Efter missnöjet – nu lämnar många stridspiloter flygvapnet

Ett 30-tal stridspiloter går nu på tjänstledighet för studier. Trots att Arbetsgivarverket påbörjat samtal om pensionsvillkoren och att flygvapenchefen presenterat förslag på åtgärder räcker det inte för att piloterna ska stanna kvar. ”Hittills bara tomma löften” säger Per-Martin Sternevi, ordförande för Försvarspiloternas intresseorganisation.

Pilotförsörjningen i flygvapnet har varit ett återkommande problemområde under många år. Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

En betydande andel av flygvapnets stridspiloter sökte i vintras tjänstledigt för studier i höst, för att kunna byta till civila yrken. Även en del uppsägningar har inkommit. Missnöjet i pilotkollektivet, som Officerstidningen tidigare rapporterat om, beror på en frustration över löner och arbetsvillkor, men framför allt ett missnöje över det statliga pensionsavtal från 2016, PA 16 – som innebar att pensionsåldern för flygförare födda 1988 och senare ändrades från 55 år till 67 år.

 –  Tjänstledighetsansökningarna i höst är kopplat till ett specifikt område och det är piloter som anställdes med det gamla pensionsavtalet, men som under anställning fått höjd pensionsålder. Därifrån kommer missnöjet, sa flygvapenchef generalmajor Carl-Johan Edström till Officerstidningen i somras.

Totalt handlar det om runt 90 piloter som fick förändrade förutsättningar efter att de blivit anställda, jämfört med då de hade antagits till utbildningen.

”Detta är ett av huvudskälen till att Försvarsmakten de senaste åren sett en ökad förtidsavgång bland piloter – de söker sig i 30–40-årsåldern till en annan karriär”, skrev Försvarsmakten i slutet av juli i en hemställan till Arbetsgivarverket, som ansvarar för pensionsavtalet i den statliga sektorn. ”Ur både ekonomiska och förmågemässiga perspektiv är det mycket olyckligt att piloter mitt i sin flygkarriär, när de utgör ryggraden i systemet, väljer en annan yrkesbana”, fortsatte myndigheten.

På ett extrainkallat styrelsemöte den 12 augusti beslutade Arbetsgivarverket att ge sin förhandlingschef Anna Falck mandat att tillsammans med Försvarsmakten ”skyndsamt agera i frågor” som gäller flygvapenpiloternas pensioner. 

– Jag har fått ett mandat att hantera en väl avgränsad fråga om pensionsvillkor för en viss grupp piloter. Det ger möjlighet till en snabb och konstruktiv hantering tillsammans med Försvarsmakten, säger Anna Falck, Arbetsgivarverkets förhandlingschef, i ett pressmeddelande.

”Mandatet är flexibelt i förhållande till val av möjliga former eller åtgärder för att arbeta med frågan” skriver Arbetsgivarverket. Arbetet omfattas av förhandlingssekretess.

Den grupp som Försvarsmaktens hemställan avser är piloter födda 1988 och senare som var antagna till pilotutbildning när PA 16 trädde i kraft.

Den 19 augusti beslutade flygvapenchefen om sitt förslag till övergångslösning för de piloter som fått förändrade pensionsförutsättningar. Förslaget har beretts i den partsgemensamma utvecklingsgrupp som inrättades i slutet av juli och som består av representanter från flygvapnet och de fackliga organisationerna.

  ​– Jag tycker de har kommit fram till tydliga och bra förslag på övergångsregler, som jag tror kommer tas emot väl av pilotkollektivet om de införs, säger Carl-Johan Edström i ett inlägg på Flygvapenbloggen.

Flygvapenchefen föreslår bland annat att den berörda gruppen piloter åter får möjlighet att gå i särskild flygförarpension enligt samma förutsättningar som PA 16. Han föreslår även att de piloter som omfattas av detta, och som har avslutat sin anställning, kan återanställas på samma förmåner fram till 31 december 2023.

Enligt skrivelsen kostar det runt 90 miljoner kronor att utbilda en stridspilot fram till dess att denna är krigsplaceringsbar på stridsflygdivision. ”Att utbilda en pilot till gruppchef är dyrt. Även om piloten har löst uppgifter och levererat effekt för dessa pengar, är det ändå en dålig hushållning med statens medel om individer på grund av upplevt dåliga villkor väljer en annan karriär”, skriver flygvapenchefen.

