Senast publicerat
Senast publicerat:

»Vår kultur har påverkats av den eviga fredens era«

Michael Claesson blir ny chef för Försvarsstaben.

Generallöjtnant Michael Claesson blir chef för den nya Försvarsstaben. Han tror att det nya sättet att leda kommer innebära behov av kulturförändringar i organisationen och kräva mer ledarskap på alla nivåer.

Josefine Owetz
Försvarsmakten

Vid årsskiftet slås Ledningsstaben (som leder Försvarsmaktens militärstrategiska inriktning och planering) och Produktionsledningen (som bland annat ansvarar för utbildning och övning samt utveckling av materiel) på Högkvarteret samman och bildar Försvarsstaben. Chef blir generallöjtnant Michael Claesson, i dag chef för Insatsledningen samt införandeledare för L 23.

– Jag ser fram emot att få jobba med försvarsgrenscheferna och göra det jag kan för att leva som jag lär i konceptet bakom L 23 och att vara en del av Försvarsmaktens tillväxt och att ta Försvarsmakten in i Nato. Jag kommer att ha ansvar inför ÖB, vilket också är ett gemensamt ansvar tillsammans med försvarsgrenscheferna, säger Michael Claesson.

Grunden för förändringarna är ÖB:s vilja att förenkla ledningsstrukturen och ge ökad rådighet och mandat åt försvarsgrensstaberna. Tydligare lednings- och lydnadsförhållanden och decentralisering av beslut leder förhoppningsvis till kortare ledtider och enklare ledning av förbanden. 

– Jag är medveten om hur vår kultur har påverkats av den eviga fredens era. En tid som också präglades av resurssnålhet och av att ansvar flyttades uppåt enligt centralstyrningens principer. Vi lever tyvärr fortfarande för mycket kvar i den kulturen, och det kommer att krävas mycket ledarskap och ansvarstagande på alla nivåer för att verkligen implementera idén att trycka ut så mycket mandat och rådighet som möjligt till försvarsgrensnivån.

Försvarsstaben ska vara den nivå som alltjämt omsätter de politiska uppdragen till militärt begripliga uppdrag och skapar förutsättningar för att de ska kunna genomföras så långt ut i kärnverksamheten som möjligt, förklarar Michael Claesson.

– Vi ska hålla på med myndighetsledning i byråkratisk formell mening och strategisk operativ ledning av myndighetens olika uppdrag, både i krig och fred. Det är mitt femte generalsjobb och jag har upplevt en hel del under den resan. Jag tror mig förstå vilka mandat man behöver ha på olika nivåer och vad man behöver stöd med. Långa stabsfingrar är inte alltid det man önskar sig.

Liknande läsning:
Det är inte bara en sammanslagning av Leds och Prod, utan det handlar om en ­kulturförändring.

Michael Claesson återkommer flera gånger till vikten av att förändra kulturer och arbetssätt för att lyckas med det nya sättet att leda. 

– Uppdragsfilosofin är ett viktigt rättesnöre för att det här ska bli verklighet. Det är inte bara en sammanslagning av Leds och Prod, utan det handlar om en kulturförändring. En förändring där vi som representerar olika delar av stabsstrukturerna måste kunna mötas och bygga en ny kultur där vi ger ifrån oss mandat och har ett mindset där man skapar förutsättningar för kärnverksamheten samtidigt som vi håller hög standard i relationen till våra uppdrag från regeringen. 

Hur skapar man  kulturförändringar? 

– Genom ledarskap och att leva som man lär. Genom att visa i handling att vi menar det vi säger. Vi måste släppa centralstyrning. Vi måste ha en kvalitativ och ständigt pågående dialog, där vi hjälper varandra att bli bättre och mer effektiva. Det är exakt de kraven som politiken och omvärldsutvecklingen ställer på oss, säger Michael Claesson.

Insatsstaben blir Operationsledningen i den nya organisationen och kommer strukturellt att skilja sig ganska lite från dagens organisation, berättar Michael Claesson. 

– Det blir en klassisk Natoindelning med J1 till J9 i allt väsentligt. Sedan kommer det säkert att bli små justeringar inom ramen för det som nästa utredningssteg får visa hur vi ska gestalta. 

Nuvarande chef för flygvapnet, generalmajor Carl-Johan Edström, ersätter Claesson och blir chef för den nya Operationsledningen. 

– Min ambition är att chefen för Operationsledningen ska ha tydligare mandat och större handlingsutrymme, framför allt i genomförande av operationer men också i planeringen.  Försvarsstaben ska även här bidra med förutsättningsskapande genom att ge planeringsdirektiv med tydliga mandat så att chefen har större autonomi under ÖB att genomföra operationer. Färre mellansteg och mindre krångel. 

FAKTA

Försvarsstaben och L 23
Chefen för Försvarsvarsstaben beslutar: vilka beslutsunderlag som går till ÖB, taktiska ramvillkor och om uppdrag till försvarsgrensstabscheferna. Under Försvarsstaben kommer det att finnas tre större enheter: en strategienhet, en genomförandeenhet och en stödenhet. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Sverige kommer att köpa fyra fregatter av det franska företaget Naval Group. Det meddelade regeringen på en pressträff på tisdagen. ”Det här är en färdig design som redan är i produktion och med en mycket hög leveranssäkerhet”, säger försvarsminister Pål Jonson (M) om mångmiljardaffären. Fartygen ska levereras från 2030.

Josefine Owetz
Försvarsminister Pål Jonson (M), statsminister Ulf Kristersson (M), och överbefälhavare Michael Claesson under en pressträff ombord på Visbykorvetten HMS Härnösand. Regeringen presenterar vilket företag man ska inleda förhandlingar med för att köpa in fyra luftförsvarsfregatter

Foto: Lars Schröder/TT

Regeringen har beslutat att Sverige ska gå vidare i förhandlingar med franska Naval Group i anskaffningen av nya fregatter till marinen. Det meddelade statsminister Ulf Kristersson (M) och försvarsminister Pål Jonson (M) på en pressträff ombord på HMS Härnösand vid Skeppsbron i Stockholm på tisdagsmorgonen.

– De fartyg som bäst uppfyller de svenska kraven är det franska alternativet, säger statsminister Ulf Kristersson.

Totalt handlar det om fyra fartyg av typen FDI, Frégate de Défense et d’Intervention. I Sverige ska fartygen benämnas Luleåklassen.

– Det är en av de största försvarsinvesteringarna sedan Gripen introducerades på 80-talet. Det är en tredubbling av den svenska luftvärnsförmågan jämfört med i dag, säger Ulf Kristersson.

Enligt försvarsminister Pål Jonson har tre faktorer varit särskilt viktiga för regeringens beslut: snabb leverans, hög leveranssäkerhet och att det är ett fartygssystem med integrerat och beprövat luftvärnssystem.

– Snabb leverans är helt nödvändigt utifrån det mycket allvarliga säkerhetsläge vi just nu befinner oss i. Det här är en färdig design som redan är i produktion och med en mycket hög leveranssäkerhet. Detta är viktigt inte minst utifrån tidigare erfarenheter med utvecklingsprojekt, som ibland har dragit ut på tiden, säger Pål Jonson.

Snabb leverans är helt nödvändigt utifrån det mycket allvarliga säkerhetsläge vi just nu befinner oss i.

Även möjlighet till kostnadsdelning med Frankrike och Grekland, som också köpt fregatterna, har varit viktigt i övervägandet, enligt Pål Jonson. Därtill är det detta alternativ som Försvarets materielverk, FMV, och Försvarsmakten förordat att Sverige borde gå vidare med.

– Myndigheternas synpunkter har varit viktiga för oss, säger Pål Jonson.

Som Natoallierad behöver Sverige ytstridsfartyg som kan verka både i Östersjön och i Natos övriga operationsområde. De nya fregatterna ska ge marinen större uthållighet, högre luftförsvarsförmåga och möjlighet att bidra till Natos samlade luftförsvar.

– I och med Natomedlemskapet har marinens roll förändrats. Utöver att hävda svensk territoriell integritet så ska vi numera även säkerställa och skydda transporter över havet, till oss och till våra allierade. Vi ska också bidra till alliansens behov utanför vårt direkta närområde, då krävs större fartyg med kvalificerat luftvärn och längre uthållighet, säger marinchef Johan Norlén i ett uttalande på Försvarsmaktens webbplats. 

FMV får nu i uppdrag att inleda förhandlingar med franska myndigheter och Naval Group om anskaffning. Leveranserna bedöms kunna inledas från 2030, med leverans av ett fartyg per år fram till 2034.

– Det är ett högt införandetempo som vi förväntar oss kunna få genom en sådan här upphandling, säger Pål Jonson.

Slutpriset för de svenska fregatterna avgörs av vilka delsystem och beväpning som väljs, men snittpriset är runt tio miljarder styck, enligt regeringen.

Fakta

Förmågor hos de nya fregatterna
FDI-fregatterna kommer att ha en mängd förmågor som långräckviddigt luftvärn av typ Aster 30 som kan skjuta ner ballistiska robotar. Det motsvarar Patriot-luftvärnet som finns på land och innebär att Sveriges långräckviddiga luftvärnskapacitet tredubblas.

Som komplement finns medelräckviddigt luftvärn av typen CAMM-ER för försvar mot bland annat stridsflyg, kryssningsrobotar och drönare. Ubåtsjaktförmåga kommer också att finnas. 

Svenska system som ingår i kravställningen är bland annat robotsystem 15 från Saab, Torpedsystem 47, G1X-radar och närskyddssystemet Trackfire samt 57 millimeters och 40 millimeters kanoner från BAE Systems Bofors.

Källa: Regeringen

Ur arkivet: