Senast publicerat
Senast publicerat:

Osäker bild av säkerhetsläget i Försvarsmakten

Underrapportering och osäker kodning av arbetsskador ger en bristfällig bild av arbetsmiljön och säkerhetsläget i Försvarsmakten. Och vet man inte var problemen finns går det heller inte att arbeta skadeförebyggande. Det säger Björn Skoog på Försvarsmedicincentrum, Fömedc.

Linda Sundgren
Björn Öberg

När arbetsskaderapporteringen i Försvarsmakten flyttades över från det gamla systemet Lisa till Prio 2016 sjönk antalet inrapporterade skador med över 40 procent. Då talades det om barnsjukdomar och införselproblem som skulle rättas till. Enligt preliminära siffror från Fömedc har en liten återhämtning skett även om inrapporteringen fortfarande ligger under de nivåer som gällde före 2016.  

– Försvarsmaktens anställda rapporterar in fler arbetsskador till Försäkringskassan än i Prio och det tyder på att vi inte får in allt, säger Björn Skoog. Något sådant glapp såg vi inte 2014 och 2015, alltså innan vi gick över till Prio. Men positivt är att glappet enligt årets siffrorna minskat något.  

Liknande läsning:
Förstår man inte riktigt vad det är man ska fylla i är det lätt att man bara kryssar i övrigt-rutan. Men sådana rapporter blir inte användbara för oss.

Björn Skoog, Försvarsmedicincentrum

Den låga inrapporteringen av arbetsskador får konsekvenser för arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet i Försvarsmakten. Fömedc har i uppdrag att varje år publicera en rapport baserad på det senaste årets arbetsskador och avvikelser. Rapporten omfattar en sammanställning av händelser liksom analyser och identifiering av riskområden i behov av insatser och åtgärder. Men de senaste åren har analyserna uteblivit. Underrapporteringen gör underlaget alltför osäkert för att man ska kunna dra några slutsatser. 

– Ökar närkampsskadorna som de gjorde för några år sedan? Har vi fler tandskador? Hur ser det ut med hörselskadorna, blir de fler eller kanske färre? Det här är frågor vi inte kan svara på idag och därför vet vi heller inte vilka åtgärder som behöver vidtas. 

Men problemen med arbetsskadehanteringen i Prio handlar inte bara om låg inrapportering. Det finns också bekymmer med kvalitén i de uppgifter som matas in i systemet. För att anmäla en arbetsskada behöver en mängd uppgifter föras in. Varje uppgift har en egen kod och det finns närmare 500 koder att välja bland inom olika kategorier. För den som inte är van att jobba i systemet kan det ta tid att hitta rätt bland alla sifferkombinationer.  

– Förstår man inte riktigt vad det är man ska fylla i är det lätt att man bara kryssar i övrigt-rutan. Men sådana rapporter blir inte användbara för oss eftersom de inte talar om vad som har hänt eller vad problemet är. Hittills har alla diskussioner handlat om kvantitetsbristen i systemet; kvalitétsproblemen har vi inte kommit till ännu, säger Björn Skoog.  

Osäkerheten i kodningen är dock inget renodlat Prio-problem. Björn Skoog berättar att det uppstod redan 2012 när man gick över från Lisa till Lisa intranät. Då skulle varje individ bli sin egen rapportör istället för att låta ett par befattningar på Fömedc knappa in uppgifterna, som varit fallet tidigare. 

– Ju fler som registrerar desto sämre kvalitet, det blir oundvikligen så. Vi har alla varierande referenser och erfarenheter och tolkar information på olika sätt, säger Björn Skoog. 

Men att lösa kvalitetsbristerna genom att dra ner på antalet koder tror Björn Skoog är fel väg att gå. För att kunna ringa in problem, se mönster och ta reda på vad som ligger bakom en skada behövs många koder. Istället hoppas han på en återgång till den gamla proceduren med en eller ett par individer som lägger in uppgifterna i systemet. 

– Då får vi en mer enhetlig och kvalitetssäkrad kodning. Dessutom är rapporterna ofta ofullständigt ifyllda och då kan handläggarna kontakta den som skickat in rapporten för kompletterande uppgifter. Det bidrar också till att höja kvalitén på rapporterna och minskar bortfall på grund av felaktig och ofullständig information. 

FAKTA

Flera orsaker bakom bortfallet av rapporter
Efter första årets stora bortfall av arbetsskaderapporter gjorde Fömedc en analys av de bakomliggande orsakerna till minskningen. Resultatet pekade på ett alltför snabbt införande av avvikelserapporteringen i Prio, bristande utbildning och ett omständligt rapporteringsför­farande. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

100 mil och en miljon kronor till Unicef och Ukrainas krigsdrabbade barn. Det är målet och den sista gemensamma utmaningen för ett trettio­tal jägarsoldater på Norrlands dragonregemente, K 4, i samband med muck. Den 25 maj trampar de sträckan Arvidsjaur–Stockholm.

Anna-Maria Stawreberg
De 31 cyklisterna ska cykla från Norrlands dragonregemente, K 4, i Arvidsjaur – Stockholm via en rad regementen den 25 maj. Den 29 maj rullar de i mål i samband med Veterandagen. Planen är att cykla i ”belgisk klunga”, där man turas om att ligga i täten.

Foto: Martin Flood

Att cykla sträckan Arvidsjaur–Stockholm för att samla in pengar till Ukrainas krigsdrabbade barn blir ett storslaget avslut på en 15 månader lång värnpliktsutbildning för Isac Ahlgren, Adam Hedin och Jonna Kjellgren tillsammans med ett trettiotal andra jägarsoldater från K 4. 

– Ride for Peace är en lång tradition är avgående värnpliktiga genomfört en långcykling i samband med muck, säger gruppledaren Isac Ahlgren, som är projektledare och initiativtagare till årets upplaga av cyklingen. 

En lång tradition, och där förra årets avgående värnpliktskull beslöt sig för att samla in pengar till utsatta barn i krigets Ukraina i samband med cyklingen. 

– Förra årets kull samlade in nära 500 000 kronor. Nu har vi höjt ribban till en miljon kronor, säger Adam Hedin, eldledare. 

För oss handlar det till stor del om att genom Försvarsmakten bidra till samhällsnytta. Visa att vi tar ansvar och fortsätta att göra nytta.

Visserligen är jägarsoldaterna både vältränade och har pannben. Det ligger i sakens natur. Men att avverka 20 mil per dag är ett tufft mål. Och för att hålla stridsvärdet loppet igenom krävs god planering och träning. 

– Vi har ju en god grundnivå när det kommer till konditionen i och med att vi både marschar, åker skidor och springer. Cykelträningen däremot är lite mer begränsad, även om vi har en STRAVA-grupp där vi motiverar varandra att cykelträna i gymmet, säger prickskytten Jonna Kjellgren. 

Intresset för att delta är stort. Förra året deltog tio personer. I år har 31 anmält sig. 

– Från början planerade vi att cykla den 1 april, samma dag som vi muckar, men nu har vi skjutit fram startdatum till den 25 maj. Då minskar risken för snö, säger Jonna Kjellgren. 

Målet med loppet är inte enbart att samla in pengar till Ukrainas krigsdrabbade barn.

– För oss handlar det till stor del om att genom Försvarsmakten bidra till samhällsnytta. Visa att vi tar ansvar och fortsätta att göra nytta, säger Adam Hedin. 

Vissa av de 31 cyklisterna har, som Jonna Kjellgren, kört Vätternrundan. Andra har mest använd cykeln som transportmedel till sommarens badutflykter. Några har jobbat extra på cykelverkstäder. Gemensamt för dem alla är, förutom det tjocka och hårda pannbenet, en vilja att utmana sig själva. 

Dessutom, som Jonna Kjellgren uttrycker det: 

– Genom det här bidrar vi ju faktiskt till något större och får i och med det här något att samlas runt, även efter muck.

Ur arkivet: