När beslutet kom att värnplikten skulle avskaffas tillsattes en personalförsörjningsutredning utifrån försvarsberedningens och riksdagens tankar om det nya försvaret. Utredningen påbörjades 2009 och i juli 2010 skulle värnplikten avskaffas.
– Man kom i otakt med tiden och skulle hamna i ett dilemma där man hade personalförsörjningssystem utan plikt, men inget verktyg för att kunna anställa soldater. Det var en övergångsperiod och vi behövde snabbt komma fram till en lösning, säger Peter Löfvendahl, som då var förbundsdirektör på Officersförbundet.
Arbetsgivarverket fick i uppdrag att ta fram ett kollektivavtal för att lösa situationen fram till att den nya lagen skulle vara på plats. Förhandlingar om både anställningsformen och lönenivåer för att omhänderta den nya personalkategorin av anställda soldater tog därför vid.
Lösningen blev en överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisationer i ett kollektivavtal som möjliggjorde tidsbegränsade anställningar i sex till åtta år för kontinuerligt tjänstgörande soldater. Avtalet gav även möjlighet till förlängning i ytterligare en anställningsperiod. De berörda parterna kom också överens om soldaternas löner och villkor.
– Alla på den politiska nivån var överens om att soldat inte skulle vara ett livstidsyrke, utan det skulle vara begränsningar i anställningstiden. Riksdag och regering hade bestämt att anställningen skulle vara tidsbegränsat i tio till tolv år, så det var redan låst i ramen vid förhandlingarna, säger Peter Löfvendahl.
Liknande läsning:
Peter Löfvendahl, f.d förbundsdirektör Officersförbundet
Vad ansåg Officersförbundet om tidsbegränsningen?
– Vi var osäkra, för vi tycker inte att tidsbegränsade anställningar är bra. Att Officersförbundet gick in i kollektivavtalet berodde på att vi såg behov av det för att Försvarsmaktens personalförsörjningssystem överhuvudtaget skulle fungera.
Lagstiftningen för GSS kom på plats 2012 i form av lagen om vissa försvarsmaktsanställningar. Där framgår tidsbegränsningen vad gäller antalet år i anställning, likaså vilka avvikelser som får göras genom kollektivavtalet.
Ett område som inte togs i beaktande när avtalet förhandlades var möjligheten att Försvarsmakten skulle kunna anställa soldater på kortare anställningar, berättar Peter Löfvendahl. I kollektivavtalet står att Försvarsmakten kan anställa individer kortare än vad som är föreskrivet i lagen (där det står sex år), men inte längre än de angivna tolv.
– När vi skrev avtalet såg vi inte något behov av att skriva in någon gräns för kortare anställningar. Vi trodde inte att Försvarsmakten skulle missbruka möjligheten att anställa på ännu kortare tid, men det gjorde man. Ja, jag säger faktiskt missbruka, för man ger soldater anställningar på två och tre år istället för att gå upp på möjliga fyra eller åtta år. Det var inte så det var tänkt, säger han.
Sedan drygt sju år tillbaka driver Officersförbundet frågan om att gruppbefäl, soldater och sjömän ska anställas tillsvidare. ”Tillsvidareanställning är grunden på den svenska arbetsmarknaden. Försöket med tidsbegränsade anställningar för GSS har inte gett den effekt som förväntades. Att tvinga ut en duglig, villig och rutinerad medarbetare som uppnått taket för sin anställning och istället rekrytera en ny är direkt kontraproduktivt”, skrev Officersförbundet 2015 i sitt remissvar till den statliga utredningen ”Försvarsmakten i samhället – En långsiktigt hållbar personalförsörjning och en modern folkförankring av försvaret”. I remissvaret skriver förbundet att det finns ett antal problem kopplat till den tidsbegränsade anställningen som medför att GSS inte väljer att stanna anställningstiden ut. Bland annat nämns svårigheter att få lån och bostad utan en tillsvidareanställning.
Hur uppfattar förbundet att Försvarsmaktens intresse för detta är?
– Jag uppfattar att Försvarsmakten tycker att det är bekvämt att kunna skriva tidsbegränsade anställningar. De vill behålla tidsbegränsad anställning för GSS/K. Där står vi i dag. Försvarsmaktsledningen har en syn och ute på förbanden finns olika syn på saken. Vissa förband vill behålla soldaterna, andra tycker att det är bekvämt med korta anställningar, säger Peter Löfvendahl.
Förra hösten påkallade Officersförbundet förhandling med Försvarsmakten om kollektivavtalet för GSS/K. Diskussionen pågår och ligger på förhandlingsbordet, berättar Peter Löfvendahl.
– Vi vill förhandla om avtalet och se om vi kan förbättra det. Där ingår också möjligheten att säga upp avtalet. Då finns det bara lagen kvar, som inte gör det sämre för individen, utan snarare lite bättre. Eftersom det tar bort möjligheten till de korta anställningsavtalen, säger han och tillägger:
– Officersförbundet vill ytterst ändra lagen och möjliggöra tillsvidareanställningar för GSS. Vi ser inte någon risk att soldater fastnar i yrket eftersom individen ändå alltid själva kan välja att säga upp sig. En tillsvidareanställning skulle däremot skapa trygghet för individen.
