Senast publicerat
Senast publicerat:

REPLIK: Vi vill alla samma sak – att behålla våra piloter

Carl-Johan Edström, flygvapenchef
Flygvapenchef Carl-Johan Edström. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag vill börja med att tacka Officerstidningen som ger mig som arbetsgivare möjligheten att skriva en replik. Samtidigt förutsätter jag att Officersförbundet också ges samma möjlighet då vi är överens om den satsning som görs och även vårt fortsatta gemensamma arbete i denna fråga. Det är Officersförbundets uppgift att värna om deras medlemmars intressen, och jag har stor respekt för deras uppgift.

Först vill jag kommentera det mycket svåra läget vi befinner oss i kopplat till antalet piloter som för tillfället valt att ta tjänstledigt för studier.

Jag vill inleda med att betona att jag har fortsatt fullt förtroende för de piloter som nu valt att ta ut tjänstledighet. Jag förstår känslorna och besvikelsen i pilotkollektivet då den samlade lönenivån för piloter har haft en negativ löneglidning sedan 1999/2001 (då det tidigare ALFF-avtalet slöts). Detta tillsammans med att cirka 100 redan anställda piloter fick en höjning av pensionsåldern med tolv år i och med PA 16 införande 2016.

Försvarsmakten har tillsammans med ATO och Arbetsgivarverket jobbat intensivt för att hitta bästa möjliga lösning inom Försvarsmaktens mandat och ingångna kollektivavtal med ATO. Det har från min sida inte funnits något dubbelspel, dold agenda eller försök att tvinga tillbaka våra medarbetare, endast en vilja att hitta en robust modell som passar individerna och verksamhetens behov nu och över tiden.

» Vid min rundresa till förbanden sa jag att jag var stolt över att kunna presentera en satsning, men inte nöjd. Därför fortsätter arbetet. «

Jag kan konstatera att jag som flygvapenchef, i och med slutförhandlingar av årets RALS, fattat och drivit igenom följande beslut. Fattade beslut och ytterligare åtgärder:

  1. En unik lönesatsning på pilotkollektivet som återställer den samlade lönestrukturen till 2002 års nivå i dagens penningvärde (för chefer över flygstyrkenivå en högre livslön än någonsin tidigare). Detta är en samlad lönesatsning mot ca 300 individer/befattningar på över 600 miljoner kronor de närmaste tio åren.

  2. Enskild överenskommelse till alla 109 piloter som fick höjd pensionsålder i samband med PA 16 införande. De har nu samma förutsättningar som de äldre kollegorna.

  3. Återstart av systemet där man som pilot har möjlighet att få betalda studier mot Flygingenjör, Flygläkare och Flygpsykolog efter slutförd förbandstjänst och Flygvapnets behov.

  4. Upprättandet av ”Flygstabshus” på varje flottilj som ger möjlighet till en mer modern och flexibel pendling mitt i livet och under moderna familjesituationer.

Vid min rundresa till förbanden sa jag att jag var stolt över att kunna presentera en satsning, men inte nöjd. Därför fortsätter arbetet.

Med ÖB dagorder som grund fortsätter vi tillsammans i den partsammansatta gruppen med vad vi kommit överens om – en opartisk lönekartläggning av andra statliga myndigheter som bedriver flygtjänst. HRC stödjer med detta arbete.

» Precis som författaren till insändaren skriver så vill vi samma sak som dem, behålla våra piloter. «

Jag är bekymrad över de förväntningarna som skapas av FPI genom sin retorik och egna analyser – i stället för att ha förtroende för att förhandlingsparterna, dvs Försvarsmakten och arbetstagarorganisationerna gör sitt arbete.

Precis som författaren till insändaren skriver så vill vi samma sak som dem, behålla våra piloter. Det kan vi bara göra om vi arbetar tillsammans och presenterar fakta.

Det är min stora förhoppning att fattade beslut och åtgärder, kopplat med ÖB:s vilja att fortsatt arbeta med ytterligare satsningar för våra medarbetare, kommer att ge de piloter som valt tjänstledighet ett tillräckligt bra beslutsunderlag för valet av fortsatt karriär.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Tystnadskultur är ingenting som gynnar vare sig arbetsmiljön eller den skarpa verksamhet som bedrivs inom myndigheten. Det säger Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör i Försvarsmakten. Nu utvecklas ett analysverktyg som ska kunna användas för att upptäcka den sortens problem ute på förbanden.

    Linda Sundgren
    Tystnadskultur

    Foto: Björn Öberg

    Den här artikeln är en del av en serie artiklar om tystnadskultur i Försvarsmakten.

    Hälften av Försvarsmaktens anställda har någon gång upplevt tystnadskultur under sin tjänstgöring. Det visar en forskningsrapport från Försvarshögskolan. Att åtgärda problemen kan vara både svårt och tids­­krävande, men nu pågår ett arbete vid Försvarsstabens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka den här typen av destruktivt ledarskap ute på förbanden.

    Den forskning som bedrivs vid Försvarshögskolan och som visar att hälften av de anställda i Försvarsmakten någon gång upplevt tystnadskultur, har överste Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning, inte tagit del av. Han säger att han inte uppfattar problemen som så stora som forskningen visar.

    – Det är otroligt tråkigt att höra de här siffrorna, men vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind (Försvarsmaktens medarbetarundersökning red anm) som är vårt känselspröt ut mot organisationen, säger Jonas Karlsson.

    I den senaste publicerade FM Vind-undersökningen som genomfördes 2024, fick påståendet ”På vårt förband kan jag utan rädsla för att drabbas av negativa konsekvenser öppet berätta om felaktigheter och missförhållanden jag upplever”, 69 av 100 poäng.

    – Oavsett utbredning är tystnadskultur absolut ingenting som Försvarsmakten vill ha. Det kan påverka både arbetsmiljö och den skarpa verksamhet som vi bedriver och vi kan inte lösa våra uppgifter om vi är destruktiva, säger Jonas Karlsson.

    Vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind …

    Att det finns medarbetare som vittnar om att de efter att ha framfört kritik drabbats av repressalier i form av exempelvis förflyttning på oklara grunder eller utfrysning, är något som Jonas Karlsson menar inte hör hemma i myndigheten.

     – Sådant ska vi som medarbetare i Försvarsmakten inte behöva acceptera. Vi vill inte ha en organisation där den som för fram sin åsikt sätts på standby. Hela vår värdegrund bygger på öppenhet och att vi har en rak och ärlig kommunikation för att kunna omsätta vår verksamhet och uppdragstaktik i den skarpa verksamhet som vi bedriver, säger han.

    Jonas ­Karlsson

    Jonas Karlsson

    Ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning

    Forskning visar att det finns faktorer som ökar risken för att tystnadskultur ska uppstå, däribland tydliga hierarkier och chefer med stort inflytande över enskilda medarbetares yrkesmässiga framtid; parametrar som återfinns i Försvarsmakten. Jonas Karlsson framhåller dock att det finns mekanismer inbyggda i karriärsystemet som ska motverka att personal hamnar i beroendeställning till enskilda chefer.

    – En bedömning av en medarbetare ska inte bara göras av en chef. Går processen rätt till ska du ha en 360-gradersbedömning av den individ som är på väg till en skola eller vidare i karriären. Fungerar det minskar risken för jäv och tystnadskultur, säger Jonas Karlsson.

    Han menar att det förebyggande arbetet mot tystnadskultur handlar om att skapa tillit och trygghet och att ledningen och ledarskapets ansvar är centralt i detta. Eftersom chefer själva ofta är en del av problemet när en tystnadskultur uppstår, skulle han vilja att frågan lyftes redan under yrkesofficersutbildningarna.

    – Vi behöver starta rätt med första linjens chef som tar sitt första chefsansvar. De behöver ha en uppfattning om hur man bemöter medarbetare som kommer med kritik eller förslag på förändring. Jag ser också en möjlighet att omhänderta detta i introduktionsutbildningen vid förbanden, säger Jonas Karlsson.

    Nyligen startade ett arbete vid Försvarsmaktens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka signaler om tystnadskultur. Meningen är att förbanden själva ska kunna använda verktyget för att analysera svaren på de frågor i FM Vind-­enkäten som kan knytas till tystnadskultur. Fredrik Nordenmark är HR-strateg på HR-avdelningen och deltar i utvecklingen av det nya analysverktyget.

    Fredrik Nordenmark

    Fredrik Nordenmark

    HR-strateg

    – Modellen är tvådelad, där den ena delen talar om att här finns det inslag av tystnadskultur och den andra delen att det finns risk för tystnadskultur. Vi på HR-avdelningen kommer att kunna stämma av läget i hela Försvarsmakten vartannat år medan försvarsgrenarna också har möjlighet att fokusera mer på de här frågorna i de pulsmätningar som kommer däremellan. 

    Enligt Fredrik Nordenmark kommer samtliga organisationsenheter och försvarsgrenar att erbjudas utbildning i analysverktyget, innan utrullningen av nästa FM Vind-enkät i höst.

    Ur arkivet: