Senast publicerat
Senast publicerat:

Ökad flexibilitet med bättre it-lösningar

Coronapandemin och rekommendationerna att jobba hemifrån har tydliggjort en brist i Försvarsmaktens bild av en modern arbetsplats, menar Joakim Andersson, lärare vid Artilleriets stridsskola. Möjligheterna till att bedriva distansutbildning och hemarbete måste bli bättre, menar han, och efterlyser en ny it-infrastruktur i myndigheten.

Joakim Andersson. Lärare vid Artilleriets stridsskola
Close up of hands typing on laptop. Night work concept.
Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det senaste året av pandemi och rekommendationer av hemarbete har tydliggjort en brist i Försvarsmaktens bild av att vara en modern arbetsplats. Försvarsmakten har under året tvingats förändra och planera om verksamhet för att denna skall kunna vara smittsäker, i många fall på skolor har detta handlat om distansutbildning. Det jag har kunnat konstatera efter år 2020 – är hur illa rustad myndigheten är för att kunna möta detta, lika liten är möjligheten till praktiskt hemarbete.

Statskontoret visar i en undersökning (2018/59-5) av sjukfrånvaron i statliga verksamheter att försvarssektorn har den lägsta frånvaron av alla statliga sektorer. Försvarsmakten i synnerhet har den lägsta graden av sjukfrånvaro bland jämförbara myndigheter. I sig en positiv siffra, det kan såklart ha att göra med en god arbetsmiljö och fysisk aktivitet. Men min magkänsla säger något annat: Personalen är otroligt pliktmedveten. Man vill inte sjukanmäla sig och lämpa över mer ansvar på redan ansträngda kollegor. Efter rådande pandemi är frågan om den mentaliteten kommer tillåtas fortsätta ur smittskyddsperspektiv.

Liknande läsning:

Vi önskar kanske att vår vardag alltid skall vara späckad med övningar, skarpskjutningar och träning – så är ändå en stor del av gemene officers arbetsdag kontorstid. Planering av övningar, lektioner och teoripass, personaladministration eller ren stabstjänst. 

Två av de fem viktigaste faktorerna för att svenskar väljer en arbetsplats är flexibel arbetstid och bra balans mellan jobb och fritid (Yougov). För att tillåta hemarbete, både vid sjukdom eller när ens närvaro nödvändigtvis inte krävs på arbetsplatsen, men också distansutbildning och förlägga lektioner och prov helt via nätbaserat lärande-underlag krävs en ny it-infrastruktur:

• Övergång till bärbara arbetsplatsdatorer för samtlig personal.

• Övergång till ett intranät för all information som inte är säkerhetsskyddsklassificerad och som inte rör rikets säkerhet, åtkomligt via internet.

Vårt intranät är uppbyggd med ett högt säkerhetstänk. Helt avskuret från övriga internet, där telefonen är gemene anställds källa till information utanför Emilia. Utanför skolor är bärbara tjänstedatorer med internetuppkoppling lika sällsynt som stridsväst 18. Gemensamt för Försvarsmaktens reguljära it-hjälpmedel är att du måste välja: intranät eller internet. Sett ur underrättelseperspektiv kan det verka logiskt. Men vi ska då komma ihåg att våra arbetsplatsdatorer inte är avsedda för någon hemlig information, utan endast sekretessklassificerad sådan. Större delen av informationen är dock helt öppen allmän handling utan stämpel.

Det finns i dag goda möjligheter att via VPN skapa intranät åtkomliga via internet, samma TEID-legitimering torde kunna nyttjas likt Bank-ID. I synnerhet när det gäller information som har sekretessklassning jämställt med FM AP:s säkerhetsnivå. Intranät där elever, lärare och instruktörer kan nå underlag och prov via inloggning var och när som helst.

Försvarsmakten måste ta steget vidare i utvecklingen av utbildning och arbetsmetoder. Det kan inte vara ett självändamål att en officer skall sitta på arbetsplatsen för att skriva ett Worddokument, avstå från att förbereda en Powerpoint för nästa veckas utbildning på grund av halsont, likaså kommer det vara ohållbart att nyttja katederundervisning för att återberätta vad som står i en bok eller reglemente och därefter genomföra prov motsvarande i en lektionssal när få skall utbilda fler. 

Slutmålet bör vara en försvarsmakt där du kan stanna hemma med respekt för andra vid sjukdom, men ändå välja att genomföra din teoriutbildning via länk från ditt vardagsrum.  

REPLIK. Svar till sökare av en tillgängligare och flexiblare arbetsplats i Försvarsmakten:

Jag kan inte annat än att ”lyfta på hatten” för den sammanfattande bild av dagens digitala arbetsstöd som du beskriver i din insändare. Jag konstaterar samtidigt att de satsningar som krävs för att realisera det du efterfrågar finns med i den planering ÖB fastställt för Försvarsmaktens kommande utveckling.

Nu handlar det om att följa andemeningen i ÖB:s dagorder och övergå från planering till agerande och genomförande.

För att underlätta distansarbete i pandemin har Försvarsmakten, på kort sikt, ökat förmågan bland annat genom anskaffning av FMAPK och fler VTC-möjligheter. För att lyckas med detta vill jag särskilt lyfta fram det arbete som skett vid TVK Ledsyst.

Försvarsmaktens framtida behov av moderna arbetsplatser fordrar helt andra och genomgripande åtgärder. Det krävs en it-infrastruktur som gör våra medarbetare mobila och samtidigt ökar möjligheterna till samarbete, detta kommer vara avgörande för FM effektivitet och attraktivitet i framtiden. 

Ingen aktör, företag eller myndighet, kan själv utveckla it-system som följer med i den lavinartade utvecklingstakt som sker idag. Den nya tekniken kan därmed bara implementeras tillsammans med samarbetspartners, för Försvarsmaktens del som en kompetent beställare och med tydliga krav på vilken verksamhetsnytta vi efterfrågar. 

Försvarsmakten sjösätter i år de första piloterna för en ”modern arbetsplats” och anträder därmed vägen till det rörliga mål du benämner flexiblare arbetsplats. 

Kommendör Per-Ola Johansson, LEDS CIO
Chef för strategi- och analyssektionen på Ledningsstaben på Högkvarteret. 

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    100 mil och en miljon kronor till Unicef och Ukrainas krigsdrabbade barn. Det är målet och den sista gemensamma utmaningen för ett trettio­tal jägarsoldater på Norrlands dragonregemente, K 4, i samband med muck. Den 25 maj trampar de sträckan Arvidsjaur–Stockholm.

    Anna-Maria Stawreberg
    De 31 cyklisterna ska cykla från Norrlands dragonregemente, K 4, i Arvidsjaur – Stockholm via en rad regementen den 25 maj. Den 29 maj rullar de i mål i samband med Veterandagen. Planen är att cykla i ”belgisk klunga”, där man turas om att ligga i täten.

    Foto: Martin Flood

    Att cykla sträckan Arvidsjaur–Stockholm för att samla in pengar till Ukrainas krigsdrabbade barn blir ett storslaget avslut på en 15 månader lång värnpliktsutbildning för Isac Ahlgren, Adam Hedin och Jonna Kjellgren tillsammans med ett trettiotal andra jägarsoldater från K 4. 

    – Ride for Peace är en lång tradition är avgående värnpliktiga genomfört en långcykling i samband med muck, säger gruppledaren Isac Ahlgren, som är projektledare och initiativtagare till årets upplaga av cyklingen. 

    En lång tradition, och där förra årets avgående värnpliktskull beslöt sig för att samla in pengar till utsatta barn i krigets Ukraina i samband med cyklingen. 

    – Förra årets kull samlade in nära 500 000 kronor. Nu har vi höjt ribban till en miljon kronor, säger Adam Hedin, eldledare. 

    För oss handlar det till stor del om att genom Försvarsmakten bidra till samhällsnytta. Visa att vi tar ansvar och fortsätta att göra nytta.

    Visserligen är jägarsoldaterna både vältränade och har pannben. Det ligger i sakens natur. Men att avverka 20 mil per dag är ett tufft mål. Och för att hålla stridsvärdet loppet igenom krävs god planering och träning. 

    – Vi har ju en god grundnivå när det kommer till konditionen i och med att vi både marschar, åker skidor och springer. Cykelträningen däremot är lite mer begränsad, även om vi har en STRAVA-grupp där vi motiverar varandra att cykelträna i gymmet, säger prickskytten Jonna Kjellgren. 

    Intresset för att delta är stort. Förra året deltog tio personer. I år har 31 anmält sig. 

    – Från början planerade vi att cykla den 1 april, samma dag som vi muckar, men nu har vi skjutit fram startdatum till den 25 maj. Då minskar risken för snö, säger Jonna Kjellgren. 

    Målet med loppet är inte enbart att samla in pengar till Ukrainas krigsdrabbade barn.

    – För oss handlar det till stor del om att genom Försvarsmakten bidra till samhällsnytta. Visa att vi tar ansvar och fortsätta att göra nytta, säger Adam Hedin. 

    Vissa av de 31 cyklisterna har, som Jonna Kjellgren, kört Vätternrundan. Andra har mest använd cykeln som transportmedel till sommarens badutflykter. Några har jobbat extra på cykelverkstäder. Gemensamt för dem alla är, förutom det tjocka och hårda pannbenet, en vilja att utmana sig själva. 

    Dessutom, som Jonna Kjellgren uttrycker det: 

    – Genom det här bidrar vi ju faktiskt till något större och får i och med det här något att samlas runt, även efter muck.

    Ur arkivet: