Sök
Stäng denna sökruta.

”Jag vill att all personal ska veta var man är krigsplacerad”

Den 1 oktober tillträdde Michael Claesson som Försvarsmaktens nya överbefälhavare. I sitt första tal som ÖB i samband med överlämningsceremonin betonade Michael Claesson att fokus kommer vara att fortsätta stärka krigsorganisationen. ”Det är fokus på våra krigsförband och på att konsolidera krigsorganisationen”, säger han.

Josefine Owetz
”Jag är ödmjuk och stolt över det förtroende jag har fått och jag är medveten om det ansvar som nu vilar på mina och Försvarsmaktens axlar”, sa Michael Claesson i sitt tal när han tillträdde som ÖB. Bild från Veterandagen i maj.

Foto: Daniel Costantini/DN/TT

Hur har de första veckorna som överbefälhavare varit?

– De har varit bra tycker jag. Jag har fått ett bra insteg och det är klart att min tidigare roll som försvarsstabschef har varit en god förberedelse. Jag har haft en väldigt bra praoplats kan man säga, vilket gör att jag kommit i gång bra, säger general Michael Claesson.

Vad har du hunnit göra under de här första veckorna som ÖB?

– Jag har vidtagit åtgärder internt kring hur jag vill jobba tillsammans med mina närmaste medarbetare. Jag har deltagit i ett antal internationella möten, bland annat EU:s militärkommitté och jag är i dag på väg till mitt första bilaterala möte, som går till Finland. Det har blivit en hel del resor under de här veckorna. Mitt tidigare jobb var mycket stationärt och inåtriktat. ÖB-rollen är betydligt mer extrovert i att jag får återknyta kontakten med det internationella spelfältet, vilket är intressant.

– Det jag också har arbetat med är ett beslut i stort för hur jag vill driva Försvarsmakten framåt. Det kommer jag i sinom tid att kommunicera med berörda chefer och anställda. Det är en del av Försvarsmaktens strategiska plan, som beslutas före årsskiftet och som omhändertar slutlig tydlig politisk inriktning i form av försvarsbeslutsprocessen. För att inte tappa tempo och för att hit the ground running som organisation kommer jag att börja kommunicera innehållet ganska snart. 

Kan du berätta något om innehållet?

– Det är ett väldigt fokus på våra krigsförband och krigsförbandschefer och vikten av att konsolidera krigsorganisationen. Med det menar jag att försöka täta de luckor som vi vet finns på några ställen och att göra det vi har här och nu mer tillgängligt och ytterligare användbart för att omvärldssituationen kräver det. 

Ja, du har poängterat i flera intervjuer efter att du tillträtt att det är krigsförbanden som är i fokus – hur kommer det att märkas rent konkret i organisationen?

– Jag kommer ställa ytterligare högre krav på att krigsplacera. Jag vill att all personal ska veta var man är krigsplacerad och att man ska förbereda sig. Det handlar om att kompetensutveckla sig och veta var man hör hemma. Att vi ställer krav på varandra, mer krav på professionalism i organisationen och att nå målsättningar för respektive krigsförband. Man ska veta: vilken uppgift har jag, vilka krav ställs på mig? Alla mår bra av att veta och känna tydlighet i vad som förväntas av en. All personal ska naturligtvis vara krigsplacerad och att krigsorganisationen är fylld är yttersta målet. 

Jag har haft en väldigt bra prao-plats kan man säga, vilket gör att jag kommit i gång bra.

Förra veckan presenterade regeringen totalförsvarspropositionen för 2025–2030. På pressträffen framhölls av försvarsministern att de har lyssnat på Försvarsmaktens råd. Men finns det någon punkt där ni hade önskar er ett annat läge?

– Generellt sett är svaret att vi blivit bönhörda i alla olika delar. Jag är medveten om vilka politiska initiativ som fått stryka på foten. Det har varit mycket diskussioner om ett norrlandsinfanteriregemente. Det är inte så att vi tycker det är dåligt per se med markförband, men för mig, och regeringen, handlar det om genomförbarhet. Det är det vi pekat på. Ska vi öka produktionen på brigadförmågan och nå i hamn med fyra armébrigader måste man lyssna på oss när vi säger att det är samma personal och samma utbildningsorganisation som utbildar brigaderna som till ett norrlandsinfanteriregemente. När vi avråder gör vi det på goda grunder. Vi är nöjda med att både regeringen och försvarsberedningen har lyssnat på oss. 

Känner du att Försvarsmakten är på rätt väg? Eller finns ekon kvar från före februari 2022 i denna proposition. Finns det saker i detta förslag till försvarsbeslut som enligt dig är fel?

– Om man backar bandet finns det vägval som gjorts som kanske hade kunnat kalibreras i en annan riktning. Vi har till exempel i tidigare försvarsbeslut avrått från etablering av nya organisationsenheter. Nu är det ett faktum och det är ett positivt steg att vi har börjat bygga en större utbildningskapacitet. Men jag måste hela tiden bevaka hur vi nyttjar antalet officerare på det mest begåvade sättet, i krigsförbandsproduktion och att upprätthålla beredskap nationellt, men även inom ramen för Nato.

2022 gav förre ÖB ut en dagorder om personalområdet, och som sedan resulterade i bland annat en rapport med förslag på åtgärder – vad återstår att göra i den som du ser det? 

– För det första vill jag säga att även om vi inte har varit mästerliga på att presentera vad som gjorts så har det gjorts ganska mycket. Vi har i allt från löneincitament i olika grupper och översyn av tjänstgöringsavtal till höjda ingångslöner och pilothanteringen. Det tillsammans med att försvarsgrenscheferna har vidtagit åtgärder inom sina ansvarsområden, inom flygvapnet exempelvis etableringen av flygstabshus som minimerar behovet av pendling för individer och som tar hänsyn till ”work–life balance”-frågan. 

– Retoriken om att för lite har gjorts delar jag inte, däremot har vi varit dåligt på att sammanställa vad som har gjorts. Jag ser frågan bredare än incitamentsaspekterna, men som också är viktigt. Det är oerhört angeläget för mig att vi når fram till en ändamålsenlig lönesättning kopplat till verksamhetens mål. Till det kommer kompetensutveckling och att man får rättvisa löner och den typen av frågor.

sdlDdimlo9mX3g

Michael Claesson tillträdde som ÖB den 1 oktober.

Foto: Daniel Costantini/DN/TT

Hur ser du på Försvarsmaktens roll i Nato under nästa år? 

– Jag tänker att fokus ligger på fortsatt integration. Integration för mig är en tvåsamhet och växelverkan, jag propagerar för att vi ska fortsätta integrationen med självförtroende. Vi har kunskap att bjuda på men det kräver en anpassning till organisationskulturen och att vara allierad. Mentalt är det en resa att flytta sig från nationellt fokus och tänka försvar och förmågeutveckling på ett mer övergripande plan och som allierad. 

Försvarsmaktens personal som ska ut i Nato, vad tänker du om avtalen som de ska åka ut med? Exempelvis vad gäller att få det att funka med medföljande familj.

– Det här är något som vi tittar på, bland annat i min nya roll i Arbetsgivarverkets styrelse, som i någon mening är ansvarig för statlig lönepolitik. Frågan är lyft och jag vill arbeta med den. Jag har under min karriär bott nästan åtta år utomlands med familjen, och har i allra högsta grad en egen erfarenhet om av vad som funkar och inte. Vi är inte i mål ännu men frågan är angelägen. Det ska finnas ändamålsenliga avtal. Den normala officeren måste vid två tillfällen tänka sig att tjänstgöra i Natobefattning. Det kan inte bara vara de som vill åka, utan avtalen måste skapa förutsättningar för att vi ska kunna kompetensförsörja Nato på ett vettigt sätt. Men jag vill inte gå händelserna i förväg. Det jag kan säga är att medföljandeperspektivet är en viktig fråga, bland annat riskerar man att bli utförsäkrad och liknande. 

Jag inser att jag kommer dra i gång en mediastorm nu, men jag tar risken. Eftersom jag tillhör den generation jag gör: Rullat.

Har du några medskick i stort som du vill passa på att göra till Officerstidningens läsare?

– Ja. Det är att vi ska försöka bygga vidare på de goda exemplen och de bra erfarenheterna. Alla våra personalkategorier, tidvis anställda soldater och reservofficerare, kommer vara ofantligt viktiga för att fylla krigsorganisationen. Oavsett vilken kategori man tillhör så bidrar man till att öka krigsorganisationen. Så bidra till att hitta luckor och hjälp mig att täppa till luckorna med enkla tillgängliga medel.

Slutligen har jag några slutfrågor av mer lättsam karaktär. Vi har sett dig testa nya eldhandvapnet. När får vi se dig i arméns nya dagliga dräkt?

– (Skratt) Ja, det är oklart. Jag får en föredragning nästa vecka om nya uniformsprocesserna, bland annat nya stridsuniformen, NCU, och arméns nya tjänsteuniform. Jag har min uniform tills vidare. 

Du har ju varit, och är alltjämt, aktiv på Twitter/X. Vilket uppskattas av många anställda och andra. Hur ser du på ditt deltagande på X framåt?  

– Nu under övergångsperioden har jag på olika sätt försökt att balansera tillvaron och ägna mig åt ”work–life balance”, i den mening att jag sänkt ambitionen på sociala medier. Mina medarbetare ser över vilken strategi som jag ska ha framåt. Min högst personliga ambition är att vara tillgänglig och aktiv. Men just nu är fokus på att axla och förstå mitt nya uppdrag. Men jag säger som Arnold Schwarzenegger i Terminator: I’ll be back. 

Till sist, den kanske viktigaste frågan av alla, en fråga som engagerat många det senaste året: Rullat eller vikt liggunderlag?

– (Skratt) Jag inser att jag kommer dra i gång en mediastorm nu, men jag tar risken. Eftersom jag tillhör den generation jag gör: Rullat. Det var så jag blev lärd av befälen på Norrbottens pansarbataljon, I 19/P 5, under min värnplikt.

Dela artikel:
Facebook
Twitter
E-post

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Senast publicerat
    Ur arkivet