När arbetsskaderapporteringen i Försvarsmakten flyttades över från det gamla systemet Lisa till Prio 2016 sjönk antalet inrapporterade skador med över 40 procent. Då talades det om barnsjukdomar och införselproblem som skulle rättas till. Enligt preliminära siffror från Fömedc har en liten återhämtning skett även om inrapporteringen fortfarande ligger under de nivåer som gällde före 2016.
– Försvarsmaktens anställda rapporterar in fler arbetsskador till Försäkringskassan än i Prio och det tyder på att vi inte får in allt, säger Björn Skoog. Något sådant glapp såg vi inte 2014 och 2015, alltså innan vi gick över till Prio. Men positivt är att glappet enligt årets siffrorna minskat något.
Liknande läsning:
Björn Skoog, Försvarsmedicincentrum
Den låga inrapporteringen av arbetsskador får konsekvenser för arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet i Försvarsmakten. Fömedc har i uppdrag att varje år publicera en rapport baserad på det senaste årets arbetsskador och avvikelser. Rapporten omfattar en sammanställning av händelser liksom analyser och identifiering av riskområden i behov av insatser och åtgärder. Men de senaste åren har analyserna uteblivit. Underrapporteringen gör underlaget alltför osäkert för att man ska kunna dra några slutsatser.
– Ökar närkampsskadorna som de gjorde för några år sedan? Har vi fler tandskador? Hur ser det ut med hörselskadorna, blir de fler eller kanske färre? Det här är frågor vi inte kan svara på idag och därför vet vi heller inte vilka åtgärder som behöver vidtas.
Men problemen med arbetsskadehanteringen i Prio handlar inte bara om låg inrapportering. Det finns också bekymmer med kvalitén i de uppgifter som matas in i systemet. För att anmäla en arbetsskada behöver en mängd uppgifter föras in. Varje uppgift har en egen kod och det finns närmare 500 koder att välja bland inom olika kategorier. För den som inte är van att jobba i systemet kan det ta tid att hitta rätt bland alla sifferkombinationer.
– Förstår man inte riktigt vad det är man ska fylla i är det lätt att man bara kryssar i övrigt-rutan. Men sådana rapporter blir inte användbara för oss eftersom de inte talar om vad som har hänt eller vad problemet är. Hittills har alla diskussioner handlat om kvantitetsbristen i systemet; kvalitétsproblemen har vi inte kommit till ännu, säger Björn Skoog.
Osäkerheten i kodningen är dock inget renodlat Prio-problem. Björn Skoog berättar att det uppstod redan 2012 när man gick över från Lisa till Lisa intranät. Då skulle varje individ bli sin egen rapportör istället för att låta ett par befattningar på Fömedc knappa in uppgifterna, som varit fallet tidigare.
– Ju fler som registrerar desto sämre kvalitet, det blir oundvikligen så. Vi har alla varierande referenser och erfarenheter och tolkar information på olika sätt, säger Björn Skoog.
Men att lösa kvalitetsbristerna genom att dra ner på antalet koder tror Björn Skoog är fel väg att gå. För att kunna ringa in problem, se mönster och ta reda på vad som ligger bakom en skada behövs många koder. Istället hoppas han på en återgång till den gamla proceduren med en eller ett par individer som lägger in uppgifterna i systemet.
– Då får vi en mer enhetlig och kvalitetssäkrad kodning. Dessutom är rapporterna ofta ofullständigt ifyllda och då kan handläggarna kontakta den som skickat in rapporten för kompletterande uppgifter. Det bidrar också till att höja kvalitén på rapporterna och minskar bortfall på grund av felaktig och ofullständig information.
FAKTA
Flera orsaker bakom bortfallet av rapporter
Efter första årets stora bortfall av arbetsskaderapporter gjorde Fömedc en analys av de bakomliggande orsakerna till minskningen. Resultatet pekade på ett alltför snabbt införande av avvikelserapporteringen i Prio, bristande utbildning och ett omständligt rapporteringsförfarande.
