Ges ut av Officersförbundet

FM-personal stöttar myndigheters staber

När krisen slår till är Försvarsmaktens personal redo att rycka ut och stötta andra myndigheter. På Socialstyrelsen har medarbetare från Militärhögskolan Karlberg varit med och byggt upp myndighetens krisstab.

Socialsyrelsen får stöd av Försvarsmakten som organiserar och delvis bemannar en stab för att klara utmaningarna som coronakrisen innebär.

Sedan mitten av mars har runt 20 anställda från Militärhögskolan Karlberg varit stationerade på Socialstyrelsen.   

Överstelöjtnant Johan Falkholt, till vardags ställföreträdande skolchef, tjänstgjorde fram till slutet av maj som stabschef i den särskilda organisationen på Socialstyrelsen.

– Det är en komplex organisation som inte finns i grunden på myndigheten. Man har visserligen en krisorganisation, men den klarar inte en så här stor och långvarig kris. Så vår uppgift har varit att bistå med att bygga upp den särskilda krisorganisationen, säger Johan Falkholt.

I det arbetet hade man Försvarsmaktens rutiner och struktur som förebild. Men Johan Falkholt är noga med att framhålla att det är den mottagande myndigheten, det vill säga Socialstyrelsen, som står för beslut och myndighetsutövning.

– Vi får inte komma in och ta över. Vi måste anpassa oss efter deras kultur, för det är Socialstyrelsen som äger organisationen. Det vi kan göra är att hjälpa till med rutinutveckling och skapa uthållighet för att kunna jobba länge i staben. Och nu har krisen varat länge, det gäller att ha uthållighet.

» Vi får inte komma in och ta över. Vi måste anpassa oss efter deras kultur. «

Johan Falkholt berättar att man visserligen inte har jobbat dygnet runt i staben, men väl sju dagar i veckan. Då gäller det att skapa strukturer för att personalen ska orka.

– I längden blir det en påfrestning, man har inte sin vanliga arbetsplats, tempot är högre och det finns en osäkerhet. Det handlar till exempel om att personalen inte vet om de kan få ledigt som vanligt i sommar eller att de bor på hotell långt från sina familjer. Lite som vid en internationell insats, det blir samma typ av påfrestningar.

Johan Falkholt
Överstelöjtnant Johan Falkholt

Försvarsmaktens stöd till Socialstyrelsens stab kommer att fortsätta ännu en tid. Men antalet minskar. Från de 20 som tjänstgjorde i början till omkring 15 nu. Från juli kommer det att vara ett tiotal personer fram till oktober, som planen ser ut nu. 

Utöver stödet till krisstaben så har Försvarsmakten bistått med 18 inköpare som stöttat Socialstyrelsens upphandling av skyddsutrustning. Dessutom har man bidragit med stabspersonal till länsstyrelserna i Värmland, Halland och Gotland. Försvarsmakten har också fått en informell förfrågan från Tillväxtverket om stöd på grund av myndighetens höga arbetsbelastning.

– Vår personal är utbildade och tränade i att arbeta under svåra förhållanden och har en förmåga att skapa ordning, struktur och att ha framförhållning i arbetet, säger brigadgeneral Lena Persson Herlitz, ställföreträdande chef för ledningsstabens inriktningsavdelning på Högkvarteret.

Det är hon som samordnar och inriktar Försvarsmaktens stöd till samhället under coronakrisen.

lena persson herlitz
Brigadgeneral Lena Persson Herlitz

– ÖB var väldigt tydlig från första början med att Försvarsmakten ska stödja samhället med alla resurser vi har. Så länge det inte påverkar förmågan att lösa egna huvuduppgifter och upprätthålla beredskap. De myndigheter som behöver stöd inkommer med en begäran enligt stödförordningen.

I takt med att situationen stabiliseras minskar behovet av Försvarsmaktens personal på andra myndigheter. Men om läget skulle försämras finns ett 70-tal personer beredda att stödja andra myndigheter.

Lena Persson Herlitz framhåller att Försvarsmakten är en del av samhället och också har till uppgift att ge stöd till civil verksamhet när det krävs gemensamma ansträngningar. Så har också skett tidigare, exempelvis i samband med de stora skogsbränderna och på Migrationsverket 2015.

– Det är en naturlig del att stödja det civila samhället. Jag ser det också som ett kvitto på att Försvarsmakten kan hantera svåra situationer och att vår kompetens är efterfrågad.

Fakta
Stöd under coronapandemin

Försvarsmaktens personal bidrar och stöttar upp arbetet på flera andra myndigheter under pandemin. Exempelvis:
Socialstyrelsen: Stabspersonal från Militärhögskolan Karlberg, Livgardet och Amfibieregementet. Inköpare från Produktionsstabens resursproduktionsenhet och HR-centrum.
Folkhälsomyndigheten: Personal från Totalförsvarets skyddscentrum har stöttat i utveckling av tester och vid provtagning.
Regioner/Länsstyrelser: Stabspersonal från militärregionerna.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Officerstidningen är nominerad till ett av Fackförbundspressens journalistpriser. Tidningens art director Christian Gård kan vinna pris för bästa redigering.

Fackförbundspressens journalistpriser delas ut årligen och går till årets bästa journalistiska insatser i åtta olika prisklasser. Nu står det klart att Officerstidningen och art director Christian Gård är nominerade i kategorin ”Bästa redigering” för formgivningen av temasidorna om Försvarsmaktens tillväxt i nr 2 2020.

– Det är ju alltid roligt när ens arbete uppmärksammas! Tycker också att den här nomineringen är ett bra kvitto på det arbete vi gjort – och fortfarande gör – med Officerstidningen för att leverera en läsvärd och attraktiv tidning till medlemmarna, säger Christian Gård. 

Chr NY HEMSIDA-2
Christian Gård, Offcerstidningens Art director

Övriga nominerade i kategorin är Sofia Andersson för Hotellrevyn och Lotta Lundin för Publikt.  

Föreningen Fackförbundspressen samlar tidningar utgivna av organisationer inom LO, Saco och TCO. Föreningen arbetar för att stärka intresset för fackförbundspressens journalistik och för att ge den större genomslag i samhällsdebatten.

Fackförbundspressens priser delas ut den 27 oktober. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Bland yrkesofficerare ökade andelen bullerrelaterade hörselskador med 50 procent förra året och även hos värnpliktiga syns en tydlig ökning av antalet hörselskador, enligt en bullerskadeanalys från Försvarsmedicincentrum. Vådaskotten stod för många av skadorna.

Antalet hörselskador till följd av vådaskott ökade från 36 till 72 fall mellan 2019 och 2020.

Trots att bullerrelaterade hörselskador varit ett särskilt fokusområde inom Försvarsmakten sedan 1998, ökar antalet hörselskador till följd av bullerexponering för flera personalkategorier. Årets fördjupade analys av inrapporterade hörselskador uppvisar en negativ trend bland yrkesofficerare, reservofficerare och civilanställda med en ökning på 50 procent det senaste året. Bland kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/K) var ökningen 9 procent och hos värnpliktiga 7 procent. Jämfört med åren 2010–2011 har antalet inrapporterade bullerskador bland rekryter ökat med 55 procent. 

– Antalet bullerrelaterade hörselskador bland yrkesofficerare, reservofficerare, civilanställda och GSS/K är relativt få och då kan svängningarna mellan åren bli stor. Men det här ger inga positiva signaler, säger Björn Skoog vid Försvarsmedicincentrum som genomfört analysen. 

Antalet anmälda bullerrelaterade hörselskador har ökat från ett knappt hundratal 2018 till cirka 160 året efter och runt 240 i fjol, enligt rapporten.

» Vid sådana här övningar måste man antingen sova med hörselskydden på eller så får b-styrkan inte skjuta in i tälten. «

Framför allt är det vådaskott och andra vapenrelaterade bullerskador som ökar. Vådaskotten stod för 33 procent av skadorna förra året. Antalet hörselskador till följd av vådaskott ökade från 36 till 72 fall mellan 2019 och 2020. I elva fall avfyrades vapen vid laddning eller patron ur och åtta händelser inträffade i inomhusliknande miljöer som tält, vapenvårdslokaler eller i fordon. Andra bullerskador kopplade till vapen handlade om hörselskydd som inte används eller av misstag bragts ur sitt läge. Vid flera tillfällen har skador inrapporterats vid eldöverfallsövningar där folk legat och sovit i sina tält när b-styrkan gått till anfall och börjat skjuta. 

– Vid sådana här övningar måste man antingen sova med hörselskydden på eller så får b-styrkan inte skjuta in i tälten. Eldöverfallsrelaterade skador var vanliga förr, men efter att vi hade arbetat med dem ett antal år och hörselskydden blev bättre sjönk skadorna och har sedan legat på en stabilt låg nivå. Men nu ser vi att de ökar igen, säger Björn Skoog. 

IMG_1755
Björn Skoog

Att bullerrelaterade hörselskador ökar i Försvarsmakten kan ha flera bakomliggande orsaker, menar Björn Skoog.  

– Att de värnpliktiga utbildas i riskerna med bullerskador är jag rätt säker på, men frågan är vem som leder utbildningen och vilken kvalitet utbildningen håller. Systematiskt arbetsmiljöarbete ges litet utrymme på Officersprogrammet och det är svårt att säga hur mycket kunskap i arbetsmiljöfrå

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Personer med adhd och andra neuropsykiatriska diagnoser ska inte längre automatiskt uteslutas från möjligheten att pröva sin lämplighet till militärtjänstgöring. Ändringen sker efter att Diskrimineringsombudsmannen, DO, i ett tillsynsbeslut kommit fram till att Försvarsmakten och Plikt- och prövningsverket har överträtt diskrimineringsförbudet.

Personer med neuropsykiatriska diagnoser kommer inte längre automatiskt att uteslutas från möjligheten att pröva sin lämplighet till värnplikt.

I juli kom beslutet att personer med adhd, autism och andra neuropsykiatriska diagnoser inte längre automatiskt ska vara diskvalificerade för att prövas för sin lämplighet att göra militärtjänst. I stället ska varje fall prövas individuellt. Ändringen kommer efter att Diskrimineringsombudsmannen, DO, gjort en tillsyn mot Försvarsmakten och Plikt- och prövningsverket. DO kom fram till att det rörde sig om diskriminering genom den automatiska uteslutningen.  I det webbformulär som använts som lämplighetsprövning av de som ska kallas till mönstring för värnplikt eller frivillig militärtjänstgöring har det funnits frågor om personen någon gång diagnostiserats med autism eller adhd. De som svarat ja har inte gått vidare i antagningsprocessen. 

– Eftersom det inte kan uteslutas att personer med dessa diagnoser har den förmåga som krävs för att göra militär tjänstgöring anser DO att det strider mot diskrimineringslagen med en automatisk uteslutning av dessa personer – även om det senare i prövningen skulle visa sig att de ändå inte uppnår ställda krav för tjänstgöring, säger diskrimineringsombudsman Lars Arrhenius i ett pressmeddelande.

» Det kan inte uteslutas att personer med dessa diagnoser har den förmåga som krävs för att göra militär tjänstgöring. «

För att möjliggöra en individuell bedömning har Försvarsmakten nu beslutat att ta bort den automatiska uteslutningen som sker då en individ anger att denne har en adhd- eller autismdiagnos. Under förutsättning att övriga delar av testet är godkänt kommer dessa individer att kunna gå vidare och boka tid för en prövning. 

”Vid prövningen genomförs därefter en individuell bedömning av personens möjligheter att genomföra en grundutbildning med värnplikt inom ramen för antagningsprocessen”, skriver Försvarsmaktens personaldirektör Klas Eksell i beslutet om förändringen i rekryttestet.   

Parallellt med förändringarna kommer också en särskild översyn av Försvarsmaktens medicinska bedömningsgrunder med fokus på adhd och autism att genomföras skyndsamt, skriver Försvarsmakten vidare. 

Försvarsmakten har under DO:s utredning förklarat att det finns en ökad risk för personer med diagnoserna adhd eller autism att inte klara militärtjänst, men att det inte kan uteslutas att det finns personer med diagnoserna som har förmåga att göra det

Även Polismyndigheten har beslutat om att ändra antagningsreglerna till polisutbildningen. Personer med diagnos ska inte längre per automatik gallras bort, utan ges möjlighet till prövning med en individuell bedömning. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post