Senast publicerat
Senast publicerat:

»Vår kultur har påverkats av den eviga fredens era«

Michael Claesson blir ny chef för Försvarsstaben.

Generallöjtnant Michael Claesson blir chef för den nya Försvarsstaben. Han tror att det nya sättet att leda kommer innebära behov av kulturförändringar i organisationen och kräva mer ledarskap på alla nivåer.

Josefine Owetz
Försvarsmakten

Vid årsskiftet slås Ledningsstaben (som leder Försvarsmaktens militärstrategiska inriktning och planering) och Produktionsledningen (som bland annat ansvarar för utbildning och övning samt utveckling av materiel) på Högkvarteret samman och bildar Försvarsstaben. Chef blir generallöjtnant Michael Claesson, i dag chef för Insatsledningen samt införandeledare för L 23.

– Jag ser fram emot att få jobba med försvarsgrenscheferna och göra det jag kan för att leva som jag lär i konceptet bakom L 23 och att vara en del av Försvarsmaktens tillväxt och att ta Försvarsmakten in i Nato. Jag kommer att ha ansvar inför ÖB, vilket också är ett gemensamt ansvar tillsammans med försvarsgrenscheferna, säger Michael Claesson.

Grunden för förändringarna är ÖB:s vilja att förenkla ledningsstrukturen och ge ökad rådighet och mandat åt försvarsgrensstaberna. Tydligare lednings- och lydnadsförhållanden och decentralisering av beslut leder förhoppningsvis till kortare ledtider och enklare ledning av förbanden. 

– Jag är medveten om hur vår kultur har påverkats av den eviga fredens era. En tid som också präglades av resurssnålhet och av att ansvar flyttades uppåt enligt centralstyrningens principer. Vi lever tyvärr fortfarande för mycket kvar i den kulturen, och det kommer att krävas mycket ledarskap och ansvarstagande på alla nivåer för att verkligen implementera idén att trycka ut så mycket mandat och rådighet som möjligt till försvarsgrensnivån.

Försvarsstaben ska vara den nivå som alltjämt omsätter de politiska uppdragen till militärt begripliga uppdrag och skapar förutsättningar för att de ska kunna genomföras så långt ut i kärnverksamheten som möjligt, förklarar Michael Claesson.

– Vi ska hålla på med myndighetsledning i byråkratisk formell mening och strategisk operativ ledning av myndighetens olika uppdrag, både i krig och fred. Det är mitt femte generalsjobb och jag har upplevt en hel del under den resan. Jag tror mig förstå vilka mandat man behöver ha på olika nivåer och vad man behöver stöd med. Långa stabsfingrar är inte alltid det man önskar sig.

Liknande läsning:
Det är inte bara en sammanslagning av Leds och Prod, utan det handlar om en ­kulturförändring.

Michael Claesson återkommer flera gånger till vikten av att förändra kulturer och arbetssätt för att lyckas med det nya sättet att leda. 

– Uppdragsfilosofin är ett viktigt rättesnöre för att det här ska bli verklighet. Det är inte bara en sammanslagning av Leds och Prod, utan det handlar om en kulturförändring. En förändring där vi som representerar olika delar av stabsstrukturerna måste kunna mötas och bygga en ny kultur där vi ger ifrån oss mandat och har ett mindset där man skapar förutsättningar för kärnverksamheten samtidigt som vi håller hög standard i relationen till våra uppdrag från regeringen. 

Hur skapar man  kulturförändringar? 

– Genom ledarskap och att leva som man lär. Genom att visa i handling att vi menar det vi säger. Vi måste släppa centralstyrning. Vi måste ha en kvalitativ och ständigt pågående dialog, där vi hjälper varandra att bli bättre och mer effektiva. Det är exakt de kraven som politiken och omvärldsutvecklingen ställer på oss, säger Michael Claesson.

Insatsstaben blir Operationsledningen i den nya organisationen och kommer strukturellt att skilja sig ganska lite från dagens organisation, berättar Michael Claesson. 

– Det blir en klassisk Natoindelning med J1 till J9 i allt väsentligt. Sedan kommer det säkert att bli små justeringar inom ramen för det som nästa utredningssteg får visa hur vi ska gestalta. 

Nuvarande chef för flygvapnet, generalmajor Carl-Johan Edström, ersätter Claesson och blir chef för den nya Operationsledningen. 

– Min ambition är att chefen för Operationsledningen ska ha tydligare mandat och större handlingsutrymme, framför allt i genomförande av operationer men också i planeringen.  Försvarsstaben ska även här bidra med förutsättningsskapande genom att ge planeringsdirektiv med tydliga mandat så att chefen har större autonomi under ÖB att genomföra operationer. Färre mellansteg och mindre krångel. 

FAKTA

Försvarsstaben och L 23
Chefen för Försvarsvarsstaben beslutar: vilka beslutsunderlag som går till ÖB, taktiska ramvillkor och om uppdrag till försvarsgrensstabscheferna. Under Försvarsstaben kommer det att finnas tre större enheter: en strategienhet, en genomförandeenhet och en stödenhet. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Nyligen kom marinchefens beslut om marinens nya organisation. Officersförbundet riktar kritik mot hur förslaget har tagits fram. Förbundet menar att samverkan kommit in för sent i processen och att riskerna med genomförandet inte är tillräckligt omhändertagna. ”Förändringen är omfattande och kommer att påverka många medlemmars vardag”, säger vice ordförande Mikael Vinde.

Josefine Owetz
Mikael Vinde
"Vår invändning handlar inte om att marinen inte behöver förändras, utan om hur det här förslaget har tagits fram och hur väl riskerna är omhändertagna", säger Mikael Vinde, vice ordförande i Officersförbundet.

Foto: Officersförbundet

Marinchef Johan Norlén fattade den 24 maj beslut om inriktningen för marinens nya organisation. Från den 1 januari 2029 ska marinen bestå av fem organisationsenheter i stället för dagens åtta. Dagens flottiljer och regementen upphör som egna organisationsenheter och ska tillsammans bilda tre nya marina baser.

I samverkan ställde sig Officersförbundet oenig till marinchefens beslutsinriktning för den nya organisationen. ”OFR/O FM konstaterar att innan delgivning av beslutsinriktningen har inte samverkan genomförts. Arbetsgivaren har därefter involverat ATO och skyddsorganisationen i det fortsatta arbetet”, skriver Officersförbundet i ett ställningstagande den 13 maj.   

– Vår uppfattning är att den övergripande organisationsinriktningen i praktiken var fastställd innan det fanns reella möjligheter att påverka den. Det gör att samverkan i stor utsträckning riskerar att handla om konsekvenshantering, snarare än om faktisk påverkan på organisationens utformning. Det är problematiskt, inte minst eftersom förändringen är omfattande och kommer att påverka många medlemmars vardag, tillhörighet och arbetsmiljö, säger Mikael Vinde, Officersförbundets vice ordförande och fortsätter:

– Den viktigaste anledningen till vår oenighet är att vi inte bedömer att samverkan har genomförts på ett sätt som fullt ut motsvarar intentionerna i Försvarsmaktens samverkansavtal. En liten tröst i sammanhanget är att våra synpunkter ändå har haft viss betydelse. En av de frågor vi lyfte i vårt ställningstagande var tidsplanen, som vi bedömde som alltför ambitiös. 

Ursprungligen var inriktningen att organisationen skulle vara intagen den 1 januari 2028, men tidpunkten har nu flyttats fram till den 1 januari 2029.

– Att tidsplanen har justerats visar att dialog och fackliga synpunkter kan bidra till ett bättre genomförande.

Mikael Vinde betonar att Officersförbundet har förståelse för att marinen behöver utveckla sin organisation. Säkerhetsläget, Natomedlemskapet, att marinen växer och de ökade kraven på operativ effekt gör att det är rimligt att se över hur marinen leds och organiseras. 

– Vår invändning handlar inte om att marinen inte behöver förändras, utan om hur det här förslaget har tagits fram och hur väl riskerna är omhändertagna. En organisationsförändring av den här omfattningen påverkar personal, arbetsmiljö, villkor, ledning, förbandskultur och i förlängningen operativ effekt.

Den största risken är att förändringen genomförs med för otydliga förutsättningar för personalen

En av de största förändringarna i den nya organisationen är att administrativa stödresurser, exempelvis HR, kommunikation och ekonomi, nu samlas på respektive marina bas i stället för som idag på samtliga organisationsenheter. Syftet är att skapa ökad robusthet och redundans, men också att få en bättre kontroll över personal och vakanser, enligt marinchefen.

– Vi ser en risk för att det överskattas hur mycket personal som faktiskt kan frigöras av centraliseringen av administrativa funktioner. Om stödet hamnar längre från verksamheten kan det i praktiken leda till ökad belastning på chefer och medarbetare ute på förbanden. För personalen handlar det därför inte bara om rutor i ett organisationsschema, utan om arbetsmiljö, ansvar, tillhörighet och möjligheten att lösa uppgiften över tid.

Vad är det i beslutet som ni bedömer innebär störst risk för marinens personal?

– Den största risken är att förändringen genomförs med för otydliga förutsättningar för personalen. Att införandet nu flyttas fram till 2029 minskar den mest akuta tidsrisken, men det löser inte i sig de frågor som behöver omhändertas innan organisationen sätts i kraft. Det gäller både militär och civil personal. Många kan få ny organisatorisk tillhörighet, nya chefer eller förändrade uppgifter. Samtidigt finns fortfarande oklarheter kring hur befintliga avtal, villkor, arbetstid, lokal lönebild och andra personalrelaterade frågor ska hanteras.

Han ser också risker vad gäller balansen mellan ambition och resurser i den nya organisationen, med nya eller utökade funktioner, förändrade ledningsstrukturer och en hög ambitionsnivå.

– Marinen har redan i dag stora utmaningar med bemanning och kompetensförsörjning. Vi ser en risk att samma personal ska bära både ordinarie verksamhet och ett omfattande förändringsarbete, utan tillräckliga prioriteringar eller resurstillskott.

Mikael Vinde understryker att Officersförbundet vill se en stark och modern marin, men att förändringen måste byggas på ett sätt som håller över tid.

Personalfrågorna måste vara en bärande del av förändringen, inte något som löses i efterhand.

– Officersförbundet är inte emot en utveckling av marinen. Tvärtom behöver Sverige en stark och modern marin. Men då behöver den militära professionens erfarenheter tas tillvara och riskerna hanteras innan beslut genomförs. Personalfrågorna måste vara en bärande del av förändringen, inte något som löses i efterhand.

I en kommentar till Officerstidningen skriver marinchef Johan Norlén att han är glad över att samtliga arbetstagarorganisationer är eniga i att marinens organisation behöver utvecklas och att han är tacksam för det samarbete som förelegat inriktningsbeslutet. Han delar däremot inte bilden avseende bristande samverkan i processen.

Information om arbetet gavs under våren 2025 och därefter löpande inklusive under fyra spel på organisationen som genomfördes under 2026 intill ASU den 13 maj. Så fort det externt framtagna förslaget anpassats delgavs det, vilket skedde i mitten av januari 2026. Förslaget lades på bordet och ATO samt skyddsorganisationen fick ge sina synpunkter. Jag menar att ett förslag måste presenteras innan samverkan kan ske om vägen framåt”, skriver marinchef Johan Norlén.

Han skriver vidare att flera synpunkter från arbetstagarorganisationerna har omhändertagits.

Vad gäller riskanalysen vill jag betona att den inte är färdig förrän hela arbetet är genomfört. Det är ett levande dokument som kommer att fortsätta utvecklas, inte minst nu när arbetet når den lokala nivån och implementeringen startar”, skriver Johan Norlén.

Läs hela repliken här.

Ur arkivet: