Senast publicerat
Senast publicerat:

Trebefälssystemet – väl avvägt beslut krävs

Lars Fresker, förbundsordförande
Lars Fresker, Officersförbundets ordförande.
Detta är en ledare. Officersförbundets presidium lyfter i varje nummer av Officerstidningen fram de viktigaste ståndpunkterna som förbundet just nu driver.

För några veckor sedan blev Rals-förhandlingarna klara på försvarsmaktsnivå. Tillförda medel för att höja lägstalönerna för pluton- och kompanichefer, höjda lägstalöner för chefer för organisationsenheter och att nya löner alltid ska sättas i innevarande års löneläge är några av framgångarna. 

”Det var då det lilla. Vad ska jag betala fackavgift för?”, kanske du tänker. 

Och det står, förstås, var och en fritt att tycka just så.

Själv tycker jag att vi, givet det centrala statliga avtalet som blev klart i slutet av förra året, ska känna oss hyfsat nöjda. För den stora utmaningen ligger inte här. Den stora utmaningen handlar istället om att få Försvarsmakten att i grunden ändra inställning till hur de militära yrkena ska värderas. Jag vill inte vara missunnsam mot andra, men är det inte något av upp- och nervända världen när den militära kompetensen, kärnkompetensen i en försvarsmakt, lönemässigt värderas nästan lägst?

Det tycker i alla fall vi i Officersförbundet och det var också därför vi drev vår kampanj om att Försvarsmakten i försvarsbeslutet skulle tillföras 325 miljoner kronor för att kunna lyfta lönerna för den militära personalen. Här kunde Försvarsmakten hängt på om de velat för att öka pressen på den politiska nivån, men det gjorde man inte. Inte i underlaget till försvarsbeslutet och inte heller i det nyligen inlämnade budgetunderlaget för 2022. 

Olyckligt nu när Försvarsmakten är inne i en historisk period av tillväxt. Men jag vägrar tro att vår kampanj varit förgäves och jag vägrar lika kategoriskt att ge upp, även om det tar längre tid än jag hoppats.

En fråga som också dragit ut på tiden är införandet av trebefälssystemet. Kanske börjar vi närma oss slutet nu? I varje fall vill Försvarsmakten fatta beslut om hur man ska göra med de NBO-officerare som i dag sitter på specialistofficersbefattningar. Ska det fortsatt vara frivilligt att omgalonera sig eller ska det vara obligatoriskt? 

Det här, kan jag konstatera, är en fråga som både berör och upprör våra medlemmar – oavsett kategori, oavsett ung eller gammal. Därför har Officersförbundet tydligt signalerat till myndigheten att vi vill vara med i beredningen av den här frågan. Inte för att hindra utvecklingen. Tvärtom – vi vill vara med och ta personalförsörjningen in i framtiden. Men beslutet som är på väg att fattas måste vara väl avvägt och ta hänsyn både till individen och utvecklingen av trebefälssystemet. 

Vi går mot våren. Förutom att den bjuder på ljusare dagar och behagligare temperaturer är det också tiden för årsmöten. I bostadsrättsföreningar, idrottsklubbar och officersföreningar runt om i landet ska ansvarsfrihet beviljas, motioner avhandlas och förtroendevalda väljas. Det är föreningsdemokrati i sin finaste form. Jag hoppas därför att du också engagerar dig.

För det är ju tillsammans vi blir starka. Det är så vi kan förändra. 

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    I oktober kom en ny rapport om det systematiska arbetsmiljöarbetet i Försvarsmakten. Rapporten lyfter riskfaktorer som kan påverka arbetet, bland annat att personalen har hög arbetsbelastning kombinerat med högt arbetstempo och att det råder otydlighet i hur Försvarsmaktens arbetsmiljöarbete är uppbyggt.

    Cecilia Gustafsson
    Hampus Hagstedt/Försvarsmakten
    20180425_hamhag01_fv_1hkpflj_whitefox_fjallflyg_HH13779

    Rapporten är en uppföljning av förra årets arbete och den konstaterar att det genomförs ett omfattande systematiskt arbete i Försvarsmakten för att förebygga fysisk- och psykisk ohälsa. Det finns riskfaktorer i arbetet, bland annat upplever personalen att de har hög arbetsbelastning kombinerat med högt arbetstempo. Det finns en risk att man i det systematiska arbetsmiljöarbetet genar i kurvorna därför att medarbetare och chefer för det första inte hinner med att arbeta systematiskt med att undersöka och riskbedöma, åtgärda och följa upp och för det andra inte hinner med arbetsmiljöutbildning. 

    – Vi vet att våra medlemmar har hög arbetsbelastning och det blir därför ännu viktigare att det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar. Under början av hösten har Officersförbundet tillsammans med det centrala skyddsombudet för armén och ställföreträdande arméchef rest runt på samtliga förbanden i armén för att utbilda både medarbetare och chefer. Vi hoppas att det ska lyfta arbetsgivaren och skyddsorganisationen och att det ska vara ett gott exempel för hur man kan utbilda i de här frågorna, säger Martin Sachs, ombudsman på Officersförbundet med ansvar för arbetsmiljöfrågor.

    Verksamhetssäkerhet och arbetsmiljölagstiftningen

    Rapporten menar att det råder en otydlighet i hur Försvarsmaktens arbetsmiljöarbete är uppbyggt. Det innebär exempelvis att när det gäller Försvarsmaktens mark-, sjö- och flygsäkerhetsverksamhet finns det en stark uppfattning att verksamhetssäkerhet inte omfattas av arbetsmiljölagstiftningen i samma utsträckning som annan verksamhet. Detta stämmer inte och bland åtgärderna föreslås att klargöra vad som gäller och förtydliga ansvar och roller vid arbetsmiljöuppgifter.

    Förslag på åtgärder

    I rapporten finns flera förslag på åtgärder bland annat föreslås att Försvarsmakten tillsammans med skyddsorganisationen ska utvärdera befintliga riktlinjer och rutiner och vid behov utveckla tydligheten i försvarsmaktsgemensam rutin vad gäller skyddsorganisationens medverkan och delaktighet.

    – Det känns bra att vi äntligen får gehör för att skyddsorganisationen ska vara med tidigt i processen så att vi tillsammans ska kunna arbeta för en bättre arbetsmiljö, säger Anders Salenbo, centralt skyddsombud på Försvarsstaben.

    Ur arkivet: