Senast publicerat
Senast publicerat:

Varför ska vi höja lönerna när bara två procent slutar?

Stefan Morin, förbundsordförande
Stefan Morin
Detta är en ledare. Officersförbundets presidium lyfter i varje nummer av Officerstidningen fram de viktigaste ståndpunkterna som förbundet just nu driver.

Officersförbundet har det senaste året haft stort fokus på vikten av att behålla den militära personalen i Försvarsmakten. Anledningen är enkel. Våra uppdragsgivare, det vill säga medlemmarna, har sagt att vi ska det. I vår senaste medlemsundersökning, under förbandsbesök och genom våra förtroendevalda har budskapet varit tydligt. Det finns ett stort missnöje i myndigheten kring prioriteringen av den militära kompetensen. Överbefälhavare Michael Claesson sa nyligen att han inte uppskattade ”larmrapporter” gällande personalläget i Försvarsmakten. Han menar att statistiken inte speglar ett läge där personalen lämnar. Enligt Försvarsmaktens statistik lämnar två procent av yrkesofficerarna sin anställning. Det är exklusive pensionsavgångar. Det menar överbefälhavaren är en låg siffra. Jag håller med. 

För Sveriges mest lojala yrkeskår tändes ett hopp inför Rals 2024.

Ungefär där slutar vi vara överens kring slutsatserna av denna siffra. Att mäta avgångar just nu, och dra en parallell kring hur attraktiva våra anställningar är tror jag är riskabelt. Nu pågår en historisk tillväxt och en integrering i Nato. Det är ett nyhetens behag som verkligen motiverar våra medlemmar. Att äntligen få ingå i en prioriterad myndighet. Att äntligen tydligt få bidra med en efterfrågad kompetens. Jag är övertygad om att detta är anledningen till de låga avhoppen, inte våra attraktiva anställningar. 

För Sveriges mest lojala yrkeskår tändes ett hopp inför Rals 2024. Försvarsanslagen fortsatte att öka och för tredje året i rad kom förbandschefer och lokala fackliga företrädare överens om vilka behov av tillskjutna lönemedel som finns på respektive organisationsenhet. Parterna gjorde ett noggrant och seriöst arbete. Tillsammans värderade man svårigheter och ansvar i befattningar och hur de lokala behoven såg ut. För Officersförbundets medlemmar rörde det sig om cirka 15 miljoner kronor i månatliga lönesatsningar utöver Rals. Här fanns nu en möjlighet att konkret prioritera den militära kompetensen genom att skjuta till de medel som parterna på förbanden var överens om att de saknar för att sätta rätt löner.

Vad ville Försvarsmakten i Rals 2024? Jo, man ville inte tillskjuta en krona. Hur blir det då med flygtekniker, fortifikatörer, yrkesofficerare i teknisk tjänst och ledningssystem, tänker ni? Några exempel på områden som länge flaggat för behov av lönejusteringar. Jo, här fanns det en vilja att göra vissa satsningar. Problemet var bara att Försvarsmakten ville bekosta dessa satsningar genom att ta från övriga medlemmars Rals. Ett synsätt som förbundet inte kan stå bakom. En problematik som nu lokalföreningarna får hantera med respektive förband. Troligen kommer förbanden nu vilja ta från kollektivet för att lösa sina egna felaktiga lönesättningar.

Förbundsstyrelsen valde till sist att skriva på Rals 24 och uppräkningar i utlandsavtalet samt pendlingsersättningen. Var det tillräckligt bra? Nej, men under avtalsmässig fredsplikt och pågående Natoverksamhet ville förbundet säkra upp dessa ersättningshöjningar för medlemmarna.

I förhandlingsrummet sitter två parter. Just nu är det en part som ser en öppning i att förbättra villkoren och öka attraktionskraften i anställningen. Så att om tio år när Nato och tillväxt inte längre är nytt och spännande, är det fortfarande bara två procent som slutar. Vad den andra parten vill? Fråga din chef!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Stefan Morin

    Officersförbundet växer – över 2 000 nya medlemmar på bara två och ett halvt år. Det visar att fler ser värdet i en stark och handlingskraftig facklig part. Genom ökad och tydligare kommunikation, både internt och externt, har vi blivit mer synliga, relevanta och drivande. Vi definierar egna lösningar och driver medlemmarnas vilja till förbättring.

    En del av våra förslag är de över 50 konkreta förändringar i villkor som vi lämnat över till Försvarsmakten. Förslagen syftar både till att öka attraktiviteten i de militära yrkena och till att säkerställa att de som redan är anställda upplever att de ersätts på en rättvis nivå. Det handlar om att stärka viljan att söka sig till yrket – men också om att skapa en långsiktigt hållbar personalförsörjning. Vår ambition är att genom aktiv samverkan bidra till att Försvarsmakten utvecklar sin verksamhet, stärker sin förmåga och säkrar en stabil och motiverad militär kår. Tillsammans kan vi skapa bättre förutsättningar för både personal, operativ verksamhet och produktion.

    Vår roll är att representera våra medlemmar, men också att bidra till att Försvarsmakten lyckas med sitt uppdrag.

    Försvarsmakten befinner sig i ett historiskt skede. Tillväxt, Nato, nya och breddade uppgifter och ett skarpt säkerhetsläge kräver snabba och träffsäkra beslut. Men just därför blir samverkan ännu viktigare. Snabba beslut behöver vara välgrundade för att stå sig över tid – och de måste bygga på verkligheten i verksamheten. Och den verkligheten känner våra medlemmar bäst. De är varje dag en del av operationer och övningar samt den praktiska produktionen av försvarsförmåga.

    Rätt använd är samverkan ett verktyg som stärker besluten. Men om samtalen alltid sker i slutet av processen – när besluten i praktiken redan är fattade – förlorar man både kunskap, tid och förtroende. Då riskerar samverkan att reduceras till ett informationsmöte i stället för en gemensam process.

    När vi involveras tidigt kan våra erfarenheter, kunskap och perspektiv göra verklig skillnad. Vi har sett det i lokala lönemålbildsprocesser där parterna, sida vid sida, arbetat fram produkter med hög träffsäkerhet och stark legitimitet. När besluten däremot presenteras i efterhand försvinner den möjligheten. Då ställs vi utanför själva processen i stället för att vara med och forma den.

    Detta handlar inte om att bromsa förändring – det handlar om att göra den bättre. Tidig samverkan leder till mer träffsäkra beslut, starkare förankring och snabbare genomförande. Det lärde vi oss redan 1976 i boken ”ledarskap”. När lösningar utvecklas gemensamt behöver de inte lappas och lagas i efterhand. Det är ingen facklig önskelista – det är en verksamhetsmässig nödvändighet i en tid då organisationen växer snabbt och kraven ökar.

    För Officersförbundet handlar detta om att ta ansvar. Vår roll är att representera våra medlemmar, men också att bidra till att Försvarsmakten lyckas med sitt uppdrag. Vi vet att försvarsförmågan står och faller med kompetenta och motiverade medarbetare. Genom att vara en aktiv part i förändringsarbetet kan vi bidra till en starkare myndighet.

    Så låt oss börja i rätt ände: gemensam analys, gemensamma förslag, gemensamt ansvar. Det är så vi stärker försvarsförmågan – och det är så vi bygger en försvarsmakt som står stark, både nu och i framtiden.

    Ur arkivet: