Senast publicerat
Senast publicerat:

Finska kustjägare deltog i slaget om Stockholm

För det finska kustjägarkompaniet från Nylands brigad börjar Aurora 23 lida mot sitt slut. Under övningen har de övervakat farleder, landsatt trupp under eldstrid i försvaret av Oskarshamn och deltagit i striden om Stockholm. En av soldaterna som deltagit heter Simon Granroth.

Annica Ögren
Margareta Bloom Sandebäck
De mest krävande övningsmomenten är nu över och för den finska navigatören Simon Granroth och hans enhet har det varit en framgångsrik övning.

Fredag den 5 maj. På Korsö i Stockholms yttre skärgård ligger de finska stridsbåtarna sida vid sida vid bryggan. Det har nu gått cirka tio dagar sedan kustjägarkompaniet från Nylands brigad lämnade Ekenäs utanför Helsingfors och begav sig västerut över Östersjön för att delta i Aurora 23.

De mest krävande övningsmomenten är nu över och för den finska navigatören Simon Granroth och hans enhet har det varit en framgångsrik övning.

– Vi hade nog överlevt om det här var på riktigt. Indirekt eld slog ner några hundra meter från oss som närmast under landstigningen, säger han.

I dag står vapenvård på schemat och kulsprutorna på Simon Granroths stridsbåt har nu plockats isär under däck.

– Det svåraste under övningen har varit kommunikation och koordination, att öva högre upp i organisationen och ledningstrappan: att alla vet vad de behöver veta, har lägesbild och att alla andra delar av stridsgruppen vet vad de håller på med. Det är vad som kräver mest övning. Och det är ju också därför vi är här, säger Simon Granroth.

» Det svåraste under övningen har varit kommunikation och koordination. «

De finska enheterna har samövat på bataljonsnivå med svenskarna under övningsmomenten, men för Simon Granroth hade också varit givande att öva på kompaninivå, menar han.

– Samarbetet med svenskarna har fungerat utmärkt bra, vilket inte är så konstigt för vi har ju en lång tradition av att öva med svenska amfibieenheter. Men det hade varit kul att slåss i blandade kompanier, vi har till exempel stött oss på svenskarnas underhåll för bränsle och mat, och kört uppgifter tillsammans, men vi har inte exempelvis inte sovit på samma områden och inte hunnit umgås alltför mycket, säger han.

Liknande läsning:

» Vi har ju en lång tradition av att öva med svenska amfibieenheter. «

Om inget oväntat dyker upp hoppas han på att det i kväll blir lägereld, god mat, bastubad och samkväm med svenskarna, som ett avslut på övningen.

– Den svenska stridsprovianten är legendarisk, mycket bättre än den finska, säger han.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarsmakten har skickat upp sin första operativa militära satellit i rymden. Satelliten ska stärka Sveriges och Natos lägesbild genom egen spanings- och övervakningsförmåga i rymddomänen.

    Maria Widehed
    Spanings- och övervakningssatelliter är en förmåga med global räckvidd, vilket är allt viktigare i det nya säkerhetspolitiska läget i världen. De nya svenska satelliterna ska bidra till Försvarsmaktens och Natos lägesbild och underrättelseinhämtning för bland annat långräckviddig bekämpning.

    Foto: FMV

    Satelliten sändes upp den 3 maj från Vandenberg rymdbasen i Kalifornien med hjälp av en Falcon 9-raket från SpaceX. Försvarsmaktens nya satellit är en del av det militära rymdprogrammet som omfattar investeringar på flera miljarder kronor och innebär att en helt ny verksamhet byggs upp.

    – Vår expansion i rymddomänen har gått i rekordfart. Nu har vi en nationell förmåga och egna system på plats i rymden. Det ger oss en bättre bild av vårt operationsområde, säger flottiljamiral Anders Sundeman, Försvarsmaktens rymdchef, i ett uttalande på Försvarsmaktens webbplats.

    Satelliten är tillverkad av Planet Labs och tar högupplösta bilder från låg omloppsbana. Upphandlingen genomfördes av Försvarets materielverk, FMV .

    – Tillsammans med expertstöd från FOI har vi med mycket snäva tidsramar genomfört en upphandling av satelliter inklusive uppsändningar, där denna är den första i en serie de närmsta åren, säger Carl-Fredrik Edström, chef flyg- och rymdmateriel FMV, i en artikel hos myndigheten.

    Vid Flygstabens rymdavdelning pågår samtidigt etableringen av ett Space Operations Center, en operationsledningscentral. Därifrån ska Försvarsmakten styra satelliterna och producera en svensk rymdlägesbild.

    – Med tillgång till en egen spanings- och övervakningssatellit ökar Försvarsmakten till Natos operativa förmåga genom att bidra till alliansens samlade lägesbild och informationsinhämtning, säger Anders Sundeman i en artikel.

    Att bygga upp en svensk militär rymdförmåga har tidigare varit planerat till 2030, men utvecklingen har gått snabbare än väntat. I en intervju med Officerstidningen tidigare i vår beskrev rymdchefen Anders Sundeman hur behovet drivs av både Natomedlemskapet och utvecklingen av långräckviddiga vapensystem.

    – Våra vapensystem har allt längre räckvidd, precis som motståndarens har, så vi behöver se allt längre, sa rymdchefen då.

    Han pekade också ut Arktis som ett område där rymdbaserade sensorer får särskild betydelse, eftersom området är svårt att övervaka med traditionella system.

    FMV betonar att den första satelliten är början på en större utbyggnad av svensk militär rymdförmåga. Under de kommande åren expanderar Försvarsmakten med ett tiotal satelliter.

    – Tillsammans bygger vi upp en helt ny förmåga på i sammanhanget mycket kort tid. Den gör oss också till en bättre allierad och partner. Den bidrar till förmåga för Sverige, Nato och våra allierade, säger Carl-Fredrik Edström i ett uttalande hos FMV.

    Ur arkivet: