Senast publicerat
Senast publicerat:

Finska kustjägare deltog i slaget om Stockholm

För det finska kustjägarkompaniet från Nylands brigad börjar Aurora 23 lida mot sitt slut. Under övningen har de övervakat farleder, landsatt trupp under eldstrid i försvaret av Oskarshamn och deltagit i striden om Stockholm. En av soldaterna som deltagit heter Simon Granroth.

Redaktionen
Margareta Bloom Sandebäck
De mest krävande övningsmomenten är nu över och för den finska navigatören Simon Granroth och hans enhet har det varit en framgångsrik övning.

Fredag den 5 maj. På Korsö i Stockholms yttre skärgård ligger de finska stridsbåtarna sida vid sida vid bryggan. Det har nu gått cirka tio dagar sedan kustjägarkompaniet från Nylands brigad lämnade Ekenäs utanför Helsingfors och begav sig västerut över Östersjön för att delta i Aurora 23.

De mest krävande övningsmomenten är nu över och för den finska navigatören Simon Granroth och hans enhet har det varit en framgångsrik övning.

– Vi hade nog överlevt om det här var på riktigt. Indirekt eld slog ner några hundra meter från oss som närmast under landstigningen, säger han.

I dag står vapenvård på schemat och kulsprutorna på Simon Granroths stridsbåt har nu plockats isär under däck.

– Det svåraste under övningen har varit kommunikation och koordination, att öva högre upp i organisationen och ledningstrappan: att alla vet vad de behöver veta, har lägesbild och att alla andra delar av stridsgruppen vet vad de håller på med. Det är vad som kräver mest övning. Och det är ju också därför vi är här, säger Simon Granroth.

» Det svåraste under övningen har varit kommunikation och koordination. «

De finska enheterna har samövat på bataljonsnivå med svenskarna under övningsmomenten, men för Simon Granroth hade också varit givande att öva på kompaninivå, menar han.

– Samarbetet med svenskarna har fungerat utmärkt bra, vilket inte är så konstigt för vi har ju en lång tradition av att öva med svenska amfibieenheter. Men det hade varit kul att slåss i blandade kompanier, vi har till exempel stött oss på svenskarnas underhåll för bränsle och mat, och kört uppgifter tillsammans, men vi har inte exempelvis inte sovit på samma områden och inte hunnit umgås alltför mycket, säger han.

Liknande läsning:

» Vi har ju en lång tradition av att öva med svenska amfibieenheter. «

Om inget oväntat dyker upp hoppas han på att det i kväll blir lägereld, god mat, bastubad och samkväm med svenskarna, som ett avslut på övningen.

– Den svenska stridsprovianten är legendarisk, mycket bättre än den finska, säger han.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    I somras startade Försvarsmaktens första krigsinkubator med befäl och soldater som samlades för att själva lösa problem de stöter på i sin tjänstgöring. De nio problemområden som valdes ut är antingen åtgärdade eller ska vidareutvecklas under hösten.

    Linda Sundgren
    Strilab
    Markdrönaren ”Råttan” togs fram av soldater vid IB 1 2025 och vidareutvecklades under Strilab. På bilden: Johan Liu, GSS/T, en av utvecklarna bakom ”Råttan”.

    Foto: Anna Winberg/Försvarsmakten

    Kriget i Ukraina har bidragit med många lärdomar. Inte minst det ukrainska försvarets innovationsförmåga och framgångarna för deras laboratorier och utvecklingsenheter i krigsförbanden. Löjtnant Jakob Blomqvist, reservofficer vid Livgardesbrigaden IB 1, såg ett behov av snabbare teknikutveckling även i Försvarsmakten. Tillsammans med en handfull kollegor fick han klartecken från brigadledningen på IB 1 att genomföra en krigsinkubator inspirerad av tech-världen – en organisation som stödjer innovation och utveckling inom militär verksamhet. Initiativet fick namnet Stridslaboratoriet IB 1, Strilab, och var verksamt under fem veckor med start i juli.

    – Idén med en krigsinkubator är att låta de som möter problemen, alltså soldater och officerare, själva lösa dem. De fattar exakt vad det handlar om och eftersom vi själva är militärer kan vi också testa grejerna i fält direkt, säger Jakob Blomqvist, chef för Strilab.

    Jakob Blomqvist

    Jakob Blomqvist

    Reservofficer vid Livgardesbrigaden IB 1

    Han berättar att merparten av de 28 individer som deltog i Strilab var reservofficerare eller tidvis tjänstgörande soldater, som till vardags studerar vid lärosäten som brittiska Cambridge, Kungliga tekniska högskolan eller Handelshögskolan i Stockholm. Första veckan ägnades åt utbildning med instruktörer bestående av bland annat influgna tech-chefer från Silicon Valley och professorer i entreprenörskap vid Harvard Business School.

    – De bidrog med sin tid pro bono, men man ska inte underskatta hur mycket folk gillar att stötta Nato. För att göra det speciellt för dem bokade vi in lektionerna på Karlberg. Att komma från Silicon Valley och få undervisa på Karlbergs slott är unikt och för deltagarna innebar det utbildning i världsklass, säger Jakob Blomqvist, som själv bor i USA där han driver ett investmentbolag inom kritisk infrastruktur.

    Resterande fyra veckor ägnades åt innovation, teknikutveckling och tester i fält. Nio projektområden valdes ut och en arbetsgrupp knöts till varje område. Däribland ”Eld”, en app för kommunikation vid indirekt bekämpning, ”Fältjournalen” som är ett fältjournalsystem för militära sjukvårdsåtgärder samt ”Soldatappen” avsedd för personaladministration och som redan var i bruk.

    – Vi valde avsiktligt avgränsade problemområden där vi trodde att det var möjligt att skapa effekt på fem veckor. Det uteslöt exempelvis vissa vapensystem med hänsyn till säkerhet och tidsbegränsning, säger Jakob Blomqvist.

    I slutet av perioden gjordes en utvärdering av Strilab.

    – Alla nio utvecklingsområden går vidare. De flesta används nu i någon form. Andra har tagits över av industrin för vidare utveckling. Vissa områden är mer interna för IB 1 och de har brigaden tagit över.

    Fördelen med krigsinkubatorn är att officerare och soldater är både användare och utvecklare och att utvecklingen sker på förbanden.

    Nu hoppas Jakob Blomqvist att Strilab ska permanentas och att krigsinkubatorn blir ett återkommande inslag i verksamheten.

    – Förhoppningen är att intern förmågeutveckling som Strilab ska bli en del av både grund- och krigsorganisationen hos IB 1. Nästa sommar hoppas jag att vi kan återupprepa inkubatorn i större skala så att fler i Försvarsmakten kan delta, säger han och fortsätter:

    – Fördelen med krigsinkubatorn är att officerare och soldater är både användare och utvecklare och att utvecklingen sker på förbanden. Experimentkontor brukar placeras långt borta på någon stridsskola, men här sker utvecklingen på plats och vi gör det tillsammans. Där har vi den stora vinsten.

    Ur arkivet: