Arbetsgrupp med fokus på att behålla personal

Personalläget på Göta ingenjörregemente, Ing 2, i Eksjö är ansträngt med 20 procentiga vakanser bland officerare – och många lämnar yrket i förtid. För att komma tillrätta med problemen med personalförsörjning startades förra året ett lokalt initiativ med fokus på att behålla personal.

"Ingenjörofficerare är attraktiva och efterfrågade på den civila arbetsmarknaden", säger Christer Reimertz.

Vi måste börja med att behålla den personal vi har. Rekrytering sköter sig själv om vi gör det på rätt sätt, men vi måste stoppa blödningen ut. Vi har under de senaste åren tappat mycket personal men ser nu förhoppningsvis en trend i att det vänder, säger regementsförvaltare Christer Reimertz.

Han ingår i en arbetsgrupp som startade i augusti 2018 och vars uppgift är att arbeta med frågor som handlar om hur förbandet kan bli bättre på att attrahera och behålla militär personal.  

– Gruppen har fungerat som ett öra mot organisationen vad gäller frågan kring vad som får en att känna arbetstillfredsställelse och vad som gör att arbetsplatsen upplevs som attraktiv, säger Christer Reimertz. 

» Vi tappar personal till polisen, kommuner, länsstyrelser, bygg- och åkeriföretag.«

Arbetsgruppen har genomfört djupintervjuer med hälften av officerarna på ingenjörbataljonerna, likaså avgångssamtal med officerare som har slutat på förbandet. Gruppen har också gjort en analys av alla fritextsvar från Ing 2:s personal i Försvarsmaktens medarbetarundersökning, FM Vind, från 2018.  

– Vi har analyserat innehållet, identifierat problemområden och formulerat förslag på åtgärder baserat på det som har kommit fram i intervjuerna och i FM Vind-underlaget, säger Christer Reimertz. 

I problemkartläggningen finns områden som rör arbetsmiljö, lön och behov av en mer långsiktig karriärplanering. Efter sommaren presenterade gruppen sitt arbete för regementschefen Michael Ginér och rekommenderade också förslag på prioriterade åtgärder. 

– Regementschefen har i all väsentlighet fattat beslut om åtgärder som han har i sitt mandat, andra frågor ska han driva uppåt i organisationen och en del punkter på åtgärdslistan ska införas på sikt, säger Christer Reimertz.  

Förbandet har också infört en ny rutin för löneöversyn, som numera sker inför befattningsbyten. Det innebär att samtidigt som beslut om ny befattning fattas beslutas också om lön ska vara oförändrad eller ändras. Just frågan kring lön är något som har återkommit i arbetsgruppens arbete, och det har visat sig att det är av stor vikt att tydliggöra lönepolicyn så att varje medarbetare har kunskap om på vilka grunder lönen sätts och vad man kan göra för att påverka sin lön. 

–Motiven till att man byter jobb är ofta möjligheten till att få en högre lön. Ingenjörofficerare är attraktiva och efterfrågade på den civila arbetsmarknaden. Vi tappar personal till polisen, kommuner, länsstyrelser, bygg- och åkeriföretag, säger Christer Reimertz.

Nya rutiner för avgångssamtal med officerare och soldater som slutar har också implementerats, där orsakerna ska omhändertas på ett bättre sätt lokalt. 

I arbetsgruppen, vars arbete fortsätter även framöver, finns representanter från bland annat förbandsledningen, bataljonstaben och Officersförbundets lokala förening. Jonas Frohlund är ledamot i OF Eksjö: 

– Jag tycker att gruppen jobbar på ett väldigt bra sätt med frågor som rör hur vi ska behålla och rekrytera personal. Den har identifierat frågor och problem som vi har blundat för, trots att problemen har varit kända. Alla är överens om att Försvarsmakten ska växa, men vakansläget bland officerare gör att det är ett problem. Vi behöver hitta lösningar, säger Jonas Frohlund. 

Framöver ska arbetsgruppen genomföra ytterligare djupintervjuer, bland annat med officerare som Ing 2 har återrekryterat de senaste åren. 

FAKTA

Försvarsberedningen om ingenjörförmåga: 
I Försvarsberedningens rapport ”Värnkraft” betonas behovet av ingenjörresurser i Försvarsmakten. Bland de prioriterade förmågorna hör minbrytning, förbindelser, fördröjande fältarbeten samt reparationstjänst. Det föreslås därför att dagens två ingenjörbataljoner omorganiseras och bildar stommen i ett antal nya ingenjörförband. Den föreslagna krigsorganisationen har behov av två divisionsingenjörbataljoner och ett antal förbindelsekompanier, skriver beredningen.

Utöver dessa ingenjörförband föreslås att varje brigad organisatoriskt innehåller en ingenjörbataljon. För Gotland organiseras ett ingenjörkompani. Ingenjörförmågan ska också återtas i norra Sverige. För att säkerställa vinterförmåga anser beredningen vidare att vissa ingenjör-, lednings- och underhållsförband ska grundutbildas i Norrland.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Försvarets materielverk ska fördubbla sin omsättning under kommande år och hundratals tjänster ska tillsättas, däribland 160 militära befattningar. Men konkurrensen om officerskompetensen är hård och en dialog förs med Försvarsmakten om hur bemanningen ska lösas.

I dag är 60 YAM-befattningar på FMV vakanta. Samtidigt kan behovet av militär kompetens komma att öka ytterligare de närmaste åren.

Den pågående upprustningen ökar trycket på flera företag, organisationer och myndigheter, däribland Försvarets materielverk, FMV. Med regeringens inriktning ska myndigheten fördubbla sin omsättning under de kommande åren och antalet medarbetare ska öka med 680 årsarbetskrafter, vilket bedöms motsvara cirka 900 personer.

– Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. Vi kommer nog inte att nå riktigt ända fram, men väldigt nära. Sedan ska vi växa med ytterligare ungefär 600 personer de kommande fyra åren, säger Ylva Navér, HR- och kommunikationsdirektör på FMV.

Av de planerade rekryteringarna behövs cirka 160 personer med militär kompetens på FMV, så kallade YAM-befattningar. YAM står för yrkesofficer vid annan myndighet och innebär att officerare lånas ut av Försvarsmakten till en civil myndighet under viss tid. Men tillgången på militär kompetens är begränsad och ännu har man inte lyckats bemanna upp alla YAM-rader.

» Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. «

– Vi har haft ett behov av 160 YAM-befattningar sedan jag började på FMV för ett drygt år sedan, men vi har inte lyckats bemanna fler än 100 av dem. Det är också möjligt att vi kommer att identifiera ytterligare behov av YAM-befattningar under kommande år, säger Ylva Navér. 

Det händer att officerare på eget initiativ ansöker till lediga tjänster på FMV, utanför YAM-systemet. Hur många personer det rör sig om finns inga siffror på, men diskussioner har inletts med Försvarsmakten om hur det ska hanteras.

– Vi ska inte välja bort någon därför att de kommer från Försvarsmakten utan bara ta hänsyn till vilken kandidat som är bäst lämpad för tjänsten, och ibland är det en officer, säger Ylva Navér.

En växande personalstyrka kräver också utökade arbetsytor. FMV har förhyrt lokaler runt om i Stockholm utanför Tre vapen och våren 2024 ska en ny paviljong med 130 arbetsplatser vara inflyttningsklar på Värtavägen. Men FMV rekryterar inte bara till Stockholm utan också till verksamhetsorter ute i landet. Bland annat sker en omfattande tillväxt inom Test och evaluering, som i år ska utökas med dryg 100 befattningar. Test och evaluering har verksamhet i Vidsel, Härnösand, Linköping, Karlsborg/Skövde, Älvdalen, Enköping och Karlskrona.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

I november 2021 meddelade Försvarsmakten att det nya skyddsglasögonsystemet snart skulle komma. Detta efter att Försvarets materielverk upphandlat nya skyddsglasögon. Men de har sedan dess legat hos Försvarsmaktens centrallager.

– Det stämmer att vi har fått leverans av skyddsglasögon, men vi kunde inte bekräfta att de klarade laser. Det vore en allvarlig kvalitetsbrist ur ett säkerhetsperspektiv, därför har vi hållit kvar dem på centrallagret i väntan på att reda ut den här frågan, säger Försvarsmaktens logistikchef brigadgeneral Claes Isoz.

Nu är frågan utredd, testerna har visat att glasögonen klarar laser och leveranser kommer att ske till förbanden i närtid.

Det nya kroppsskyddet 23 D, som är specialanpassat för kvinnor, skulle ha levererats till förbanden innan midsommar i år.  

– Nu blev det inte så. Det beror på att vi även där haft utmaningar med den tekniska dokumentationen. Kroppsskydden är väldigt dyra och vi behövde tillse att verksamheten skulle kunna ta hand om dem på ett bra sätt när det gäller förvaring, underhåll och användning. Brukarutbildningen är planerad till vecka 40, sedan ska de direkt ut, säger Isoz. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

En 21-årig soldat omkom efter att ha blivit påkörd av en tankbil på Blekinge flygflottilj, F 17, den 17 augusti. Olyckan utreds nu som ett arbetsmiljöbrott.

Det är ännu oklart hur lång tid det kommer att ta att utreda olyckan på Blekinge flygflottilj där en 21-årig soldat omkom.

Enligt SVT nyheter kom larmet om olyckan inne på flygflottiljen i Ronneby vid elvatiden på förmiddagen. En soldat hade blivit påkörd och förts till sjukhus där han senare avled. Dagen efter olyckan hölls en presskonferens. Där framkom bland annat att den omkomne befunnit sig framför fordonet när olyckan skedde. 

– Det är med stor sorg och tungt hjärta vi bjudit in i dag. Det jag kan säga är att den förolyckade blev påkörd av en tankbil under ett rutinarbete inne på området. Trots omedelbara livräddande insatser gick hans liv inte att rädda, sa flottiljchef överste Anders Jönsson, enligt SVT nyheter.

Händelsen utreds nu som ett arbetsmiljöbrott. Förundersökningsledare är kammaråklagare Jan Olin vid Nationella åklagaravdelningen i Malmö. 

– Alla dödsolyckor i arbetet utreds som arbetsmiljöbrott och vi undersöker om den som är ansvarig för arbetsmiljön på något sätt har brustit i sina åtaganden. Om utredningen går hela vägen till åtal kan det ta ett till två år, men om så blir fallet kan jag inte svara på, säger Jan Olin till Officerstidningen. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post