Förslaget skickas nu till Högkvarteret, för vidare behandling.

» I och med Arbetsgivarverkets beslut att hantera detta på central nivå genom sin förhandlingschef ligger lösningen och tidsplanen ytterst hos dem. «

– I och med Arbetsgivarverkets beslut att hantera detta på central nivå genom sin förhandlingschef ligger lösningen och tidsplanen ytterst hos dem. Att jag som flygvapenchef därför talat om vilken lösning som Flygvapnet vill ha är mitt sätt att bidra till en skyndsam lösning på frågan, säger flygvapenchefen i blogginlägget.

Per-Martin Sternevi, ordförande för Försvarspiloternas intresseorganisation

Enligt Per-Martin Sternevi, ordförande för Försvarspiloternas intresseorganisation, FPI, är åtgärderna som hittills har presenterats inte tillräckliga för att lyckas behålla piloterna. FPI har tidigare gått ut och sagt att uppemot hälften av alla aktiva stridspiloter kan försvinna i höst.

– Det har nu gått sex månader sedan tjänstledighetsansökningarna lämnades in och det finns fortfarande inte en enda förhandlingsprocess i gång. Innan det sker är det bara tomma löften. Man hade en god möjlighet att lösa den här krisen, men det verkade vara viktigare att avvakta för att se om alla tjänstledighetsansökningarna var på riktigt eller inte, säger han och fortsätter:

– Även om Försvarsmakten och flygvapnet utåt sett tagit tag i frågan så har FPI alltför ofta stött på tecken på skepsis inför tjänstledighetsansökningarna. Vi har också sett indikationer på att man aktivt avvaktar med planeringsinriktningar för hösten då man inte är säker på att individerna menar allvar.

» Man hade en god möjlighet att lösa den här krisen, men det verkade vara viktigare att avvakta för att se om alla tjänstledighetsansökningarna var på riktigt eller inte. «

Han berättar att en betydande majoritet av alla de stridspiloter som i vintras ansökte om tjänstledighet nu har lämnat flygvapnet för studier.

– Det är runt 35 stridspiloter som går på tjänstledighet nu, säger Per-Martin Sternevi.

Om pensionsförslaget implementeras – räcker det för att era medlemmar ska komma tillbaka efter tjänstledigheterna? 

– Det enkla och raka svaret är nej. Om man lever i tron att man kan lösa detta genom att ge tillbaka det som en gång togs ifrån dessa individer så har man inte insett vilken förtroendekris man har. Lönen kommer bli en avgörande faktor för att över huvud taget ha en chans att få tillbaka och behålla piloter. Vi ligger lönemässigt 20 000 kronor i månaden under andra statliga myndigheter som bedriver flygtjänst. Det är inte konstigt att Försvarsmakten inte behåller piloter när man är så hopplöst efter, säger Per-Martin Sternevi.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Försvarets materielverk ska fördubbla sin omsättning under kommande år och hundratals tjänster ska tillsättas, däribland 160 militära befattningar. Men konkurrensen om officerskompetensen är hård och en dialog förs med Försvarsmakten om hur bemanningen ska lösas.

I dag är 60 YAM-befattningar på FMV vakanta. Samtidigt kan behovet av militär kompetens komma att öka ytterligare de närmaste åren.

Den pågående upprustningen ökar trycket på flera företag, organisationer och myndigheter, däribland Försvarets materielverk, FMV. Med regeringens inriktning ska myndigheten fördubbla sin omsättning under de kommande åren och antalet medarbetare ska öka med 680 årsarbetskrafter, vilket bedöms motsvara cirka 900 personer.

– Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. Vi kommer nog inte att nå riktigt ända fram, men väldigt nära. Sedan ska vi växa med ytterligare ungefär 600 personer de kommande fyra åren, säger Ylva Navér, HR- och kommunikationsdirektör på FMV.

Av de planerade rekryteringarna behövs cirka 160 personer med militär kompetens på FMV, så kallade YAM-befattningar. YAM står för yrkesofficer vid annan myndighet och innebär att officerare lånas ut av Försvarsmakten till en civil myndighet under viss tid. Men tillgången på militär kompetens är begränsad och ännu har man inte lyckats bemanna upp alla YAM-rader.

» Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. «

– Vi har haft ett behov av 160 YAM-befattningar sedan jag började på FMV för ett drygt år sedan, men vi har inte lyckats bemanna fler än 100 av dem. Det är också möjligt att vi kommer att identifiera ytterligare behov av YAM-befattningar under kommande år, säger Ylva Navér. 

Det händer att officerare på eget initiativ ansöker till lediga tjänster på FMV, utanför YAM-systemet. Hur många personer det rör sig om finns inga siffror på, men diskussioner har inletts med Försvarsmakten om hur det ska hanteras.

– Vi ska inte välja bort någon därför att de kommer från Försvarsmakten utan bara ta hänsyn till vilken kandidat som är bäst lämpad för tjänsten, och ibland är det en officer, säger Ylva Navér.

En växande personalstyrka kräver också utökade arbetsytor. FMV har förhyrt lokaler runt om i Stockholm utanför Tre vapen och våren 2024 ska en ny paviljong med 130 arbetsplatser vara inflyttningsklar på Värtavägen. Men FMV rekryterar inte bara till Stockholm utan också till verksamhetsorter ute i landet. Bland annat sker en omfattande tillväxt inom Test och evaluering, som i år ska utökas med dryg 100 befattningar. Test och evaluering har verksamhet i Vidsel, Härnösand, Linköping, Karlsborg/Skövde, Älvdalen, Enköping och Karlskrona.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

I november 2021 meddelade Försvarsmakten att det nya skyddsglasögonsystemet snart skulle komma. Detta efter att Försvarets materielverk upphandlat nya skyddsglasögon. Men de har sedan dess legat hos Försvarsmaktens centrallager.

– Det stämmer att vi har fått leverans av skyddsglasögon, men vi kunde inte bekräfta att de klarade laser. Det vore en allvarlig kvalitetsbrist ur ett säkerhetsperspektiv, därför har vi hållit kvar dem på centrallagret i väntan på att reda ut den här frågan, säger Försvarsmaktens logistikchef brigadgeneral Claes Isoz.

Nu är frågan utredd, testerna har visat att glasögonen klarar laser och leveranser kommer att ske till förbanden i närtid.

Det nya kroppsskyddet 23 D, som är specialanpassat för kvinnor, skulle ha levererats till förbanden innan midsommar i år.  

– Nu blev det inte så. Det beror på att vi även där haft utmaningar med den tekniska dokumentationen. Kroppsskydden är väldigt dyra och vi behövde tillse att verksamheten skulle kunna ta hand om dem på ett bra sätt när det gäller förvaring, underhåll och användning. Brukarutbildningen är planerad till vecka 40, sedan ska de direkt ut, säger Isoz. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

En 21-årig soldat omkom efter att ha blivit påkörd av en tankbil på Blekinge flygflottilj, F 17, den 17 augusti. Olyckan utreds nu som ett arbetsmiljöbrott.

Det är ännu oklart hur lång tid det kommer att ta att utreda olyckan på Blekinge flygflottilj där en 21-årig soldat omkom.

Enligt SVT nyheter kom larmet om olyckan inne på flygflottiljen i Ronneby vid elvatiden på förmiddagen. En soldat hade blivit påkörd och förts till sjukhus där han senare avled. Dagen efter olyckan hölls en presskonferens. Där framkom bland annat att den omkomne befunnit sig framför fordonet när olyckan skedde. 

– Det är med stor sorg och tungt hjärta vi bjudit in i dag. Det jag kan säga är att den förolyckade blev påkörd av en tankbil under ett rutinarbete inne på området. Trots omedelbara livräddande insatser gick hans liv inte att rädda, sa flottiljchef överste Anders Jönsson, enligt SVT nyheter.

Händelsen utreds nu som ett arbetsmiljöbrott. Förundersökningsledare är kammaråklagare Jan Olin vid Nationella åklagaravdelningen i Malmö. 

– Alla dödsolyckor i arbetet utreds som arbetsmiljöbrott och vi undersöker om den som är ansvarig för arbetsmiljön på något sätt har brustit i sina åtaganden. Om utredningen går hela vägen till åtal kan det ta ett till två år, men om så blir fallet kan jag inte svara på, säger Jan Olin till Officerstidningen. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post