Senast publicerat
Senast publicerat:

Officersförbundet: GSS/K bör tillsvidareanställas 

Peter Löfvendahl var förbundsdirektör på Officersförbundet när kollektivavtalet om GSS/K slöts. Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Officersförbundet har länge uttryckt missnöje med den tidsbegränsade anställningsformen för gruppbefäl, soldater och sjömän. Sedan 2015 har förbundet arbetat för lagen ska ändras och att GSS ska kunna anställas tillsvidare.

Josefine Owetz

När beslutet kom att värnplikten skulle avskaffas tillsattes en personalförsörjningsutredning utifrån försvarsberedningens och riksdagens tankar om det nya försvaret. Utredningen påbörjades 2009 och i juli 2010 skulle värnplikten avskaffas. 

– Man kom i otakt med tiden och skulle hamna i ett dilemma där man hade personalförsörjningssystem utan plikt, men inget verktyg för att kunna anställa soldater. Det var en övergångsperiod och vi behövde snabbt komma fram till en lösning, säger Peter Löfvendahl, som då var förbundsdirektör på Officersförbundet.  

Arbetsgivarverket fick i uppdrag att ta fram ett kollektivavtal för att lösa situationen fram till att den nya lagen skulle vara på plats. Förhandlingar om både anställningsformen och lönenivåer för att omhänderta den nya personalkategorin av anställda soldater tog därför vid. 

Lösningen blev en överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisationer i ett kollektivavtal som möjliggjorde tidsbegränsade anställningar i sex till åtta år för kontinuerligt tjänstgörande soldater. Avtalet gav även möjlighet till förlängning i ytterligare en anställningsperiod. De berörda parterna kom också överens om soldaternas löner och villkor. 

– Alla på den politiska nivån var överens om att soldat inte skulle vara ett livstidsyrke, utan det skulle vara begränsningar i anställningstiden. Riksdag och regering hade bestämt att anställningen skulle vara tidsbegränsat i tio till tolv år, så det var redan låst i ramen vid förhandlingarna, säger Peter Löfvendahl. 

Liknande läsning:
Alla på den politiska nivån var överens om att soldat inte skulle vara ett livstidsyrke, utan det skulle vara begränsningar i anställningstiden.

Peter Löfvendahl, f.d förbundsdirektör Officersförbundet

Vad ansåg Officersförbundet om tidsbegränsningen?

– Vi var osäkra, för vi tycker inte att tidsbegränsade anställningar är bra. Att Officersförbundet gick in i kollektivavtalet berodde på att vi såg behov av det för att Försvarsmaktens personalförsörjningssystem överhuvudtaget skulle fungera. 

Lagstiftningen för GSS kom på plats 2012 i form av lagen om vissa försvarsmaktsanställningar. Där framgår tidsbegränsningen vad gäller antalet år i anställning, likaså vilka avvikelser som får göras genom kollektivavtalet. 

Ett område som inte togs i beaktande när avtalet förhandlades var möjligheten att Försvarsmakten skulle kunna anställa soldater på kortare anställningar, berättar Peter Löfvendahl. I kollektivavtalet står att Försvarsmakten kan anställa individer kortare än vad som är föreskrivet i lagen (där det står sex år), men inte längre än de angivna tolv.

– När vi skrev avtalet såg vi inte något behov av att skriva in någon gräns för kortare anställningar. Vi trodde inte att Försvarsmakten skulle missbruka möjligheten att anställa på ännu kortare tid, men det gjorde man. Ja, jag säger faktiskt missbruka, för man ger soldater anställningar på  två och tre år istället för att gå upp på möjliga fyra eller åtta år. Det var inte så det var tänkt, säger han.

Sedan drygt sju år tillbaka driver Officersförbundet frågan om att gruppbefäl, soldater och sjömän ska anställas tillsvidare. ”Tillsvidareanställning är grunden på den svenska arbetsmarknaden. Försöket med tidsbegränsade anställningar för GSS har inte gett den effekt som förväntades. Att tvinga ut en duglig, villig och rutinerad medarbetare som uppnått taket för sin anställning och istället rekrytera en ny är direkt kontraproduktivt”, skrev Officersförbundet 2015 i sitt remissvar till den statliga utredningen ”Försvarsmakten i samhället – En långsiktigt hållbar personalförsörjning och en modern folkförankring av försvaret”. I remissvaret skriver förbundet att det finns ett antal problem kopplat till den tidsbegränsade anställningen som medför att GSS inte väljer att stanna anställningstiden ut. Bland annat nämns svårigheter att få lån och bostad utan en tillsvidareanställning.

Hur uppfattar förbundet att Försvarsmaktens intresse för detta är? 

– Jag uppfattar att Försvarsmakten tycker att det är bekvämt att kunna skriva tidsbegränsade anställningar. De vill behålla tidsbegränsad anställning för GSS/K. Där står vi i dag. Försvarsmaktsledningen har en syn och ute på förbanden finns olika syn på saken. Vissa förband vill behålla soldaterna, andra tycker att det är bekvämt med korta anställningar, säger Peter Löfvendahl. 

Förra hösten påkallade Officersförbundet förhandling med Försvarsmakten om kollektivavtalet för GSS/K. Diskussionen pågår och ligger på förhandlingsbordet, berättar Peter Löfvendahl.

– Vi vill förhandla om avtalet och se om vi kan förbättra det. Där ingår också möjligheten att säga upp avtalet. Då finns det bara lagen kvar, som inte gör det sämre för individen, utan snarare lite bättre. Eftersom det tar bort möjligheten till de korta anställningsavtalen, säger han och tillägger: 

– Officersförbundet vill ytterst ändra lagen och möjliggöra tillsvidareanställningar för GSS. Vi ser inte någon risk att soldater fastnar i yrket eftersom individen ändå alltid själva kan välja att säga upp sig. En tillsvidareanställning skulle däremot skapa trygghet för individen.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Försvarsmaktens dykverksamhet tillförs uppgraderade dyksystem och nya tryckkammare är på väg. Samtidigt blir bristen på kvalificerad personal alltmer akut enligt dykeriledningen. Nu utreds behovet av utbildning inom dyk och en rapport väntas bli klar till sommaren 2027.

Linda Sundgren
Dykverksamhet
En specialistofficersutbildning inom dyk är nödvändig för både kompetensförsörjning och utveckling. Det säger företrädare för Försvarsmaktens dykverksamhet.

Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

Problemet med åldrande dykmateriel som riskerar att leda till dykstopp är till stora delar omhändertaget. Dykeriet har fått mer pengar och nya dyksystem, annan undervattensmateriel och nya tryckkammare har beställts eller är under upphandling. Johan Brynger är teknisk systemledare dyk i Försvarsmakten:

– Dykeriet har aldrig haft en sådan ekonomi som vi har idag. Nu står vi på tröskeln till att få ut den senaste versionen av röjdykarsystemet OMD 10, och även lättdyksystemet kommer i en ny version. Nya tryckkammare är beställda och i början av 2027 ska förbanden få nya kompressorer. Listan på kommande materiel är jättelång, säger han.

Johan Brynger

Johan Brynger

Teknisk systemledare dyk

Utöver ersättare för system på väg att falla för åldersstrecket anskaffas också ny utrustning för att möta de specifika behov som finns i Försvarsmakten kopplat till dyk. Däribland ett hjälmdyksystem som används för att utföra tyngre arbeten i vattnet.

– Hjälmdyksystem används för att kunna stå på botten och på ett säkert sätt utföra arbeten som svetsning, skärning och sånt som kräver viss precision under en längre tid. Man kan inte simma omkring samtidigt som man gör de här grejerna, säger fanjunkare Michael Elsberg, Försvarsmaktens dyksäkerhetsofficer.

Hjälmdyksystemet har varit under modifiering under några år och därför har tillgången varit begränsad. Men som Natoallierad har systemet blivit väldigt efterfrågat igen och nu gör vi ett återtag.

Hjälmdyksystem har funnits sedan tidigare i Försvarsmakten, men efterfrågan på denna förmåga har ökat under senare år.

– Hjälmdyksystemet har varit under modifiering under några år och därför har tillgången varit begränsad. Men som Natoallierad har systemet blivit väldigt efterfrågat igen och nu gör vi ett återtag, säger fanjunkare Johan Widerberg, Försvarsmaktens dykeriöverledare.

Johan Widerberg

Johan Widerberg

Försvarsmaktens dykeriöverledare

Flera av de materielsystem som har eller ska beställas är planerade att införas på förband 2027 till 2030. Det kommer att dröja längre innan all grupputrustning har levererats till Försvarsmakten. Grupputrustning omfattar utrustning som inte är personlig och som dykaren behöver för att lösa uppgiften i vattnet, som exempelvis bärgningsutrustning (lyftsäckar), undervattensverktyg och sökmateriel.

– Den trånga sektorn nu är inte ekonomin utan att vi som sitter på försvarsmaktssidan inte räcker till. FMV har tjugo personer och vi är fyra som ska hantera detta. Där krigar vi i efterhand, säger Johan Brynger.

Att leveranser av materiel dröjer bidrar till att dra ner utvecklingstakten inom dykeriet. Bland annat inväntar man ett nytt röjdykarsystem som ska göra det möjligt att gå från dykdjup på dagens 45 meter ner till 60 meter. Materielbristen påverkar också säkerheten där förbanden ibland kringgår regelverket för att kompensera för avsaknaden av godkänd materiel.

– Man ska använda godkända grejer, men när man inte får det görs ibland egna lösningar som är betydligt sämre och det ska vi inte hålla på med. Man vill göra dyk och då löser man uppgiften utan att riktigt förstå konsekvenserna av det, säger fanjunkare Joakim Andersson, tidigare Försvarsmaktens dykeriöverledare och numera delaktig i ombyggnationen av HMS Styrsö till röjdykarfartyg.

Hans efterträdare, Johan Widerberg, håller med.

– Det är en uppmaning vi vill skicka med: Gör inga egna lösningar. Använd bara godkänd materiel. Ibland är det bättre att låta verksamheten stå än att fortsätta lösa den med fel grejer, säger han.

Vi lider idag av att den utbildningen inte är på plats än, exempelvis genom en bristande återväxt för de centrala befattningarna.

Bristen på erfaren dykpersonal börjar bli alltmer besvärlig, enligt Johan Widerberg och hans chefskollegor. Dykverksamheten är en försvarsmaktsgemensam resurs som ska förse hela organisationen med kvalificerad personal, men efterfrågan överstiger tillgången.

– Behovet av dykare i Försvarsmakten är stort, framför allt inom armén, och vi har vakanser på viktiga poster. På utbildningssidan saknar vi folk, alltså till den grundläggande utbildningen. Sedan är det på den nivå som vi befinner oss som det blir problem när vi inte räcker till för att stödja FMV och försvarsgrenarna i materielprocessen, säger Johan Widerberg.

Han berättar att det efter dykstoppet 2018 genomfördes en rapport som bland annat visade att det fanns ett behov av en specialistofficersutbildning mot dyk. Någon sådan utbildning har dock inte införts.

– Vi lider idag av att den utbildningen inte är på plats än, exempelvis genom en bristande återväxt för de centrala befattningarna. Djupa kunskaper inom dykeriet och dess regelverk skapar förståelse för hur dykmateriel anskaffas, används och underhålls med mera, säger Johan Widerberg.

Dykversamheten

Med den nya materiel som införs ska Försvarsmaktens dykverksamhet kunna återta förlorade förmågor.

Foto: Försvarsmakten

Erik Öhrn

Erik Öhrn

Chef för Sjöstridsskolan

Men enligt chefen för Sjöstridsskolan, kommendör Erik Öhrn, är en specialistofficersutbildning inom dyk inte aktuell.

– Dyk är en viktig kompetens för marinen. En beredning om SOU dyk som genomfördes 2025 visar att antalet instegsbefattningar är för få för att motivera en särskild specialistofficersutbildning. Vi måste utgå från vilka kompetenser och befattningar marinen behöver och hur vi bäst säkerställer dem över tid, säger han.

Hur befälsförsörjningen inom dykverksamheten ska lösas ses nu över.

– Inom marinen behöver vi många förmågor för att hantera både nya och befintliga system. Därför ser vi över våra utbildningsbehov inom ramen för marinens översyn av försvarsmaktsbefälssystemet. Den omfattar även dyk och ska vara klar till halvårsskiftet 2027, säger Erik Öhrn.

Ur arkivet: