En betydande andel av flygvapnets stridspiloter sökte i vintras tjänstledigt för studier i höst, för att kunna byta till civila yrken. Även en del uppsägningar har inkommit. Missnöjet i pilotkollektivet, som Officerstidningen tidigare rapporterat om, beror på en frustration över löner och arbetsvillkor, men framför allt ett missnöje över det statliga pensionsavtal från 2016, PA 16 – som innebar att pensionsåldern för flygförare födda 1988 och senare ändrades från 55 år till 67 år.
– Tjänstledighetsansökningarna i höst är kopplat till ett specifikt område och det är piloter som anställdes med det gamla pensionsavtalet, men som under anställning fått höjd pensionsålder. Därifrån kommer missnöjet, sa flygvapenchef generalmajor Carl-Johan Edström till Officerstidningen i somras.
Totalt handlar det om runt 90 piloter som fick förändrade förutsättningar efter att de blivit anställda, jämfört med då de hade antagits till utbildningen.
”Detta är ett av huvudskälen till att Försvarsmakten de senaste åren sett en ökad förtidsavgång bland piloter – de söker sig i 30–40-årsåldern till en annan karriär”, skrev Försvarsmakten i slutet av juli i en hemställan till Arbetsgivarverket, som ansvarar för pensionsavtalet i den statliga sektorn. ”Ur både ekonomiska och förmågemässiga perspektiv är det mycket olyckligt att piloter mitt i sin flygkarriär, när de utgör ryggraden i systemet, väljer en annan yrkesbana”, fortsatte myndigheten.
På ett extrainkallat styrelsemöte den 12 augusti beslutade Arbetsgivarverket att ge sin förhandlingschef Anna Falck mandat att tillsammans med Försvarsmakten ”skyndsamt agera i frågor” som gäller flygvapenpiloternas pensioner.
– Jag har fått ett mandat att hantera en väl avgränsad fråga om pensionsvillkor för en viss grupp piloter. Det ger möjlighet till en snabb och konstruktiv hantering tillsammans med Försvarsmakten, säger Anna Falck, Arbetsgivarverkets förhandlingschef, i ett pressmeddelande.
”Mandatet är flexibelt i förhållande till val av möjliga former eller åtgärder för att arbeta med frågan” skriver Arbetsgivarverket. Arbetet omfattas av förhandlingssekretess.
Den grupp som Försvarsmaktens hemställan avser är piloter födda 1988 och senare som var antagna till pilotutbildning när PA 16 trädde i kraft.
Den 19 augusti beslutade flygvapenchefen om sitt förslag till övergångslösning för de piloter som fått förändrade pensionsförutsättningar. Förslaget har beretts i den partsgemensamma utvecklingsgrupp som inrättades i slutet av juli och som består av representanter från flygvapnet och de fackliga organisationerna.
– Jag tycker de har kommit fram till tydliga och bra förslag på övergångsregler, som jag tror kommer tas emot väl av pilotkollektivet om de införs, säger Carl-Johan Edström i ett inlägg på Flygvapenbloggen.
Flygvapenchefen föreslår bland annat att den berörda gruppen piloter åter får möjlighet att gå i särskild flygförarpension enligt samma förutsättningar som PA 16. Han föreslår även att de piloter som omfattas av detta, och som har avslutat sin anställning, kan återanställas på samma förmåner fram till 31 december 2023.
Enligt skrivelsen kostar det runt 90 miljoner kronor att utbilda en stridspilot fram till dess att denna är krigsplaceringsbar på stridsflygdivision. ”Att utbilda en pilot till gruppchef är dyrt. Även om piloten har löst uppgifter och levererat effekt för dessa pengar, är det ändå en dålig hushållning med statens medel om individer på grund av upplevt dåliga villkor väljer en annan karriär”, skriver flygvapenchefen.
Förslaget skickas nu till Högkvarteret, för vidare behandling.
» I och med Arbetsgivarverkets beslut att hantera detta på central nivå genom sin förhandlingschef ligger lösningen och tidsplanen ytterst hos dem. «
– I och med Arbetsgivarverkets beslut att hantera detta på central nivå genom sin förhandlingschef ligger lösningen och tidsplanen ytterst hos dem. Att jag som flygvapenchef därför talat om vilken lösning som Flygvapnet vill ha är mitt sätt att bidra till en skyndsam lösning på frågan, säger flygvapenchefen i blogginlägget.
Enligt Per-Martin Sternevi, ordförande för Försvarspiloternas intresseorganisation, FPI, är åtgärderna som hittills har presenterats inte tillräckliga för att lyckas behålla piloterna. FPI har tidigare gått ut och sagt att uppemot hälften av alla aktiva stridspiloter kan försvinna i höst.
– Det har nu gått sex månader sedan tjänstledighetsansökningarna lämnades in och det finns fortfarande inte en enda förhandlingsprocess i gång. Innan det sker är det bara tomma löften. Man hade en god möjlighet att lösa den här krisen, men det verkade vara viktigare att avvakta för att se om alla tjänstledighetsansökningarna var på riktigt eller inte, säger han och fortsätter:
– Även om Försvarsmakten och flygvapnet utåt sett tagit tag i frågan så har FPI alltför ofta stött på tecken på skepsis inför tjänstledighetsansökningarna. Vi har också sett indikationer på att man aktivt avvaktar med planeringsinriktningar för hösten då man inte är säker på att individerna menar allvar.
» Man hade en god möjlighet att lösa den här krisen, men det verkade vara viktigare att avvakta för att se om alla tjänstledighetsansökningarna var på riktigt eller inte. «
Han berättar att en betydande majoritet av alla de stridspiloter som i vintras ansökte om tjänstledighet nu har lämnat flygvapnet för studier.
– Det är runt 35 stridspiloter som går på tjänstledighet nu, säger Per-Martin Sternevi.
Om pensionsförslaget implementeras – räcker det för att era medlemmar ska komma tillbaka efter tjänstledigheterna?
– Det enkla och raka svaret är nej. Om man lever i tron att man kan lösa detta genom att ge tillbaka det som en gång togs ifrån dessa individer så har man inte insett vilken förtroendekris man har. Lönen kommer bli en avgörande faktor för att över huvud taget ha en chans att få tillbaka och behålla piloter. Vi ligger lönemässigt 20 000 kronor i månaden under andra statliga myndigheter som bedriver flygtjänst. Det är inte konstigt att Försvarsmakten inte behåller piloter när man är så hopplöst efter, säger Per-Martin Sternevi.
