Senast publicerat
Senast publicerat:

REPLIK: Vi vill alla samma sak – att behålla våra piloter

Carl-Johan Edström, flygvapenchef
Flygvapenchef Carl-Johan Edström. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag vill börja med att tacka Officerstidningen som ger mig som arbetsgivare möjligheten att skriva en replik. Samtidigt förutsätter jag att Officersförbundet också ges samma möjlighet då vi är överens om den satsning som görs och även vårt fortsatta gemensamma arbete i denna fråga. Det är Officersförbundets uppgift att värna om deras medlemmars intressen, och jag har stor respekt för deras uppgift.

Först vill jag kommentera det mycket svåra läget vi befinner oss i kopplat till antalet piloter som för tillfället valt att ta tjänstledigt för studier.

Jag vill inleda med att betona att jag har fortsatt fullt förtroende för de piloter som nu valt att ta ut tjänstledighet. Jag förstår känslorna och besvikelsen i pilotkollektivet då den samlade lönenivån för piloter har haft en negativ löneglidning sedan 1999/2001 (då det tidigare ALFF-avtalet slöts). Detta tillsammans med att cirka 100 redan anställda piloter fick en höjning av pensionsåldern med tolv år i och med PA 16 införande 2016.

Försvarsmakten har tillsammans med ATO och Arbetsgivarverket jobbat intensivt för att hitta bästa möjliga lösning inom Försvarsmaktens mandat och ingångna kollektivavtal med ATO. Det har från min sida inte funnits något dubbelspel, dold agenda eller försök att tvinga tillbaka våra medarbetare, endast en vilja att hitta en robust modell som passar individerna och verksamhetens behov nu och över tiden.

» Vid min rundresa till förbanden sa jag att jag var stolt över att kunna presentera en satsning, men inte nöjd. Därför fortsätter arbetet. «

Jag kan konstatera att jag som flygvapenchef, i och med slutförhandlingar av årets RALS, fattat och drivit igenom följande beslut. Fattade beslut och ytterligare åtgärder:

  1. En unik lönesatsning på pilotkollektivet som återställer den samlade lönestrukturen till 2002 års nivå i dagens penningvärde (för chefer över flygstyrkenivå en högre livslön än någonsin tidigare). Detta är en samlad lönesatsning mot ca 300 individer/befattningar på över 600 miljoner kronor de närmaste tio åren.

  2. Enskild överenskommelse till alla 109 piloter som fick höjd pensionsålder i samband med PA 16 införande. De har nu samma förutsättningar som de äldre kollegorna.

  3. Återstart av systemet där man som pilot har möjlighet att få betalda studier mot Flygingenjör, Flygläkare och Flygpsykolog efter slutförd förbandstjänst och Flygvapnets behov.

  4. Upprättandet av ”Flygstabshus” på varje flottilj som ger möjlighet till en mer modern och flexibel pendling mitt i livet och under moderna familjesituationer.

Vid min rundresa till förbanden sa jag att jag var stolt över att kunna presentera en satsning, men inte nöjd. Därför fortsätter arbetet.

Med ÖB dagorder som grund fortsätter vi tillsammans i den partsammansatta gruppen med vad vi kommit överens om – en opartisk lönekartläggning av andra statliga myndigheter som bedriver flygtjänst. HRC stödjer med detta arbete.

» Precis som författaren till insändaren skriver så vill vi samma sak som dem, behålla våra piloter. «

Jag är bekymrad över de förväntningarna som skapas av FPI genom sin retorik och egna analyser – i stället för att ha förtroende för att förhandlingsparterna, dvs Försvarsmakten och arbetstagarorganisationerna gör sitt arbete.

Precis som författaren till insändaren skriver så vill vi samma sak som dem, behålla våra piloter. Det kan vi bara göra om vi arbetar tillsammans och presenterar fakta.

Det är min stora förhoppning att fattade beslut och åtgärder, kopplat med ÖB:s vilja att fortsatt arbeta med ytterligare satsningar för våra medarbetare, kommer att ge de piloter som valt tjänstledighet ett tillräckligt bra beslutsunderlag för valet av fortsatt karriär.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Det ska krävas mer än att bara ta sig igenom Officersprogrammet. Utbildningen måste utmana kadetterna och ge den nyutnämnde officeren något att verkligen vara stolt över, skriver Erik Windfäll.

    Redaktionen
    Erik Windfäll

    Jag är stolt över att studera till officer på Militärhögskolan Karlberg, men jag skulle vilja vara stoltare över min utbildning.

    Jag sökte till officer för att utmana mig själv och utvecklas som person men jag ska inte sticka under stol med att jag skulle önska mer av den teoretiska utbildningen på Officersprogrammet. En vanlig studievecka under årskurs ett kan se ut så här: Ett par frivilliga föreläsningar, två förmiddagar med fys, en frivillig engelska lektion, en dag med bara självstudier och ett seminarium. Det innebär ungefär sju schemalagda studietimmar i veckan. Resten av tiden kallas för självstudietid. I vintras hade vi dessutom två veckor helt utan lektioner. Försvarshögskolan räknar med att vi fyller dem själva.

    Det är så klart mitt eget ansvar att studera och nå de krav som ställs på mig för att bli en riktigt bra officer och kunna leda trupp i strid. Men för att kunna göra det så skulle jag önska mer av officersutbildningen. Den akademiska delen av utbildningen skulle kunna utvecklas mycket. Jag upplever att utbildningen är betydligt mindre krävande än på de flesta andra kandidatprogram, och att det ibland är väldigt otydligt vad vi förväntas lära oss.

    Det finns såklart delar i utbildningen som är riktigt bra och givande. Själv lärde jag mig mycket under min UGL-kurs. Sedan finns det andra delar som med mindre justeringar kan bli mycket bättre. Under vår första taktikkurs hade vi ett slutmoment där teorin skulle omsättas i något konkret. Det var ett av de få tillfällen då vi faktiskt skulle öva taktiskt tänkande. Tyvärr gick majoriteten av tiden åt till att förstå hur datorsimuleringen fungerade och hur man styrde den. Vi fick inte möjlighet att se om våra kunskaper faktiskt höll. Där finns en stor möjlighet till förbättring.

    Kadetterna är utvalda dels genom sin värnplikt och dels genom uttagningen till Officersprogrammet. De är målmedvetna, ambitiösa och stolta över sitt yrkesval och förtjänar en utbildning i världsklass både för sin egen och landets säkerhet. Jag anser inte att vi gynnas av en utbildning där det är svårt att misslyckas och där man kan ta sig igenom utbildningen utan att nå sin fulla kapacitet. Jag känner att systemet lutar sig mot den enskildes ambition i stället för att ställa krav. Det är bekvämt både för skolan och kanske även för kadetterna men gynnar ingen i slutändan.

    Jag känner att systemet lutar sig mot den enskildes ambition i stället för att ställa krav. Det är bekvämt både för skolan och kanske även för kadetterna men gynnar ingen i slutändan.

    Det finns en anledning till att jägarna är stolta över sin jägarbåge. Den symboliserar något som var utmanande och formande. Något som krävde mer än att bara dyka upp och hålla sig kvar. Min dröm är att varje nyutnämnd fänrik ska kunna känna samma sak inför sin stjärna. Att den ska stå för en utbildning som verkligen har format dem och som de är stolta över. Jag vill inte bara klara Officersprogrammet. Jag vill känna att det har krävt något av mig. Att det har tvingat mig att bli vassare på krigsvetenskap, taktik och strategi. Ju sämre säkerhetsläge, desto viktigare blir det att utbildningen faktiskt formar oss till de officerare Sverige behöver.

    Officersyrket kräver skärpa och förmåga att prestera under press. Då bör utbildningen också göra det.

    Ur arkivet: