Arbetsgrupp med fokus på att behålla personal

Personalläget på Göta ingenjörregemente, Ing 2, i Eksjö är ansträngt med 20 procentiga vakanser bland officerare – och många lämnar yrket i förtid. För att komma tillrätta med problemen med personalförsörjning startades förra året ett lokalt initiativ med fokus på att behålla personal.

"Ingenjörofficerare är attraktiva och efterfrågade på den civila arbetsmarknaden", säger Christer Reimertz.

Vi måste börja med att behålla den personal vi har. Rekrytering sköter sig själv om vi gör det på rätt sätt, men vi måste stoppa blödningen ut. Vi har under de senaste åren tappat mycket personal men ser nu förhoppningsvis en trend i att det vänder, säger regementsförvaltare Christer Reimertz.

Han ingår i en arbetsgrupp som startade i augusti 2018 och vars uppgift är att arbeta med frågor som handlar om hur förbandet kan bli bättre på att attrahera och behålla militär personal.  

– Gruppen har fungerat som ett öra mot organisationen vad gäller frågan kring vad som får en att känna arbetstillfredsställelse och vad som gör att arbetsplatsen upplevs som attraktiv, säger Christer Reimertz. 

» Vi tappar personal till polisen, kommuner, länsstyrelser, bygg- och åkeriföretag.«

Arbetsgruppen har genomfört djupintervjuer med hälften av officerarna på ingenjörbataljonerna, likaså avgångssamtal med officerare som har slutat på förbandet. Gruppen har också gjort en analys av alla fritextsvar från Ing 2:s personal i Försvarsmaktens medarbetarundersökning, FM Vind, från 2018.  

– Vi har analyserat innehållet, identifierat problemområden och formulerat förslag på åtgärder baserat på det som har kommit fram i intervjuerna och i FM Vind-underlaget, säger Christer Reimertz. 

I problemkartläggningen finns områden som rör arbetsmiljö, lön och behov av en mer långsiktig karriärplanering. Efter sommaren presenterade gruppen sitt arbete för regementschefen Michael Ginér och rekommenderade också förslag på prioriterade åtgärder. 

– Regementschefen har i all väsentlighet fattat beslut om åtgärder som han har i sitt mandat, andra frågor ska han driva uppåt i organisationen och en del punkter på åtgärdslistan ska införas på sikt, säger Christer Reimertz.  

Förbandet har också infört en ny rutin för löneöversyn, som numera sker inför befattningsbyten. Det innebär att samtidigt som beslut om ny befattning fattas beslutas också om lön ska vara oförändrad eller ändras. Just frågan kring lön är något som har återkommit i arbetsgruppens arbete, och det har visat sig att det är av stor vikt att tydliggöra lönepolicyn så att varje medarbetare har kunskap om på vilka grunder lönen sätts och vad man kan göra för att påverka sin lön. 

–Motiven till att man byter jobb är ofta möjligheten till att få en högre lön. Ingenjörofficerare är attraktiva och efterfrågade på den civila arbetsmarknaden. Vi tappar personal till polisen, kommuner, länsstyrelser, bygg- och åkeriföretag, säger Christer Reimertz.

Nya rutiner för avgångssamtal med officerare och soldater som slutar har också implementerats, där orsakerna ska omhändertas på ett bättre sätt lokalt. 

I arbetsgruppen, vars arbete fortsätter även framöver, finns representanter från bland annat förbandsledningen, bataljonstaben och Officersförbundets lokala förening. Jonas Frohlund är ledamot i OF Eksjö: 

– Jag tycker att gruppen jobbar på ett väldigt bra sätt med frågor som rör hur vi ska behålla och rekrytera personal. Den har identifierat frågor och problem som vi har blundat för, trots att problemen har varit kända. Alla är överens om att Försvarsmakten ska växa, men vakansläget bland officerare gör att det är ett problem. Vi behöver hitta lösningar, säger Jonas Frohlund. 

Framöver ska arbetsgruppen genomföra ytterligare djupintervjuer, bland annat med officerare som Ing 2 har återrekryterat de senaste åren. 

FAKTA

Försvarsberedningen om ingenjörförmåga: 
I Försvarsberedningens rapport ”Värnkraft” betonas behovet av ingenjörresurser i Försvarsmakten. Bland de prioriterade förmågorna hör minbrytning, förbindelser, fördröjande fältarbeten samt reparationstjänst. Det föreslås därför att dagens två ingenjörbataljoner omorganiseras och bildar stommen i ett antal nya ingenjörförband. Den föreslagna krigsorganisationen har behov av två divisionsingenjörbataljoner och ett antal förbindelsekompanier, skriver beredningen.

Utöver dessa ingenjörförband föreslås att varje brigad organisatoriskt innehåller en ingenjörbataljon. För Gotland organiseras ett ingenjörkompani. Ingenjörförmågan ska också återtas i norra Sverige. För att säkerställa vinterförmåga anser beredningen vidare att vissa ingenjör-, lednings- och underhållsförband ska grundutbildas i Norrland.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev?

Prenumerera på Officerstidningen nyhetsbrev och få de viktigaste artiklarna direkt i mejlkorgen. Nyhetsbrevet är under uppbyggnad men ange gärna din mejladress redan nu om du är intresserad.

I mars kom regeringen med det nya beskedet att Sverige ska lämna Mali inom ramen för FN-insatsen Minusma ett år tidigare än planerat.

Foto: Marcus Nilsson/Försvarsmakten

Ursprungligen skulle det svenska bidraget avvecklas under 2023 för att tas hem helt under 2024. Nu tas den hem till 30 juni 2023. 

– Våra svenska soldater i Mali har gjort och gör alltjämt ett fantastiskt jobb i en mycket utmanande och farlig miljö. Under den senaste tiden har förutsättningarna förändrats i landet men fram till att vår siste soldat är hemma bedriver vi fortsatt operationer precis som vanligt, sa generallöjtnant Michael Claesson, insatschef, i en tidigare artikel på Försvarsmaktens webbplats. 

MC_DSC_4276 (1) kopia
Michael Claesson

Beskedet kom kort efter att regeringen i februari meddelat att Sverige, liksom Frankrike, avslutar det militära bidraget inom ramen för Task Force Takuba (och för Operation Barkhane för Frankrikes del). Enligt försvarsminister Peter Hultqvist var anledningen till ett svenskt avvecklande av specialförbandsinsatsen det ”oacceptabla” beteendet från Malis regim: militärjuntan som kuppat sig till makten och inlett ett samarbete med den ryska privata militärföretaget Wagner Group (Wagnergruppen). 

– Vi kan inte förbli militärt engagerade vid sidan av ett styre vars strategi och dolda mål vi inte delar, sa försvarsminister Peter Hultqvist (S) i en intervju med TT.

Oppositionspolitiker har i debattartiklar argumenterat för att Sverige bör avsluta alla militära insatser i Mali av samma skäl som Hultqvist för fram, men också med argumentet att de svenska förbanden behövs i Sverige för återuppbyggnaden av den svenska försvarsförmågan. Även Kungliga krigsvetenskapsakademien belyste nyligen frågan ur ett militärt perspektiv på sin sajt i ett försök att nyansera debatten. 

Försvarsmakten har varit verksam i Mali sedan december 2014. Förutom bidraget med 220 soldater inom den FN-ledda insatsen Minusma bidrar Sverige med åtta soldater till EU:s träningsinsats EUTM i Mali.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Alla brottsmisstankar mot de tre befälen vid Ledningsregementet har avskrivits, meddelade förbandet den 8 april. Det var i december 2021 som förbandet polisanmälde två händelser som inträffat under värnpliktsutbildningen, efter att vittnesmål framkommit om misstänkta missförhållanden.

Det var i höstas som missförhållanden i värnpliktsutbildningen på LedR uppdagades i en undersökning om arbetsmiljön. Foto: TT

I januari inledde åklagare förundersökningar mot befälen. Misstankarna gällde framkallande av fara för annan, sexuellt ofredande samt tjänstefel. Misstankarna mot två befäl avskrevs i mars då brott inte kunnat styrkas och i april avskrevs även brottsmisstankarna mot det tredje befälet. 

– Det är viktigt att händelserna både utretts och nu har avskrivits av en oberoende part. Vi har full förståelse för att detta varit otroligt jobbigt för de personer som ingått i utredningen, men vi ser nu att vi kan gå vidare från detta, säger ställföreträdande förbandschef överste Per Nilsson, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

Under senhösten 2021 utreddes arbetsmiljön för förbandets värnpliktiga och befäl och undersökningen visade att det förekom brister i värnpliktsutbildningen. Regementet har tidigare meddelat att flera åtgärder har vidtagits, bland annat har utbildningar hållits i frågor som rör olämpligt beteende och tystnadskultur. 

Ett av de tre befälen har anmälts till Försvarsmaktens personalansvarsnämnd, men ärendet är inte prövat ännu.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Försvarsmakten reviderar sina medicinska riktlinjer kring neuropsykiatriska diagnoser. Ändringen innebär att en person med lindrig adhd, och som uppfyller övriga krav för att kunna genomföra militär grundutbildning, nu har möjlighet att mönstra.

”Många fler har en neuro­psykiatrisk diagnos i dag, jämfört med tidigare”, säger stabsläkare Markus Karumo om ändringen i de medicinska bedömningsgrunderna. Foto: Victor Persson / Försvarsmakten

I juli 2021 kom beslutet att personer med neuropsykiatriska diagnoser inte längre automatiskt skulle uteslutas från möjligheten att pröva sin lämplighet till att genomföra värnplikt. I stället skulle varje sökande bedömas individuellt. Ändringen kom efter att Diskrimineringsombudsmannen, DO, gjorde en tillsyn. Men i väntan på Försvarsmaktens slutliga beslut om förändringar i regelverket har det inte varit möjligt att genomföra hela prövningen vid Plikt- och prövningsverket. 

– Utredningen tog längre tid än planerat, något som innebar att sökande fick påbörja mönstringen, men tvingades pausa under en tid, i väntan på att utredningen skulle slutföras, säger Markus Karumo, stabsläkare vid Generalläkaravdelningen.

Myndighetens reviderade riktlinjer av de medicinska bedömningsgrunderna innebär att personer med lindrig adhd, och som uppfyller övriga krav för att kunna genomföra grundutbildning, har rätt att mönstra. Det finns flera orsaker till revideringen, menar Markus Karumo och konstaterar att kunskapsläget kring neuropsykiatriska diagnoser är betydligt större i dag än för bara några år sedan.

– I dag har diagnostiken förfinats, vilket innebär att många personer kan ha någon form av diagnos, men samtidigt ha god möjlighet att hantera olika utmaningar och situationer. Lägg där till att många fler har en neuropsykiatrisk diagnos i dag, jämfört med tidigare, säger han. 

» Många personer kan ha någon form av diagnos, men samtidigt hantera olika utmaningar. «

Det är bara de som i mönstringsunderlaget angett att de har en lindrig adhd, och därmed varken behöver mediciner eller är i behov av andra stödåtgärder, som kan vara aktuella för värnplikt. Personen i fråga får inte heller ha medicinerat eller haft någon sjukvårdsbehandling för sin adhd under de senaste tre åren.

– Vårt uppdrag är att ta ut de som är bäst lämpade och som har bäst förutsättningar att hantera krigets krav. Varken omgivning eller omständigheter kan anpassas i ett krig. Vi har jämfört de kognitiva krav som ställs i en krigssituation mot de kognitiva förmågor en person med lindrig adhd har, och dessutom satt det i ett sammanhang av de olika befattningar som finns inom Försvarsmakten, säger Markus Karumo.

20180118_WEBB_Porträtt_Markus_Karumo_037
Markus Karumo

Försvarsmakten ändrar inte reglerna som gäller autismspektrumtillstånd.

Även Polismyndigheten har ändrat motsvarande regelverk för antagningen till polishögskolan.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post