Senast publicerat
Senast publicerat:

FM-personal stöttar myndigheters staber

När krisen slår till är Försvarsmaktens personal redo att rycka ut och stötta andra myndigheter. På Socialstyrelsen har medarbetare från Militärhögskolan Karlberg varit med och byggt upp myndighetens krisstab.

Anna Hjorth
Mikael Wallentin Åström, Försvarsmakten
Socialsyrelsen får stöd av Försvarsmakten som organiserar och delvis bemannar en stab för att klara utmaningarna som coronakrisen innebär.

Sedan mitten av mars har runt 20 anställda från Militärhögskolan Karlberg varit stationerade på Socialstyrelsen.   

Överstelöjtnant Johan Falkholt, till vardags ställföreträdande skolchef, tjänstgjorde fram till slutet av maj som stabschef i den särskilda organisationen på Socialstyrelsen.

– Det är en komplex organisation som inte finns i grunden på myndigheten. Man har visserligen en krisorganisation, men den klarar inte en så här stor och långvarig kris. Så vår uppgift har varit att bistå med att bygga upp den särskilda krisorganisationen, säger Johan Falkholt.

I det arbetet hade man Försvarsmaktens rutiner och struktur som förebild. Men Johan Falkholt är noga med att framhålla att det är den mottagande myndigheten, det vill säga Socialstyrelsen, som står för beslut och myndighetsutövning.

– Vi får inte komma in och ta över. Vi måste anpassa oss efter deras kultur, för det är Socialstyrelsen som äger organisationen. Det vi kan göra är att hjälpa till med rutinutveckling och skapa uthållighet för att kunna jobba länge i staben. Och nu har krisen varat länge, det gäller att ha uthållighet.

Johan Falkholt berättar att man visserligen inte har jobbat dygnet runt i staben, men väl sju dagar i veckan. Då gäller det att skapa strukturer för att personalen ska orka.

– I längden blir det en påfrestning, man har inte sin vanliga arbetsplats, tempot är högre och det finns en osäkerhet. Det handlar till exempel om att personalen inte vet om de kan få ledigt som vanligt i sommar eller att de bor på hotell långt från sina familjer. Lite som vid en internationell insats, det blir samma typ av påfrestningar.

Liknande läsning:

Försvarsmaktens stöd till Socialstyrelsens stab kommer att fortsätta ännu en tid. Men antalet minskar. Från de 20 som tjänstgjorde i början till omkring 15 nu. Från juli kommer det att vara ett tiotal personer fram till oktober, som planen ser ut nu. 

Utöver stödet till krisstaben så har Försvarsmakten bistått med 18 inköpare som stöttat Socialstyrelsens upphandling av skyddsutrustning. Dessutom har man bidragit med stabspersonal till länsstyrelserna i Värmland, Halland och Gotland. Försvarsmakten har också fått en informell förfrågan från Tillväxtverket om stöd på grund av myndighetens höga arbetsbelastning.

– Vår personal är utbildade och tränade i att arbeta under svåra förhållanden och har en förmåga att skapa ordning, struktur och att ha framförhållning i arbetet, säger brigadgeneral Lena Persson Herlitz, ställföreträdande chef för ledningsstabens inriktningsavdelning på Högkvarteret.

Det är hon som samordnar och inriktar Försvarsmaktens stöd till samhället under coronakrisen.

lena persson herlitz
Brigadgeneral Lena Persson Herlitz

– ÖB var väldigt tydlig från första början med att Försvarsmakten ska stödja samhället med alla resurser vi har. Så länge det inte påverkar förmågan att lösa egna huvuduppgifter och upprätthålla beredskap. De myndigheter som behöver stöd inkommer med en begäran enligt stödförordningen.

I takt med att situationen stabiliseras minskar behovet av Försvarsmaktens personal på andra myndigheter. Men om läget skulle försämras finns ett 70-tal personer beredda att stödja andra myndigheter.

Lena Persson Herlitz framhåller att Försvarsmakten är en del av samhället och också har till uppgift att ge stöd till civil verksamhet när det krävs gemensamma ansträngningar. Så har också skett tidigare, exempelvis i samband med de stora skogsbränderna och på Migrationsverket 2015.

– Det är en naturlig del att stödja det civila samhället. Jag ser det också som ett kvitto på att Försvarsmakten kan hantera svåra situationer och att vår kompetens är efterfrågad.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Planeringen av FLF Finland fortsätter med rekrytering av soldater och utbyggnad av infrastruktur. I höst kommer en handfull svenska officerare påbörja sin tjänstgöring i Rovaniemi som är i fokus för försvaret av Natos norra flank. Nyligen kom besked om löneförstärkning för I 19:s personal som ska tjänstgöra inom FLF Finland.

    Linda Sundgren
    FLF Finland
    Materiel och personal till FLF Finland kommer att vara stationerade på I 19 i Boden och transporteras över gränsen till Finland vid behov.

    Foto: Försvarsmakten

    Med FLF Finland (Forward Land Forces) stärker Nato sitt försvar mot den ryska gränsen i norr. Styrkan kommer att ledas av Sverige som ramverksnation med en svensk bataljonsstridsgrupp som kärna och en permanent multinationell stab på plats i Rovaniemi i värdlandet Finland. Under våren utsågs överste Daniel Rydberg, chef för Norrbottensbrigaden vid Norrbottens regemente, I 19, i Boden, att leda det svenska bidraget till FLF Finland genom sin brigad.

    Den här uppgiften är på riktigt och nu har stunden kommit när Sverige sätter upp FLF Finland för att knyta ihop hela avskräcknings­konceptet …

    – Den här uppgiften är på riktigt och nu har stunden kommit när Sverige sätter upp FLF Finland för att knyta ihop hela avskräckningskonceptet längs Natos östra gräns mot Ryssland. Det är inspirerande att försöka få det här på plats och få det att fungera så bra som möjligt, säger Daniel Rydberg.

    Grundstommen i FLF Finland utgörs av 191:a bataljon vid I 19. Den kommer att bestå av två skyttekompanier samt lednings- och logistikdelar. De kommer att få stöd från Göta ingenjörregemente, Ing 2, i Eksjö med fältarbetsförmåga samt från Göta Trängregemente, T 2, i Skövde, med ytterligare logistikdelar.

    – I grunden är det en modern mekaniserad förmåga med hög beredskap och god rörlighet. Vi har luftvärnsförmåga, indirekt eld i form av ett Archerkompani från A 8 och förmåga till underrättelseinhämtning samt logistik anpassad för strid i den subarktiska miljö som vi verkar i, säger Daniel Rydberg.

    Daniel Rydberg

    Daniel Rydberg

    Chef för Norrbottensbrigaden

    Också Finland kommer att delta med förband. Ytterligare länder som har visat intresse att bidra är bland andra Storbritannien, Frankrike, Italien, Norge och Danmark. I höst väntas omkring fem svenska officerare ansluta till staben i Rovaniemi för att samverka ledningen av FLF Finland på plats tillsammans med officerare från värdlandet.

    – Vi kommer ha en framskjuten stabsfunktion, MNSE, Multi national staff element. Det blir Norrbottenbrigadens stöd på plats som kommer att hantera Sveriges uppgifter kopplat till ramverksnation och samverka med internationella partners, framför allt med värdnationen Finland, säger Daniel Rydberg.

    När FLF Finland är etablerad kommer uppdraget att bestå över tid. Svenska officerare vid staben i Rovaniemi kommer att tjänstgöra på kontraktslängder som vanligtvis ligger på mellan ett och tre år. Cirka 600 soldater stationerade vid I 19 i Boden kommer att ingå i styrkan till 2030, varav 400 ska tillhöra i 191:a bataljonen.

    – Tanken är att 191:a bataljon ska stå i beredskap första året. Sedan kommer de att avlösas av delar från P 4 i Skövde, som ska rotera upp under en tid. Därefter ska I 19 och P 4 växeldra det här, säger Daniel Rydberg.

    Rekryteringen av soldater är i full gång och hittills har cirka 150 soldater rekryterats, berättar Daniel Rydberg.

    – Det går ganska bra jämfört med hur det brukar vara att rekrytera till den vanliga verksamheten. Vi märker att det finns ett stort intresse för FLF Finland och att folk vill vara med och bidra. Men jag skulle inte säga att det är lätt att rekrytera och vi är långt ifrån klara.

    Bättre avtal skulle förstås underlätta rekryteringen.

    Daniel Rydberg säger att han velat ha bättre avtal på plats för att locka fler soldater att ta anställning.

    – Bättre avtal skulle förstås underlätta rekryteringen. Det finns fog för att se över avtalen och göra det mer attraktivt att stå i beredskap, säger han.

    Under nationaldagen den 6 juni ska en etableringsceremoni för FLF Finland hållas på Norrbottens regemente i Boden. År 2030 ska FLF Finland nå full förmåga.

    Efter att intervjun med Daniel Rydberg gjordes har avtalet för personal på I 19 med uppgiften FLF Finland förstärkts. Förstärkningen innebär en extra tidsbegränsad ersättning på 5 500 kronor i månaden och omfattar dem som ställs i beredskap under Natos befäl. Tillsammans med det tidigare tillägget för insatsberedskap på 5 500 kronor ger det en total ersättning på 11 000 kronor i månaden, utöver grundlönen. Även andra förband som ska bidra till FLF Finland ser nu över ersättningen till soldaterna.

    Ur arkivet: