Senast publicerat
Senast publicerat:

Över hälften av dem som lämnar Försvarsmakten är missnöjda med lönen

Av de anställda som lämnade Försvarsmakten 2023 kunde 7 av 10 tänka sig att återvända till myndigheten för tjänstgöring. Samtidigt har betyget för Försvarsmakten som attraktiv arbetsgivare sjunkit något och fler upplever stress och hög arbetsbelastning än föregående år. Det visar Försvarsmaktens avgångsenkät 2023.

Linda Sundgren
Mer än hälften av de tillfrågade uppgav att missnöje med lönen var en bidragande orsak till varför de lämnat Försvarsmakten. Personerna på bilden har inget med artikeln att göra.

Foto: Joel Thungren/Försvarsmakten

Varje år genomför Försvarsmakten en enkätundersökning med medarbetare och värnpliktiga som lämnat myndigheten om varför de valt att sluta. Av de 502 anställda som deltog i den senaste avgångsenkäten var studier, jobb eller andra alternativ det vanligaste svaret med 29 procent. Näst vanligast var ”min situation inom Försvarsmakten”, med 23 procent.

– Från arbetsgivarens sida vill vi att arbetstagarna stannar kvar för att de trivs och vill fortsätta sin karriär hos Försvarsmakten. De allra flesta lämnar myndigheten med en övervägande positiv bild av Försvarsmakten och andelen nöjda kvinnor ökar, meddelar Försvarsmaktens personaldirektör Kim-Lena Ekvall Svedenbland i en skriftlig kommentar till Officerstidningen.

Störst var missnöjet med lönen bland de som lämnade, vilket över hälften uppgav som bidragande orsak till att de slutade. 41 procent ansåg att utvecklingsmöjligheterna var för dåliga medan 37 procent hänvisade till brister i ledarskapet som skäl till uppsägningen.   

De senaste åren har stora satsningar gjorts på löneområdet, det är en prioriterad fråga som vi kommer att fortsätta jobba med.

– De senaste åren har stora satsningar gjorts på löneområdet, det är en prioriterad fråga som vi kommer att fortsätta jobba med. När det gäller utvecklingsmöjligheter behöver vi fortsätta jobba med frågan och använda till exempel medarbetarsamtalet för att ha en dialog om medarbetarens framtida utveckling, skriver Kim-Lena Ekvall Svedenblad.

Även betyget för arbetsmiljön med avseende på stress, krav och arbetsbelastning har försämrats. År 2012 fick arbetsmiljön medelvärde 3,30; i avgångsenkäten 2023 var medelvärdet 3,18.

– Vi är medvetna om att det på en del håll i Försvarsmakten råder en ökad arbetsbelastning till följd av det förändrade omvärldsläget, stödet till Ukraina och den pågående tillväxten vilket påverkat den organisatoriska arbetsmiljön. Vi fortsätter att hålla koll på denna fråga och avlasta de berörda i de delar som det är möjligt, skriver Kim-Lena Ekvall Svedenbland.

Svaren från de värnpliktiga i avgångsenkäten visar att tre av fyra skadade sig under utbildningen. Vanligast var fot- och knäskador som stod för 47 procent av skadorna. Även den psykiska ohälsan bland värnpliktiga ökar och 2023 uppgav 65 procent av de svarande att de under sin tid i Försvarsmakten för första gången upplevt ångest, nedstämdhet, depression eller stress. Det kan jämföras med 45 procent året innan. En av fyra värnpliktiga upplevde någon form av ovälkommet beteende. Vanligast var att bli utsatt av ett befäl (16 procent), följt av annan värnpliktig (8 procent).

Liknande läsning:

– Det är inte acceptabelt att värnpliktiga upplever sig utsatta för ovälkommet beteende. Försvarsmakten behöver alltjämt arbeta vidare för att både förebygga och förstärka förmågan att omhänderta fall när det händer, skriver Kim-Lena Ekvall Svedenblad.

Nöjdheten bland de anställda i avgångsenkäten fick medelvärdet 6,63 på en 10-gradig skala. Högst betyg får faktorer som anställningstrygghet samt kamratskap och gemenskap. Sju av tio av samtliga 570 svarande kunde tänka sig att återvända till Försvarsmakten.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Fortifikationsverket har utsett nio nya avdelningsdirektörer till den nya organisationen som träder i kraft vid årsskiftet. En av dem är förre regementschefen för Norrbottens regemente, överste Nils Johansson, som ska leda geografi Norr.

    Josefine Owetz
    "Under de senaste åren har jag haft förmånen att leda organisationer i stark tillväxt. Det tror jag blir en nyttig erfarenhet även här", säger Nils Johansson, ny avdelningsdirektör på Fortifikationsverket.

    Foto: Fortifikationsverket

    När det militära försvaret byggs ut växer också Fortifikationsverkets uppdrag. Den 1 januari 2027 får Fortifikationsverket en ny organisation. Verksamheten delas bland annat in i fyra områden – Norr, Mitt, Väst och Syd – som utgår från samma geografiska indelning som Försvarsmakten.

    Syftet är att komma närmare uppdragen och skapa bättre förutsättningar för snabba och samordnade leveranser, enlig  Fortifikationsverket. Nu är nio avdelningsdirektörer utsedda till den nya organisationen, skriver myndigheten i ett pressmeddelande. 

    – Vi har ett mycket stort uppdrag framför oss. Vi ska få mer gjort, göra det snabbare, komma närmare uppdragen och använda hela Fortifikationsverkets samlade förmåga. De här nio får en viktig roll i att tillsammans med våra övriga direktörer och medarbetare få det att hända, säger generaldirektör Maria Bredberg Pettersson i pressmeddelandet.

    En av de nya avdelningsdirektörerna är överste Nils Johansson, som tidigare bland annat har varit chef för Norrbottens regemente, I 19, i Boden. Han har också arbetat på Högkvarteret, Försvarsstaben och Arméstaben samt gjort internationell insats i Afghanistan. Han kommer närmast från en befattning som chef för den multinationella stabsenheten i Finland. Nils Johansson blir avdelningsdirektör för geografi Norr med placering i Boden.

    – Jag har en relativt god inblick i vad Försvarsmakten vill inom många områden som är kopplade till Fortifikationsverket. Men nu behöver jag lära känna verksamheten från insidan, skriver han i en kommentar till Officerstidningen.

    Samarbetet med Försvarsmakten har blivit bättre, men jag är övertygad om att vi kan ta ytterligare steg.

    Han berättar att han känner igen Fortifikationsverkets situation från verksamheter han tidigare lett och konstaterar att relationen till Försvarsmakten blir ett prioriterat område.

    – Under de senaste åren har jag haft förmånen att leda organisationer i stark tillväxt. Det tror jag blir en nyttig erfarenhet även här. Samarbetet med Försvarsmakten har blivit bättre, men jag är övertygad om att vi kan ta ytterligare steg. Det är en allvarlig tid vi lever i. Då är samarbete och sammanhållning A och O, skriver Nils Johansson.

    Han är inte ensam om att ha officersbakgrund bland Fortifikationsverkets nya avdelningsdirektörer. Det har även Mikael Widelund, som blir avdelningsdirektör för produktionsstaben, Karl de Verdier, som leder geografi Väst från Skövde, och Anton Dahlmark, direktör för fortifikatorisk utveckling och produktionsstöd.

    Övriga nya direktörer är Åsa Albihn (geografi Mitt, Kungsängen), Robin Backebjörk (geografi Syd, Revinge), Mattias Näslund (verksamhetsstöd), Ellenor Rör Axelsson (IT) och Marinette Nyh Radebo (verksledningskansliet). Direktörerna utanför geografierna placeras i Eskilstuna. De nya avdelningsdirektörerna ingår i myndighetsledningen, tillsammans med de direktörer som fortsätter i sina uppdrag. 

    Ur arkivet: