FM-personal stöttar myndigheters staber

När krisen slår till är Försvarsmaktens personal redo att rycka ut och stötta andra myndigheter. På Socialstyrelsen har medarbetare från Militärhögskolan Karlberg varit med och byggt upp myndighetens krisstab.

Socialsyrelsen får stöd av Försvarsmakten som organiserar och delvis bemannar en stab för att klara utmaningarna som coronakrisen innebär.

Sedan mitten av mars har runt 20 anställda från Militärhögskolan Karlberg varit stationerade på Socialstyrelsen.   

Överstelöjtnant Johan Falkholt, till vardags ställföreträdande skolchef, tjänstgjorde fram till slutet av maj som stabschef i den särskilda organisationen på Socialstyrelsen.

– Det är en komplex organisation som inte finns i grunden på myndigheten. Man har visserligen en krisorganisation, men den klarar inte en så här stor och långvarig kris. Så vår uppgift har varit att bistå med att bygga upp den särskilda krisorganisationen, säger Johan Falkholt.

I det arbetet hade man Försvarsmaktens rutiner och struktur som förebild. Men Johan Falkholt är noga med att framhålla att det är den mottagande myndigheten, det vill säga Socialstyrelsen, som står för beslut och myndighetsutövning.

– Vi får inte komma in och ta över. Vi måste anpassa oss efter deras kultur, för det är Socialstyrelsen som äger organisationen. Det vi kan göra är att hjälpa till med rutinutveckling och skapa uthållighet för att kunna jobba länge i staben. Och nu har krisen varat länge, det gäller att ha uthållighet.

» Vi får inte komma in och ta över. Vi måste anpassa oss efter deras kultur. «

Johan Falkholt berättar att man visserligen inte har jobbat dygnet runt i staben, men väl sju dagar i veckan. Då gäller det att skapa strukturer för att personalen ska orka.

– I längden blir det en påfrestning, man har inte sin vanliga arbetsplats, tempot är högre och det finns en osäkerhet. Det handlar till exempel om att personalen inte vet om de kan få ledigt som vanligt i sommar eller att de bor på hotell långt från sina familjer. Lite som vid en internationell insats, det blir samma typ av påfrestningar.

Johan Falkholt
Överstelöjtnant Johan Falkholt

Försvarsmaktens stöd till Socialstyrelsens stab kommer att fortsätta ännu en tid. Men antalet minskar. Från de 20 som tjänstgjorde i början till omkring 15 nu. Från juli kommer det att vara ett tiotal personer fram till oktober, som planen ser ut nu. 

Utöver stödet till krisstaben så har Försvarsmakten bistått med 18 inköpare som stöttat Socialstyrelsens upphandling av skyddsutrustning. Dessutom har man bidragit med stabspersonal till länsstyrelserna i Värmland, Halland och Gotland. Försvarsmakten har också fått en informell förfrågan från Tillväxtverket om stöd på grund av myndighetens höga arbetsbelastning.

– Vår personal är utbildade och tränade i att arbeta under svåra förhållanden och har en förmåga att skapa ordning, struktur och att ha framförhållning i arbetet, säger brigadgeneral Lena Persson Herlitz, ställföreträdande chef för ledningsstabens inriktningsavdelning på Högkvarteret.

Det är hon som samordnar och inriktar Försvarsmaktens stöd till samhället under coronakrisen.

lena persson herlitz
Brigadgeneral Lena Persson Herlitz

– ÖB var väldigt tydlig från första början med att Försvarsmakten ska stödja samhället med alla resurser vi har. Så länge det inte påverkar förmågan att lösa egna huvuduppgifter och upprätthålla beredskap. De myndigheter som behöver stöd inkommer med en begäran enligt stödförordningen.

I takt med att situationen stabiliseras minskar behovet av Försvarsmaktens personal på andra myndigheter. Men om läget skulle försämras finns ett 70-tal personer beredda att stödja andra myndigheter.

Lena Persson Herlitz framhåller att Försvarsmakten är en del av samhället och också har till uppgift att ge stöd till civil verksamhet när det krävs gemensamma ansträngningar. Så har också skett tidigare, exempelvis i samband med de stora skogsbränderna och på Migrationsverket 2015.

– Det är en naturlig del att stödja det civila samhället. Jag ser det också som ett kvitto på att Försvarsmakten kan hantera svåra situationer och att vår kompetens är efterfrågad.

Fakta
Stöd under coronapandemin

Försvarsmaktens personal bidrar och stöttar upp arbetet på flera andra myndigheter under pandemin. Exempelvis:
Socialstyrelsen: Stabspersonal från Militärhögskolan Karlberg, Livgardet och Amfibieregementet. Inköpare från Produktionsstabens resursproduktionsenhet och HR-centrum.
Folkhälsomyndigheten: Personal från Totalförsvarets skyddscentrum har stöttat i utveckling av tester och vid provtagning.
Regioner/Länsstyrelser: Stabspersonal från militärregionerna.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Försvarets materielverk ska fördubbla sin omsättning under kommande år och hundratals tjänster ska tillsättas, däribland 160 militära befattningar. Men konkurrensen om officerskompetensen är hård och en dialog förs med Försvarsmakten om hur bemanningen ska lösas.
I dag är 60 YAM-befattningar på FMV vakanta. Samtidigt kan behovet av militär kompetens komma att öka ytterligare de närmaste åren.

Den pågående upprustningen ökar trycket på flera företag, organisationer och myndigheter, däribland Försvarets materielverk, FMV. Med regeringens inriktning ska myndigheten fördubbla sin omsättning under de kommande åren och antalet medarbetare ska öka med 680 årsarbetskrafter, vilket bedöms motsvara cirka 900 personer.

– Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. Vi kommer nog inte att nå riktigt ända fram, men väldigt nära. Sedan ska vi växa med ytterligare ungefär 600 personer de kommande fyra åren, säger Ylva Navér, HR- och kommunikationsdirektör på FMV.

Av de planerade rekryteringarna behövs cirka 160 personer med militär kompetens på FMV, så kallade YAM-befattningar. YAM står för yrkesofficer vid annan myndighet och innebär att officerare lånas ut av Försvarsmakten till en civil myndighet under viss tid. Men tillgången på militär kompetens är begränsad och ännu har man inte lyckats bemanna upp alla YAM-rader.

» Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. «

– Vi har haft ett behov av 160 YAM-befattningar sedan jag började på FMV för ett drygt år sedan, men vi har inte lyckats bemanna fler än 100 av dem. Det är också möjligt att vi kommer att identifiera ytterligare behov av YAM-befattningar under kommande år, säger Ylva Navér. 

Det händer att officerare på eget initiativ ansöker till lediga tjänster på FMV, utanför YAM-systemet. Hur många personer det rör sig om finns inga siffror på, men diskussioner har inletts med Försvarsmakten om hur det ska hanteras.

– Vi ska inte välja bort någon därför att de kommer från Försvarsmakten utan bara ta hänsyn till vilken kandidat som är bäst lämpad för tjänsten, och ibland är det en officer, säger Ylva Navér.

En växande personalstyrka kräver också utökade arbetsytor. FMV har förhyrt lokaler runt om i Stockholm utanför Tre vapen och våren 2024 ska en ny paviljong med 130 arbetsplatser vara inflyttningsklar på Värtavägen. Men FMV rekryterar inte bara till Stockholm utan också till verksamhetsorter ute i landet. Bland annat sker en omfattande tillväxt inom Test och evaluering, som i år ska utökas med dryg 100 befattningar. Test och evaluering har verksamhet i Vidsel, Härnösand, Linköping, Karlsborg/Skövde, Älvdalen, Enköping och Karlskrona.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
I november 2021 meddelade Försvarsmakten att det nya skyddsglasögonsystemet snart skulle komma. Detta efter att Försvarets materielverk upphandlat nya skyddsglasögon. Men de har sedan dess legat hos Försvarsmaktens centrallager.

– Det stämmer att vi har fått leverans av skyddsglasögon, men vi kunde inte bekräfta att de klarade laser. Det vore en allvarlig kvalitetsbrist ur ett säkerhetsperspektiv, därför har vi hållit kvar dem på centrallagret i väntan på att reda ut den här frågan, säger Försvarsmaktens logistikchef brigadgeneral Claes Isoz.

Nu är frågan utredd, testerna har visat att glasögonen klarar laser och leveranser kommer att ske till förbanden i närtid.

Det nya kroppsskyddet 23 D, som är specialanpassat för kvinnor, skulle ha levererats till förbanden innan midsommar i år.  

– Nu blev det inte så. Det beror på att vi även där haft utmaningar med den tekniska dokumentationen. Kroppsskydden är väldigt dyra och vi behövde tillse att verksamheten skulle kunna ta hand om dem på ett bra sätt när det gäller förvaring, underhåll och användning. Brukarutbildningen är planerad till vecka 40, sedan ska de direkt ut, säger Isoz. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
En 21-årig soldat omkom efter att ha blivit påkörd av en tankbil på Blekinge flygflottilj, F 17, den 17 augusti. Olyckan utreds nu som ett arbetsmiljöbrott.
Det är ännu oklart hur lång tid det kommer att ta att utreda olyckan på Blekinge flygflottilj där en 21-årig soldat omkom.

Enligt SVT nyheter kom larmet om olyckan inne på flygflottiljen i Ronneby vid elvatiden på förmiddagen. En soldat hade blivit påkörd och förts till sjukhus där han senare avled. Dagen efter olyckan hölls en presskonferens. Där framkom bland annat att den omkomne befunnit sig framför fordonet när olyckan skedde. 

– Det är med stor sorg och tungt hjärta vi bjudit in i dag. Det jag kan säga är att den förolyckade blev påkörd av en tankbil under ett rutinarbete inne på området. Trots omedelbara livräddande insatser gick hans liv inte att rädda, sa flottiljchef överste Anders Jönsson, enligt SVT nyheter.

Händelsen utreds nu som ett arbetsmiljöbrott. Förundersökningsledare är kammaråklagare Jan Olin vid Nationella åklagaravdelningen i Malmö. 

– Alla dödsolyckor i arbetet utreds som arbetsmiljöbrott och vi undersöker om den som är ansvarig för arbetsmiljön på något sätt har brustit i sina åtaganden. Om utredningen går hela vägen till åtal kan det ta ett till två år, men om så blir fallet kan jag inte svara på, säger Jan Olin till Officerstidningen. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post