Senast publicerat
Senast publicerat:

Vi kommer aldrig att ge oss – det här är bara början

Lars Fresker, Förbundsordförande
Lars Fresker, Officersförbundets ordförande.
Detta är en ledare. Officersförbundets presidium lyfter i varje nummer av Officerstidningen fram de viktigaste ståndpunkterna som förbundet just nu driver.

Sjömän som först får nya löner men som myndigheten några veckor senare försöker sänka igen, GSS/K som tvingas sluta fast de vill jobba kvar och nära hälften av flygvapenpiloterna är på väg att ta tjänstledigt eller sluta på grund av missnöje med pensions- och lönevillkor. Rapporteringen kopplat till Försvarsmaktens personalförsörjning har varit så omfattande den här sommaren att den till och med lett till att myndigheten kallats till ett extra möte med Försvarsutskottet i augustihettan.

Där diskuterades framförallt den sistnämnda frågan – den om piloterna – som av flygvapenchefen själv beskrivits som en kris. En kris som myndigheten först ville lösa genom ”samtal”. Men efter hårt tryck från oss i Officersförbundet hemställde Försvarsmakten till sist hos Arbetsgivarverket om ett mandat att omförhandla villkoren i pensionsavtalet (PA 16) för de piloter som över en natt fick sin pensionsålder höjd med över tio år utan någon som helst kompensation. Efter att Arbetsgivarverket haft ett extra styrelsemöte har nu den dörren öppnats och det är bra, om än väldigt, väldigt sent.

Inte bara pilotkrisen utan också de andra exemplen jag lyfte i inledningen av texten –för att inte tala om det slutliga införandet av trebefälssystemet – borde rimligen mana till eftertanke hos Försvarsmaktens högsta ledning. Möjligen är det också det som skett – i en dagorder den 18 augusti skriver ÖB att han den första november ska ge ett militärt råd till regeringen om myndighetens fortsatta utveckling och inriktning och där kommer förslag och åtgärder inom personalområdet vara ”en viktig del”.

»Känslan av en vändning under galgen är ändå väldigt närvarande.«

Det är bra. Och vi är beredda att vara en aktiv part i det arbetet. Men känslan av en vändning under galgen är ändå väldigt närvarande – bara fyra dagar tidigare sa nämligen personaldirektören Klas Eksell: ”Rekryteringen går bra. Vi är attraktiva”, i en intervju med TT. Och under Officersförbundets seminarium i Almedalen, uttryckte Försvarsmaktens representant, arméchefen Karl Engelbrektson med emfas ”vi måste ta ansvar för skattebetalarnas pengar”, när frågan om högre löner för den militära personalen kom upp. 

Klas Eksell lämnar nu posten som personaldirektör för att gå i pension. Vi har under åren haft många samtal och diskussioner. Ibland har vi varit överens, andra gånger har vi stått milsvid ifrån varandra i våra uppfattningar. Men en sak vill jag ge Klas: en eloge för hans engagemang. Våra vägar har korsats många gånger genom åren och – oavsett befattning – har Klas Eksell alltid gjort sitt yttersta för att lösa sina tilldelade uppgifter.

En ny personaldirektör är nu på väg att rekryteras. Jag hoppas att den individen kommer till sitt nya jobb full av energi, när nu även ÖB har satt ljus på personaltjänsten. För oaktat de positiva tongångarna i ÖB:s dagorder så har vi bestämt oss. Vi kommer aldrig ge oss vad gäller högre löner till den militära personalen, bättre pensionsvillkor för alla yrkesofficerare och tillsvidareanställning för GSS/K. Det här är bara början. 

Stockholm, 22 augusti 2022

En ny studie från Försvarshögskolan visar att svenska militärer mår sämre både på jobbet och hemma än finska, norska och danska militärer.

Redaktionen
Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten
20210904_antseh01_AJB_K4_SERE_110 kopiera

Officersförbundet och sina nordiska motsvarigheter skickade i slutet av våren ut en undersökning till sina medlemmar runtom i Norden. Syftet med undersökningen var att studera balansen mellan arbete och privatliv samt hur olika arbetsrelaterade krav och resurser påverkar välbefinnande, arbetstillfredsställelse och organisatoriskt engagemang hos militärer i Norden. Det är som sagt Försvarshögskolan som har genomfört studien som 3 308 militärer runtom i Norden har svarat på.

Det mest anmärkningsvärda resultatet i studien från ett svenskt perspektiv är att de svenska militärerna är de som mår sämst både på jobbet och hemma. 38 procent av de svenska militärerna har svarat att de mår dåligt på jobbet i relation till 25-28 procent i Finland, Norge och Danmkark. 28 procent av de svenska militärerna har svarat att de mår dåligt hemma i relation till 15–17 procent i Finland, Norge och Danmark. Svenska militärer har en sämre balans mellan arbete och privatliv än de andra nordiska militärerna.

»De svenska militärerna mår sämre för att de går väldigt tungt.«

– Försvarsmakten ska växa med flera regementen och flottiljer och är mitt uppe i en Nato-ansökan som kan leda till att de ska bemanna Nato-staber runtom i världen. Samtidigt har Försvarsmakten infört ett befälssystem med obligatorisk omgalonering och GSS tvingas sluta och det tar tid att utbilda nya GSS/K och yrkesofficerare. Jag kan inte påstå att det finns ett orsakssamband, men utifrån andra studier jag har genomfört och en massa intervjuer menar jag att allting hänger ihop. De svenska militärerna mår sämre för att de går väldigt tungt, säger Johan Österberg, forskare vid Försvarshögskolan som har genomfört studien.

Johan Österberg ser inte ett problem med att gå tungt tillfälligt exempelvis under en vecka, men om det blir permanent exempelvis månad efter månad då blir det svårt och det är då folk slutar. Det här måste Försvarsmakten följa upp, menar han.

Johan Österberg-2021
Johan Österberg

Studien visade också att svenska militärer har lite lägre arbetstillfredsställelse än finska och danska militärer, men också ett starkt organisatoriskt engagemang vilket betyder att de uppvisar en hög lojalitet gentemot Försvarsmakten.

Johan Österberg pekar på Herzbergs tvåfaktor-teori, där motivation- och hygienfaktorer samspelar. Hygienfaktorer är exempelvis lön, ledning, relationer, arbetsförhållanden, policys och administration. Motivationsfaktorer är exempelvis ansvar, prestation, själva arbetet och erkännande. Motivationsfaktorerna är det som kompletterar hygienfaktorerna och bidrar till anställdas motivation och ökade produktivitet.

– Jag kan vara högt motiverad, men upplever jag att hygienfaktorerna är för bristfälliga, exempelvis lön, ledarskap och policys, så kommer motivationen att minska säger Johan Österberg.

Ur arkivet: