Senast publicerat
Senast publicerat:

Ökad flexibilitet med bättre it-lösningar

Coronapandemin och rekommendationerna att jobba hemifrån har tydliggjort en brist i Försvarsmaktens bild av en modern arbetsplats, menar Joakim Andersson, lärare vid Artilleriets stridsskola. Möjligheterna till att bedriva distansutbildning och hemarbete måste bli bättre, menar han, och efterlyser en ny it-infrastruktur i myndigheten.

Joakim Andersson. Lärare vid Artilleriets stridsskola
Close up of hands typing on laptop. Night work concept.
Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det senaste året av pandemi och rekommendationer av hemarbete har tydliggjort en brist i Försvarsmaktens bild av att vara en modern arbetsplats. Försvarsmakten har under året tvingats förändra och planera om verksamhet för att denna skall kunna vara smittsäker, i många fall på skolor har detta handlat om distansutbildning. Det jag har kunnat konstatera efter år 2020 – är hur illa rustad myndigheten är för att kunna möta detta, lika liten är möjligheten till praktiskt hemarbete.

Statskontoret visar i en undersökning (2018/59-5) av sjukfrånvaron i statliga verksamheter att försvarssektorn har den lägsta frånvaron av alla statliga sektorer. Försvarsmakten i synnerhet har den lägsta graden av sjukfrånvaro bland jämförbara myndigheter. I sig en positiv siffra, det kan såklart ha att göra med en god arbetsmiljö och fysisk aktivitet. Men min magkänsla säger något annat: Personalen är otroligt pliktmedveten. Man vill inte sjukanmäla sig och lämpa över mer ansvar på redan ansträngda kollegor. Efter rådande pandemi är frågan om den mentaliteten kommer tillåtas fortsätta ur smittskyddsperspektiv.

Vi önskar kanske att vår vardag alltid skall vara späckad med övningar, skarpskjutningar och träning – så är ändå en stor del av gemene officers arbetsdag kontorstid. Planering av övningar, lektioner och teoripass, personaladministration eller ren stabstjänst. 

Två av de fem viktigaste faktorerna för att svenskar väljer en arbetsplats är flexibel arbetstid och bra balans mellan jobb och fritid (Yougov). För att tillåta hemarbete, både vid sjukdom eller när ens närvaro nödvändigtvis inte krävs på arbetsplatsen, men också distansutbildning och förlägga lektioner och prov helt via nätbaserat lärande-underlag krävs en ny it-infrastruktur:

• Övergång till bärbara arbetsplatsdatorer för samtlig personal.

• Övergång till ett intranät för all information som inte är säkerhetsskyddsklassificerad och som inte rör rikets säkerhet, åtkomligt via internet.

Vårt intranät är uppbyggd med ett högt säkerhetstänk. Helt avskuret från övriga internet, där telefonen är gemene anställds källa till information utanför Emilia. Utanför skolor är bärbara tjänstedatorer med internetuppkoppling lika sällsynt som stridsväst 18. Gemensamt för Försvarsmaktens reguljära it-hjälpmedel är att du måste välja: intranät eller internet. Sett ur underrättelseperspektiv kan det verka logiskt. Men vi ska då komma ihåg att våra arbetsplatsdatorer inte är avsedda för någon hemlig information, utan endast sekretessklassificerad sådan. Större delen av informationen är dock helt öppen allmän handling utan stämpel.

Liknande läsning:

Det finns i dag goda möjligheter att via VPN skapa intranät åtkomliga via internet, samma TEID-legitimering torde kunna nyttjas likt Bank-ID. I synnerhet när det gäller information som har sekretessklassning jämställt med FM AP:s säkerhetsnivå. Intranät där elever, lärare och instruktörer kan nå underlag och prov via inloggning var och när som helst.

Försvarsmakten måste ta steget vidare i utvecklingen av utbildning och arbetsmetoder. Det kan inte vara ett självändamål att en officer skall sitta på arbetsplatsen för att skriva ett Worddokument, avstå från att förbereda en Powerpoint för nästa veckas utbildning på grund av halsont, likaså kommer det vara ohållbart att nyttja katederundervisning för att återberätta vad som står i en bok eller reglemente och därefter genomföra prov motsvarande i en lektionssal när få skall utbilda fler. 

Slutmålet bör vara en försvarsmakt där du kan stanna hemma med respekt för andra vid sjukdom, men ändå välja att genomföra din teoriutbildning via länk från ditt vardagsrum.  

REPLIK. Svar till sökare av en tillgängligare och flexiblare arbetsplats i Försvarsmakten:

Jag kan inte annat än att ”lyfta på hatten” för den sammanfattande bild av dagens digitala arbetsstöd som du beskriver i din insändare. Jag konstaterar samtidigt att de satsningar som krävs för att realisera det du efterfrågar finns med i den planering ÖB fastställt för Försvarsmaktens kommande utveckling.

Nu handlar det om att följa andemeningen i ÖB:s dagorder och övergå från planering till agerande och genomförande.

För att underlätta distansarbete i pandemin har Försvarsmakten, på kort sikt, ökat förmågan bland annat genom anskaffning av FMAPK och fler VTC-möjligheter. För att lyckas med detta vill jag särskilt lyfta fram det arbete som skett vid TVK Ledsyst.

Försvarsmaktens framtida behov av moderna arbetsplatser fordrar helt andra och genomgripande åtgärder. Det krävs en it-infrastruktur som gör våra medarbetare mobila och samtidigt ökar möjligheterna till samarbete, detta kommer vara avgörande för FM effektivitet och attraktivitet i framtiden. 

Ingen aktör, företag eller myndighet, kan själv utveckla it-system som följer med i den lavinartade utvecklingstakt som sker idag. Den nya tekniken kan därmed bara implementeras tillsammans med samarbetspartners, för Försvarsmaktens del som en kompetent beställare och med tydliga krav på vilken verksamhetsnytta vi efterfrågar. 

Försvarsmakten sjösätter i år de första piloterna för en ”modern arbetsplats” och anträder därmed vägen till det rörliga mål du benämner flexiblare arbetsplats. 

Kommendör Per-Ola Johansson, LEDS CIO
Chef för strategi- och analyssektionen på Ledningsstaben på Högkvarteret. 

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Sverige och Finland får en ledande roll i Natos utveckling av framtidens militära kommunikation. Samtidigt ska Försvarsmakten få ett eget rikstäckande 5G-nät. På Södra skånska regementet, P 7, demonstrerades under onsdagen hur tekniken kan användas i fält.

    Maria Widehed
    Försvarsmakten har, med stöd av FMV, fått regeringens uppdrag att etablera en innovationsplattform för utveckling och utvärdering av nästa generations trådlösa nätverk.

    Foto: Emil Malmborg

    Överste Annelie Olausson, regementschef vid Södra Skånska regementet, P 7, står vid södra skjutfältet på Revingehed.

     – Det är bara att se på fältet här. Vi har ju jättedålig täckning.

    Under exempelvis regementets dag räcker kapaciteten i de befintliga mobilnäten inte alltid till. För en brigad under uppbyggnad, som skapat sitt eget ledningsstödssystem LSS Echo där 5G är en viktig del, behöver teknik snabbt komma på plats.

    –  Det handlar om att kunna känna att vi har en säker kommunikation. Med säker menar jag inte bara krypterad, utan också att man kan lita på att den har den kapacitet som behövs i det område där vi ska slåss, säger Annelie Olausson.

    Bakom henne har några soldater just rest en ställning med kommunikationsutrustning. Ett hundratal personer från bland annat försvarsindustrin och andra länders försvarsmyndigheter har följt arbetet, sju minuter tog det.

    På skjutfältet visas sedan flera sätt att upprätta kommunikationsförbindelser. En drönare kan lägga ut fiberoptisk kabel, medan en fordonsburen mast används för att förstärka täckningen. Sverige och Finland har fått en gemensam ledarroll inom en av fem innovationsmiljöer som Nato har etablerat för att utveckla och testa ny teknik för militär användning. Uppdraget innebär att länderna ska bidra till utvecklingen av framtidens säkra och motståndskraftiga kommunikationslösningar.

    Satsningen ingår i Natos ”Rapid Adoption Action Plan”, som ska förkorta tiden från att en teknisk lösning identifieras till att den kan införas och användas operativt. Enligt Nato ska innovationsmiljöerna göra det möjligt att pröva ny teknik i realistiska militära miljöer, med användarna involverade i utvecklingen.

    Sverige och Finland får ledande roll i Natos utveckling av framtidens militära kommunikation / Försvarsmakten får eget 5G-nät:

    Försvarsmakten får ett eget 5G-nät som byggs, utvecklas och förvaltas i nära samarbete med Telia och Ericsson.

    Foto: Emil Malmborg

    Som en del av satsningen får Försvarsmakten, med stöd av Försvarets materielverk, FMV, ett eget 5G-nät som byggs, utvecklas och förvaltas av Telia och Ericsson. Samtidigt etableras en innovationsplattform där ny teknik snabbare ska kunna omsättas till operativ militär förmåga.

    Det rikstäckande nätet ska kunna förstärkas vid militära baser och kompletteras med tillfälliga lösningar i fält, vid förbandsplatser och krisflygbaser. Tekniken ska också kunna användas ombord på exempelvis transportflygplan, amfibiebåtar och fregatter.

    – Det är det bästa av två världar – man drar nytta av den befintliga och kommersiella innovationen, men man särskiljer så det blir en dedikerad försvarsförmåga med helt annat skydd, säger Telias vd Anders Olsson.

    Det handlar dock inte om att ersätta Försvarsmaktens befintliga militära kommunikationssystem. Den nya 5G-förmågan ska bli ytterligare ett sätt att överföra information mellan förband, sensorer och ledningssystem.

    – Det stora är att vi inte bygger ett helt eget system med egna master och allting, utan använder den infrastruktur som finns, säger Rebecca Ihrfors, chef verksamhetsområde Ledningssystem vid Försvarets materielverk.

    Sverige och Finland får ledande roll i Natos utveckling av framtidens militära kommunikation / Försvarsmakten får eget 5G-nät: 
Anders Olsson, vd Telia Sverige

    "Det är det bästa av två världar – man drar nytta av den befintliga och kommersiella innovationen, men man särskiljer så det blir en dedikerad försvarsförmåga med helt annat skydd", säger Telias vd Anders Olsson om satsningen.

    Foto: Emil Malmborg

    Hon beskriver hur 5G ska kunna användas tillsammans med bland annat fiber, satellitkommunikation och radio. Om en förbindelse störs eller slås ut ska kommunikationen kunna fortsätta via en annan.

    – Vi måste bli mycket duktigare på att ha flera olika transmissionsformer.

    Målet är att förbanden inte ska behöva hantera varje byte av kommunikationsväg manuellt.

    – Du som soldat eller officer ute i fält ska kunna ha ungefär samma upplevelse som när du kliver av ett flygplan i ett annat land. Telefonen söker upp ett nytt nät och sedan fungerar den igen, säger Rebecca Ihrfors.

    Ju närmare ryska gränsen du kommer, desto mindre vill du kanske använda de näten

    För Annelie Olausson är frågan om tillgänglig kommunikation särskilt viktig när förbanden ska verka utanför Sverige.

    Hon pekar på att mobilnäten i de områden där armén kan behöva strida inte nödvändigtvis är utbyggda på samma sätt som hemma, exempelvis i Baltikum. Det finns också säkerhetsrisker med att förlita sig på befintlig infrastruktur.

    – Ju närmare ryska gränsen du kommer, desto mindre vill du kanske använda de näten, på grund av risken för att de är avlyssnade eller komprometterade på något sätt.

    Sverige och Finland får ledande roll i Natos utveckling av framtidens militära kommunikation / Försvarsmakten får eget 5G-nät: 
Överste Annelie Olausson, chef för Södra skånska regementet (P 7)

    "Det handlar om att kunna känna att vi har en säker kommunikation. Med säker menar jag inte bara krypterad, utan också att man kan lita på att den har den kapacitet som behövs i det område där vi ska slåss", säger överste Annelie Olausson, chef för P 7.

    Foto: Emil Malmborg

    Annelie Olausson beskriver hur P 7 har arbetat med att testa ny teknik, men att begränsningar i mandat och upphandlingsprocesser kan bromsa utvecklingen.

    – Och tid är det vi inte har. Det finns en styrka i att bedriva utvecklingen så här nära dem som faktiskt upplever det militära problemet. Du får ett annat tempo i det, säger hon.

    Att förkorta tiden från teknisk utveckling till operativ användning är också ett av huvudsyftena med Nato Innovation Range.

    En IT-säkerhetslösning som fungerar utmärkt i vanliga fall kan vara jättedålig i fält

    – Tidigare har vi brutit ner behoven till tekniska krav, mött industrin och fått in en produkt som fungerar precis som det var tänkt. Sedan kommer den ut till förbanden och de säger: ”Vad är det här? Så här jobbar inte vi”, säger Rebecca Ihrfors och fortsätter:

    – En IT-säkerhetslösning som fungerar utmärkt i vanliga fall kan vara jättedålig i fält. Om vi förstår det tidigt vinner vi väldigt mycket tid.

    Förmågan att korta tiden mellan upptäckt, beslut och handling är ett av de viktigaste målen med satsningen. Avancerad 5G innebär en förbättrad möjlighet att koppla samman. Information om fiendens positioner och rörelser kan snabbt delas mellan sensorer, förband och ledningssystem.

    Tekniken öppnar också upp för så kallad ”sensing”, där kommunikationsinfrastruktur kan användas för att upptäcka exempelvis drönare. Ute på Revingehed demonstrerades under onsdagen Ericssons nya teknik Isac, Integrated sensing and communication, som i tidigare tester har kunnat upptäcka små drönare på kilometeravstånd med hjälp av 5G-nätets radioutrustning.

    Sverige och Finland får ledande roll i Natos utveckling av framtidens militära kommunikation / Försvarsmakten får eget 5G-nät: 
Rebecca Ihrfors, FMV

    "Det stora är att vi inte bygger ett helt eget system med egna master och allting, utan använder den infrastruktur som finns", säger Rebecca Ihrfors, chef verksamhetsområde Ledningssystem vid Försvarets materielverk.

    Foto: Emil Malmborg

    Rebecca Ihrfors beskriver hur man genom säkra kommunikationsförbindelser och gemensamma digitala molnlösningar framgent kan få tillgång till en helt annan lägesbild. Man följer bland annat användningen av det ukrainska systemet Delta, som samlar information från bland annat drönare, sensorer och förband i en gemensam digital lägesbild som kan delas mellan olika delar av försvaret.

    – I Sverige har du ju idag en lägesbild över ditt system – stridsledningscentralen har en, sjöövervakningscentralen har en. Vi försöker lära oss hur Delta och andra system fungerar. Vi lär oss väldigt mycket, både från Ukraina och Mellanöstern. Med samma lägesbild kan man genomföra multidomänoperationer mycket snabbare.

    Försvarsmaktens nya 5G-nät ska byggas ut successivt, men någon tidsplan för när nätet ska vara fullt utbyggt har ännu inte presenterats. Förhoppningen är att flera av de nya kommunikationslösningarna ska kunna börja användas under de närmaste åren.

    – Under 2027 och 2028 tror jag att det kommer att hända väldigt mycket. Men det kommer att ta tid innan det här finns ute hos alla förband, säger Rebecca Ihrfors.

    Fakta

    Natos fem innovationsmiljöer

    Nato Innovation Range består av fem pilotmiljöer som ska påskynda utveckling, testning och införande av ny teknik för militär användning. Satsningen ingår i Natos Rapid Adoption Action Plan.

    Sverige och Finland: Future connectivity. Säkra och motståndskraftiga kommunikationsnät för militär användning.

    Estland: Cyber testbed. Utveckling och testning av cyber- och IT-lösningar.

    Lettland: Uncrewed systems. Obemannade system och teknik för att bekämpa drönare.

    Italien: Underwater environment. Undervattenssystem och marin teknik.

    Nederländerna: Shallow waters. Autonoma marina system och säkerhet på havsbotten i grunda vatten.

    Källa: Nato

    Ur arkivet: