Aktuellt

Flygskolan

Akuta arbetsmiljöproblem på Flygskolan – införandet av SK 40 påverkas

Flygskolans del av planeringen av flygutbildningen till SK 40 stoppas med omedelbar verkan tills vidare och Flygskolan kommer inte att delta i flygvapnets huvudflygdag på Malmen i augusti. Det beslutet togs vid Flygskolan den 12 april. Orsaken är hög arbetsbelastning och dålig arbetsmiljö.

Text: Linda Sundgren
Foto: Jonas Holmberg/Försvarsmakten

2023-04-14

Enligt beslutet har arbetsbelastningen på Flygskolan ökat succesivt de senaste 15 åren. Man har gått från två utbildningsdivisioner med verksamhet i Sverige till tre utbildningsdivisioner i Sverige samt utbildningsverksamhet i ytterligare tre länder på fyra olika utbildningsorter och på ett tiotal olika utbildningsenheter. Samtidigt har elevunderlaget utökats till fler elevkategorier med tillhörande administrativa uppgifter.

Flygskolan är också ansvarig för införandet av utbildningen på det nya skolflygsystemet, SK 40, där de tre första flygplanen överlämnades till Försvarsmakten i början av april.

Flygskolan ska ha begärt mer resurser för att omhänderta tillförda uppgifter men utan framgång och ett par chefer vid Flygskolan uppges ha sjukskrivits på grund av arbetsmiljöfaktorer.

» Flygskolan och Luftstridsskolan arbetar med arbetsmiljöfrämjande åtgärder för att stödja personalen, att minska arbetsbelastningen är en av flera viktiga åtgärder «

Enligt beslutet den 12 april vidtar nu Flygskolan åtgärder för att leva upp till sitt arbetsmiljöansvar. Flygskolans del av planeringen av flygutbildningen till SK 40 avbryts med omedelbar verkan. Flygskolan stoppar också planering och deltagande i flygvapnets flygdag på Malmen den 26 augusti och arbetsmiljöfrämjande åtgärder ska fortsätta att genomföras.

På frågan hur det kunnat gå så långt att människor blir sjukskrivna och införandet av det nya skolflyget avbryts, ger chefen på Luftstridsskolan, Anna Siverstig, följande skriftliga svar till Officerstidningen:

”Bakgrunden till den höga arbetsbelastningen är att Flygskolan är navet i den pågående ominriktningen av flygvapnets utbildningssystem för att bli pilot. Delar av utbildningen till helikopterpilot och transportflygpilot genomförs redan utomlands, och nu planerar Flygvapnet för att delar av utbildningen till stridspilot ska genomföras utomlands. Samtidigt ska det gamla skolflygplanet SK 60 avvecklas och det nya SK 40 införas vilket är en stor förändringsprocess”

Obalansen mellan uppgifter och resurser har byggts upp under flera år. Hur kommer det sig att åtgärder vidtas just nu?

”Jag vill framhålla att personalen är otroligt kompetent och gör ett fantastiskt arbete med pilotutbildningen. Det är en komplex situation och åtgärder har vidtagits under det senaste året för att möta uppgifterna. Tyvärr har det inte varit tillräckligt vilket gjort att vi nu fattat beslutet om att minska arbetsbelastningen på Flygskolan för att skapa en acceptabel och bra arbetsmiljö för personalen. Flygskolan och Luftstridsskolan arbetar med arbetsmiljöfrämjande åtgärder för att stödja personalen, att minska arbetsbelastningen är en av flera viktiga åtgärder”, skriver Anna Siverstig.

Vilka konsekvenser får besluten i den dagliga verksamheten? Vad händer med de SK 40 som levererats och när planerar ni att kunna återuppta införandet av systemet?

”Det nya militära flygutbildningsystemet där SK 40 ingår är under införande och är viktigt i flygvapnets fortsatta utveckling. Flygskolans del i planeringen av flygutbildningen överses för att skapa en hållbar arbetsmiljö för det fortsatta arbetet. Jag är trygg med att vi inom flygvapnet tar fram en lösning för hur vi ska fortsätta införandet av SK 40. Just nu lägger vi fokus på att skapa en bra arbetsmiljö för personalen och att genomföra den pågående flygutbildningen”, skriver Anna Siverstig.

Dela artikel:

Bristen på officerare har fått Försvarshögskolan att öppna upp för ytterligare en antagningsomgång till Officersprogrammet med start i höst. Målet är att 300 kadetter ska påbörja utbildningen efter sommaren.

Text: Linda Sundgren
Foto: Niklas Englund/Försvarsmakten.

2024-04-05

Under den ordinarie anmälningsperioden till Officersprogrammet mellan december och januari fick Försvarshögskolan in 1 317 ansökningar, vilket var ett rekordstort antal. Ungefär 1 000 av dessa sökande har de behörigheter som krävs för fortsatt antagningsprövning på Plikt- och prövningsverket, enligt Försvarshögskolan.

Men behovet av nya officerare är stort och därför beslutade man att öppna en sen antagning mellan den 2–4 april.

– Vi gjorde det här av två anledningar. Dels ville vi ge dem som går värnpliktsutbildningen en chans att söka nu när de fått lite mer tid att tänka efter vad de vill. Dels är behovet av nya officerare så pass stort att vi behöver fler sökande, säger generalmajor Anders Callert, vicerektor vid Försvarshögskolan.

Under de två dygn som antagningen var öppen inkom 82 ansökningar. Majoriteten av de sökande har gymnasiekompetens men ganska många behöver komplettera med militär utbildning, enligt Anders Callert.

» Vi kan konstatera att det var ganska få av dem som gör värnplikt nu som sökte, de stod för runt 30 procent av ansökningarna. «

– Vi kan konstatera att det var ganska få av dem som gör värnplikt nu som sökte, de stod för runt 30 procent av ansökningarna. Målsättningen med den sena antagningen var att få ytterligare 50 behöriga. Men ingen av dem som sökte under den ordinarie antagningsperioden kommer att petas för att vi genomför en sen antagning. Öppnar man upp för en sen antagning måste de som sökt tidigare beredas plats.

Försvarsmakten är i behov av fler officerare för att kunna växa och för det krävs ett ökat intag på Officersprogrammet. Anders Callert säger att målet är att det 300 kadetter ska påbörja studier vid Militärhögskolan Karlberg när höstterminen drar i gång.

– 300 är inget tak utan ett golv. Det finns begränsningar för hur många kadetter som förbanden kan ta emot under den praktiska delen av utbildningen, men vi behöver komma bort från tänket om ett tak. Annars kommer vi aldrig att nå målet.

» Vi behöver komma bort från tänket om ett tak. Annars kommer vi aldrig att nå målet. «

Har inte också Försvarshögskolan begränsningar i hur många kadetter som kan beredas plats?

– Klart att det finns begränsningar, men nu ställer vi om för att kunna ta emot fler elever. Vi behöver bli mer personaleffektiva och se om det finns sätt att ta emot fler elever med den personal vi har samtidigt som kvalitén på utbildningen bibehålls. Många som jobbar här känner att det är utmanande, men vi måste svara upp mot det som Försvarsmakten beställer, säger Anders Callert.

Hur många av det totala antalet sökande till Officersprogrammet 2024 som är behöriga är ännu oklart.

FAKTA

Behörighet till Officersprogrammet
För att bli antagen till Officersprogrammet krävs grundläggande behörighet för högskolestudier, godkänd militär grundutbildning, godkända medicinska krav, godkända fysiska tester och intervjuer hos Plikt-och Prövningsverket samt svenskt medborgarskap och godkänd säkerhetsprövning.

Källa: Försvarshögskolan.

Dela artikel:

Sveriges nya signalspaningsfartyg HMS Artemis är döpt

Under onsdagen hölls en dopceremoni för Sveriges nya signalspaningsfartyg HMS Artemis i Karlskrona. I närtid kommer besättningen att kasta loss för sitt första signalspaningsuppdrag. HMS Artemis efterträder HMS Orion, som efter 40 år till havs går i pension.

Text: Josefine Owetz

2024-04-04

Marinens nyaste fartyg har blivit döpt. Dopceremonin av HMS Artemis skedde den 3 april i örlogshamnen i Karlskrona. Bland hedersgästerna fanns marinchef konteramiral Ewa Skoog-Haslum och Björn Lyrvall, generaldirektör för Försvarets radioanstalt, FRA, som var den som förrättade dopet.

– Med Konungens gillande ska ditt namn vara HMS Artemis Må lycka och framgång följa dig på haven och må du bli en stark länk i vårt försvar, sa han i samband med att namnskylten avtäcktes, skriver Försvarsmakten i en artikel på myndighetens webbplats.

HMS Artemis ersätter HMS Orion, som har utgjort plattform för FRA:s signalspaning i Östersjön i drygt 40 år.

» Marina traditioner är viktiga för oss. Våra fartyg är med oss länge, ibland har flera generationer personal fått tjänstgöra på samma skrov. «

Marinchef Ewa Skoog Haslum höll ett tal i samband med ceremonin:

– Marina traditioner är viktiga för oss. Våra fartyg är med oss länge, ibland har flera generationer personal fått tjänstgöra på samma skrov. Därför är tillfällen som detta, som både ger ett avslut och en början, viktiga. De ger perspektiv och en punkt att förhålla sig till när vi ser tillbaka och spejar framåt, sa hon i sitt tal enligt Försvarsmaktens artikel.

Fartyget beställdes av leverantören Saab Kockums 2017. Leverans till Försvarets materielverk och Försvarsmakten var planerad till 2020, men projektet har varit drabbats av flera förseningar, bland annat på grund av ekonomiska svårigheter hos den polska underleverantören samt av pandemin.

”Det nya fartyget har bättre manöveregenskaper och kommer att ge Försvarsmaktens och FRA:s personal en bättre boendemiljö ombord. Dessutom har hennes elektromagnetiska kompabilitet, eller EMC-egenskaper, förbättras”, skriver FMV i en artikel. Det innebär att nivån av störande signaler som fartyget ger ifrån sig har begränsats.

Vid dopceremonin på onsdagen närvarade inbjudna gäster, marinens musikkår och besättningen på det nya signalspaningsfartyget. HMS Artemis kommer i närtid att gå till sjöss och göra sin första skarpa underrättelseinhämtning, skriver Försvarsmakten.

HMS Artemis ingår i Första ubåtsflottiljen. Besättningen tillhör marinen och personalen från FRA utför signalspaningsarbetet.

Dela artikel:

FMV tecknar kontrakt på utredning om framtidens stridsflyg

Försvarets materielverk, FMV, har tecknat kontrakt med Saab och GKN Aerospace på konceptstudier om framtidens stridsflyg. Studien ska ge underlag till ett kommande beslut om hur Sveriges stridsflygförmåga ska se ut efter 2040.

Text: Josefine Owetz

2024-03-28

Försvarets materielverk, FMV, har tecknat kontrakt med Saab och GKN Aerospace för en konceptstudie om framtidens stridsflygförmåga. Arbetet görs inom programmet ”Vägval stridsflyg” och syftet med studien är att ge underlag till ett kommande beslut om vägval för hur man ska tillgodose materielförsörjning av stridsflygförmåga efter 2040.

– Detta är ett viktigt steg för att tydliggöra teknikval och kommersiella handlingsalternativ inför beslut om hur framtidens stridsflygförmåga ska försörjas med materiel. Med hänsyn till de långa utvecklingstiderna, och besluten som behöver tas, är det bra att arbetet påbörjas nu. Det är också naturligt att flygindustrin deltar med sin kunskap i den här fasen, säger Lars Helmrich, chef för verksamhetsområde Flyg och rymd på FMV, i en artikel på myndighetens webbplats.

» Detta är ett viktigt steg för att tydliggöra teknikval och kommersiella handlingsalternativ inför beslut om hur framtidens stridsflygförmåga ska försörjas med materiel. «

Saab kommer att samarbeta med FMV, Försvarsmakten, Totalförsvarets forskningsinstitut. Verksamheten i programmet omfattar bland annat kunskapsuppbyggnad för att kunna analysera och värdera verksamheten, studier och systemkoncept samt att ta fram en övergripande kravbild.

”Vidare ska verksamheten säkerställa nationell industriell kapacitet och kunnande genom studier, teknikutveckling och förberedelser för markbaserade och flygande demonstratorer”, skriver FMV i artikeln.

Beställningen är en del av FMV:s åtagande i enlighet med det regeringsbeslut från 6 juli 2023 som rör konceptstudier om framtida stridsflyg. Kontraktsperioden för arbetet i studien är 2024-2025.

Försvarsmakten har tidigare betonat behovet av att göra ett vägval avseende framtida materielförsörjning av stridsflyg senast 2030, för perioden efter 2040.

Dela artikel: