Senast publicerat
Senast publicerat:

»Vår kultur har påverkats av den eviga fredens era«

Michael Claesson blir ny chef för Försvarsstaben.

Generallöjtnant Michael Claesson blir chef för den nya Försvarsstaben. Han tror att det nya sättet att leda kommer innebära behov av kulturförändringar i organisationen och kräva mer ledarskap på alla nivåer.

Josefine Owetz
Försvarsmakten

Vid årsskiftet slås Ledningsstaben (som leder Försvarsmaktens militärstrategiska inriktning och planering) och Produktionsledningen (som bland annat ansvarar för utbildning och övning samt utveckling av materiel) på Högkvarteret samman och bildar Försvarsstaben. Chef blir generallöjtnant Michael Claesson, i dag chef för Insatsledningen samt införandeledare för L 23.

– Jag ser fram emot att få jobba med försvarsgrenscheferna och göra det jag kan för att leva som jag lär i konceptet bakom L 23 och att vara en del av Försvarsmaktens tillväxt och att ta Försvarsmakten in i Nato. Jag kommer att ha ansvar inför ÖB, vilket också är ett gemensamt ansvar tillsammans med försvarsgrenscheferna, säger Michael Claesson.

Grunden för förändringarna är ÖB:s vilja att förenkla ledningsstrukturen och ge ökad rådighet och mandat åt försvarsgrensstaberna. Tydligare lednings- och lydnadsförhållanden och decentralisering av beslut leder förhoppningsvis till kortare ledtider och enklare ledning av förbanden. 

– Jag är medveten om hur vår kultur har påverkats av den eviga fredens era. En tid som också präglades av resurssnålhet och av att ansvar flyttades uppåt enligt centralstyrningens principer. Vi lever tyvärr fortfarande för mycket kvar i den kulturen, och det kommer att krävas mycket ledarskap och ansvarstagande på alla nivåer för att verkligen implementera idén att trycka ut så mycket mandat och rådighet som möjligt till försvarsgrensnivån.

Försvarsstaben ska vara den nivå som alltjämt omsätter de politiska uppdragen till militärt begripliga uppdrag och skapar förutsättningar för att de ska kunna genomföras så långt ut i kärnverksamheten som möjligt, förklarar Michael Claesson.

– Vi ska hålla på med myndighetsledning i byråkratisk formell mening och strategisk operativ ledning av myndighetens olika uppdrag, både i krig och fred. Det är mitt femte generalsjobb och jag har upplevt en hel del under den resan. Jag tror mig förstå vilka mandat man behöver ha på olika nivåer och vad man behöver stöd med. Långa stabsfingrar är inte alltid det man önskar sig.

Liknande läsning:
Det är inte bara en sammanslagning av Leds och Prod, utan det handlar om en ­kulturförändring.

Michael Claesson återkommer flera gånger till vikten av att förändra kulturer och arbetssätt för att lyckas med det nya sättet att leda. 

– Uppdragsfilosofin är ett viktigt rättesnöre för att det här ska bli verklighet. Det är inte bara en sammanslagning av Leds och Prod, utan det handlar om en kulturförändring. En förändring där vi som representerar olika delar av stabsstrukturerna måste kunna mötas och bygga en ny kultur där vi ger ifrån oss mandat och har ett mindset där man skapar förutsättningar för kärnverksamheten samtidigt som vi håller hög standard i relationen till våra uppdrag från regeringen. 

Hur skapar man  kulturförändringar? 

– Genom ledarskap och att leva som man lär. Genom att visa i handling att vi menar det vi säger. Vi måste släppa centralstyrning. Vi måste ha en kvalitativ och ständigt pågående dialog, där vi hjälper varandra att bli bättre och mer effektiva. Det är exakt de kraven som politiken och omvärldsutvecklingen ställer på oss, säger Michael Claesson.

Insatsstaben blir Operationsledningen i den nya organisationen och kommer strukturellt att skilja sig ganska lite från dagens organisation, berättar Michael Claesson. 

– Det blir en klassisk Natoindelning med J1 till J9 i allt väsentligt. Sedan kommer det säkert att bli små justeringar inom ramen för det som nästa utredningssteg får visa hur vi ska gestalta. 

Nuvarande chef för flygvapnet, generalmajor Carl-Johan Edström, ersätter Claesson och blir chef för den nya Operationsledningen. 

– Min ambition är att chefen för Operationsledningen ska ha tydligare mandat och större handlingsutrymme, framför allt i genomförande av operationer men också i planeringen.  Försvarsstaben ska även här bidra med förutsättningsskapande genom att ge planeringsdirektiv med tydliga mandat så att chefen har större autonomi under ÖB att genomföra operationer. Färre mellansteg och mindre krångel. 

FAKTA

Försvarsstaben och L 23
Chefen för Försvarsvarsstaben beslutar: vilka beslutsunderlag som går till ÖB, taktiska ramvillkor och om uppdrag till försvarsgrensstabscheferna. Under Försvarsstaben kommer det att finnas tre större enheter: en strategienhet, en genomförandeenhet och en stödenhet. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

I somras startade Försvarsmaktens första krigsinkubator med befäl och soldater som samlades för att själva lösa problem de stöter på i sin tjänstgöring. De nio problemområden som valdes ut är antingen åtgärdade eller ska vidareutvecklas under hösten.

Linda Sundgren
Strilab
Markdrönaren ”Råttan” togs fram av soldater vid IB 1 2025 och vidareutvecklades under Strilab. På bilden: Johan Liu, GSS/T, en av utvecklarna bakom ”Råttan”.

Foto: Anna Winberg/Försvarsmakten

Kriget i Ukraina har bidragit med många lärdomar. Inte minst det ukrainska försvarets innovationsförmåga och framgångarna för deras laboratorier och utvecklingsenheter i krigsförbanden. Löjtnant Jakob Blomqvist, reservofficer vid Livgardesbrigaden IB 1, såg ett behov av snabbare teknikutveckling även i Försvarsmakten. Tillsammans med en handfull kollegor fick han klartecken från brigadledningen på IB 1 att genomföra en krigsinkubator inspirerad av tech-världen – en organisation som stödjer innovation och utveckling inom militär verksamhet. Initiativet fick namnet Stridslaboratoriet IB 1, Strilab, och var verksamt under fem veckor med start i juli.

– Idén med en krigsinkubator är att låta de som möter problemen, alltså soldater och officerare, själva lösa dem. De fattar exakt vad det handlar om och eftersom vi själva är militärer kan vi också testa grejerna i fält direkt, säger Jakob Blomqvist, chef för Strilab.

Jakob Blomqvist

Jakob Blomqvist

Reservofficer vid Livgardesbrigaden IB 1

Han berättar att merparten av de 28 individer som deltog i Strilab var reservofficerare eller tidvis tjänstgörande soldater, som till vardags studerar vid lärosäten som brittiska Cambridge, Kungliga tekniska högskolan eller Handelshögskolan i Stockholm. Första veckan ägnades åt utbildning med instruktörer bestående av bland annat influgna tech-chefer från Silicon Valley och professorer i entreprenörskap vid Harvard Business School.

– De bidrog med sin tid pro bono, men man ska inte underskatta hur mycket folk gillar att stötta Nato. För att göra det speciellt för dem bokade vi in lektionerna på Karlberg. Att komma från Silicon Valley och få undervisa på Karlbergs slott är unikt och för deltagarna innebar det utbildning i världsklass, säger Jakob Blomqvist, som själv bor i USA där han driver ett investmentbolag inom kritisk infrastruktur.

Resterande fyra veckor ägnades åt innovation, teknikutveckling och tester i fält. Nio projektområden valdes ut och en arbetsgrupp knöts till varje område. Däribland ”Eld”, en app för kommunikation vid indirekt bekämpning, ”Fältjournalen” som är ett fältjournalsystem för militära sjukvårdsåtgärder samt ”Soldatappen” avsedd för personaladministration och som redan var i bruk.

– Vi valde avsiktligt avgränsade problemområden där vi trodde att det var möjligt att skapa effekt på fem veckor. Det uteslöt exempelvis vissa vapensystem med hänsyn till säkerhet och tidsbegränsning, säger Jakob Blomqvist.

I slutet av perioden gjordes en utvärdering av Strilab.

– Alla nio utvecklingsområden går vidare. De flesta används nu i någon form. Andra har tagits över av industrin för vidare utveckling. Vissa områden är mer interna för IB 1 och de har brigaden tagit över.

Fördelen med krigsinkubatorn är att officerare och soldater är både användare och utvecklare och att utvecklingen sker på förbanden.

Nu hoppas Jakob Blomqvist att Strilab ska permanentas och att krigsinkubatorn blir ett återkommande inslag i verksamheten.

– Förhoppningen är att intern förmågeutveckling som Strilab ska bli en del av både grund- och krigsorganisationen hos IB 1. Nästa sommar hoppas jag att vi kan återupprepa inkubatorn i större skala så att fler i Försvarsmakten kan delta, säger han och fortsätter:

– Fördelen med krigsinkubatorn är att officerare och soldater är både användare och utvecklare och att utvecklingen sker på förbanden. Experimentkontor brukar placeras långt borta på någon stridsskola, men här sker utvecklingen på plats och vi gör det tillsammans. Där har vi den stora vinsten.

Ur arkivet: