Senast publicerat
Senast publicerat:

Ansträngd situation för chefer i Försvarsmakten 

Många chefer i Försvarsmakten har ett tidspressat ­schema och det råder ett allmänt missnöje med lönerna. Det ­framgår av den senaste FM Vind-rapporten. Däremot har en tydlig majoritet förtroende för sin närmaste chef och man upplever en öppenhet inför människors olikheter.

Linda Sundgren
Många medarbetare i Försvarsmakten är nöjda med sin närmaste chef.

Foto: Joel Thungren / Försvarsmakten

I slutet av maj publicerade Försvarsmakten årets medarbetarundersökning, FM Vind 2024. Enligt enkätsvaren har många en positiv inställning till andra människor oavsett kön, bakgrund, erfarenhet eller kompetens (medelvärde 88 av 100). Även medarbetarnas omdömen om den närmaste chefen är positiva. Majoriteten anser att chefen bemöter medarbetarna med respekt (medelvärde 90) och många har som helhet förtroende för sin närmaste chef (medelvärde 85). 

Överlag tycker jag att resultaten i FM är glädjande med tanke på den ansträngda situationen.

– Överlag tycker jag att resultaten i FM är glädjande med tanke på den ansträngda situation som Försvarsmakten befinner sig i, säger Kim-Lena Ekvall Svedenblad, Försvarsmaktens personaldirektör.

Samtidigt visar resultaten att chefer i Försvarsmakten arbetar under press. Påståendet ”Antalet medarbetare är tillräckligt för att genomföra arbetsgruppens uppdrag”, får medelvärde 49. Många anser sig heller inte ha tillräckligt med tid i förhållande till sina arbetsuppgifter (medelvärde 50). 

– Det är lite samma svar som förra året, vi gick tungt även då. Sedan dess har kraven ökat ännu mer, är min uppfattning. Vi har blivit allierade, det är ett fortsatt hårt tryck på stödet till Ukraina samtidigt som Försvarsmakten fortsätter att tillväxa. Sedan finns det också brist på officerare i vissa verksamheter. Det är krävande att vara chef i Försvarsmakten, säger Kim-Lena Ekvall Svedenblad.  

Är du orolig för att chefers höga arbets-belastning ska visa sig i sjuktalen? 

– Vi följer sjuktalen kontinuerligt, men har inte fått några sådana indikationer. Jag träffar också HR-cheferna för försvarsgrenarna, stridskrafterna och hemvärnet regelbundet och min uppfattning är att man har god koll på cheferna i organisationen. Men det här är en fråga vi följer. 

En fråga som sticker ut i rapporten är den om löner. Bland chefer får påståendet ”Jag får erforderlig kompensation för nedlagd arbetstid” medelvärde 55. Bland samtliga anställda i Försvarsmakten får påståendet ”Jag anser att min lön är rimlig utifrån den lönemålbild som gäller för min befattning”, medelvärde 43. 

– I Rals 23 gjorde vi stora satsningar på löner och villkor, men de hann inte slå igenom innan FM Vind-undersökningen genomfördes. Jag tror att vi kommer få se ett annat resultat i nästa FM Vind, säger Kim-Lena Ekvall Svedenblad. 

Liknande läsning:
Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Nyligen kom marinchefens beslut om marinens nya organisation. Officersförbundet riktar kritik mot hur förslaget har tagits fram. Förbundet menar att samverkan kommit in för sent i processen och att riskerna med genomförandet inte är tillräckligt omhändertagna. ”Förändringen är omfattande och kommer att påverka många medlemmars vardag”, säger vice ordförande Mikael Vinde.

    Josefine Owetz
    Mikael Vinde
    "Vår invändning handlar inte om att marinen inte behöver förändras, utan om hur det här förslaget har tagits fram och hur väl riskerna är omhändertagna", säger Mikael Vinde, vice ordförande i Officersförbundet.

    Foto: Officersförbundet

    Marinchef Johan Norlén fattade den 24 maj beslut om inriktningen för marinens nya organisation. Från den 1 januari 2029 ska marinen bestå av fem organisationsenheter i stället för dagens åtta. Dagens flottiljer och regementen upphör som egna organisationsenheter och ska tillsammans bilda tre nya marina baser.

    I samverkan ställde sig Officersförbundet oenig till marinchefens beslutsinriktning för den nya organisationen. ”OFR/O FM konstaterar att innan delgivning av beslutsinriktningen har inte samverkan genomförts. Arbetsgivaren har därefter involverat ATO och skyddsorganisationen i det fortsatta arbetet”, skriver Officersförbundet i ett ställningstagande den 13 maj.   

    – Vår uppfattning är att den övergripande organisationsinriktningen i praktiken var fastställd innan det fanns reella möjligheter att påverka den. Det gör att samverkan i stor utsträckning riskerar att handla om konsekvenshantering, snarare än om faktisk påverkan på organisationens utformning. Det är problematiskt, inte minst eftersom förändringen är omfattande och kommer att påverka många medlemmars vardag, tillhörighet och arbetsmiljö, säger Mikael Vinde, Officersförbundets vice ordförande och fortsätter:

    – Den viktigaste anledningen till vår oenighet är att vi inte bedömer att samverkan har genomförts på ett sätt som fullt ut motsvarar intentionerna i Försvarsmaktens samverkansavtal. En liten tröst i sammanhanget är att våra synpunkter ändå har haft viss betydelse. En av de frågor vi lyfte i vårt ställningstagande var tidsplanen, som vi bedömde som alltför ambitiös. 

    Ursprungligen var inriktningen att organisationen skulle vara intagen den 1 januari 2028, men tidpunkten har nu flyttats fram till den 1 januari 2029.

    – Att tidsplanen har justerats visar att dialog och fackliga synpunkter kan bidra till ett bättre genomförande.

    Mikael Vinde betonar att Officersförbundet har förståelse för att marinen behöver utveckla sin organisation. Säkerhetsläget, Natomedlemskapet, att marinen växer och de ökade kraven på operativ effekt gör att det är rimligt att se över hur marinen leds och organiseras. 

    – Vår invändning handlar inte om att marinen inte behöver förändras, utan om hur det här förslaget har tagits fram och hur väl riskerna är omhändertagna. En organisationsförändring av den här omfattningen påverkar personal, arbetsmiljö, villkor, ledning, förbandskultur och i förlängningen operativ effekt.

    Den största risken är att förändringen genomförs med för otydliga förutsättningar för personalen

    En av de största förändringarna i den nya organisationen är att administrativa stödresurser, exempelvis HR, kommunikation och ekonomi, nu samlas på respektive marina bas i stället för som idag på samtliga organisationsenheter. Syftet är att skapa ökad robusthet och redundans, men också att få en bättre kontroll över personal och vakanser, enligt marinchefen.

    – Vi ser en risk för att det överskattas hur mycket personal som faktiskt kan frigöras av centraliseringen av administrativa funktioner. Om stödet hamnar längre från verksamheten kan det i praktiken leda till ökad belastning på chefer och medarbetare ute på förbanden. För personalen handlar det därför inte bara om rutor i ett organisationsschema, utan om arbetsmiljö, ansvar, tillhörighet och möjligheten att lösa uppgiften över tid.

    Vad är det i beslutet som ni bedömer innebär störst risk för marinens personal?

    – Den största risken är att förändringen genomförs med för otydliga förutsättningar för personalen. Att införandet nu flyttas fram till 2029 minskar den mest akuta tidsrisken, men det löser inte i sig de frågor som behöver omhändertas innan organisationen sätts i kraft. Det gäller både militär och civil personal. Många kan få ny organisatorisk tillhörighet, nya chefer eller förändrade uppgifter. Samtidigt finns fortfarande oklarheter kring hur befintliga avtal, villkor, arbetstid, lokal lönebild och andra personalrelaterade frågor ska hanteras.

    Han ser också risker vad gäller balansen mellan ambition och resurser i den nya organisationen, med nya eller utökade funktioner, förändrade ledningsstrukturer och en hög ambitionsnivå.

    – Marinen har redan i dag stora utmaningar med bemanning och kompetensförsörjning. Vi ser en risk att samma personal ska bära både ordinarie verksamhet och ett omfattande förändringsarbete, utan tillräckliga prioriteringar eller resurstillskott.

    Mikael Vinde understryker att Officersförbundet vill se en stark och modern marin, men att förändringen måste byggas på ett sätt som håller över tid.

    Personalfrågorna måste vara en bärande del av förändringen, inte något som löses i efterhand.

    – Officersförbundet är inte emot en utveckling av marinen. Tvärtom behöver Sverige en stark och modern marin. Men då behöver den militära professionens erfarenheter tas tillvara och riskerna hanteras innan beslut genomförs. Personalfrågorna måste vara en bärande del av förändringen, inte något som löses i efterhand.

    I en kommentar till Officerstidningen skriver marinchef Johan Norlén att han är glad över att samtliga arbetstagarorganisationer är eniga i att marinens organisation behöver utvecklas och att han är tacksam för det samarbete som förelegat inriktningsbeslutet. Han delar däremot inte bilden avseende bristande samverkan i processen.

    Information om arbetet gavs under våren 2025 och därefter löpande inklusive under fyra spel på organisationen som genomfördes under 2026 intill ASU den 13 maj. Så fort det externt framtagna förslaget anpassats delgavs det, vilket skedde i mitten av januari 2026. Förslaget lades på bordet och ATO samt skyddsorganisationen fick ge sina synpunkter. Jag menar att ett förslag måste presenteras innan samverkan kan ske om vägen framåt”, skriver marinchef Johan Norlén.

    Han skriver vidare att flera synpunkter från arbetstagarorganisationerna har omhändertagits.

    Vad gäller riskanalysen vill jag betona att den inte är färdig förrän hela arbetet är genomfört. Det är ett levande dokument som kommer att fortsätta utvecklas, inte minst nu när arbetet når den lokala nivån och implementeringen startar”, skriver Johan Norlén.

    Läs hela repliken här.

    Ur arkivet: