Senast publicerat
Senast publicerat:

Gutebaggen som blev en symbol för något större

Dagen börjar gå mot sitt slut, men en del av det gotländska förbandet återstår att besöka. Vi färdas en timme söderut för att prata om varför Jordbruksverket söker stabschef Hans Håkansson, om symbolvärde – och om varför vi hittar en del av P 18 i en hage.

Redaktionen
Emil Malmborg
När P 18:s traditioner skulle återupprättas krävdes en ny gutebagge. Här är Harald med ägaren Katarina Amér.

Vi stannar strax efter Klintehamn och står snart under en oxels lätta skugga i sensommarens kvällsljus. Gräset är högt, syrsorna sjunger och mot oss kommer en gutebagge med ståtliga horn. Vi är framme hos heders-vicekorpral Harald V.

– Han var rätt för jobbet. Han är en trygg ledare och orädd för Hercules-plan. Nu är han på sommarbete – eller civiltjänstgöring som vi kallar det, säger fårägare Katarina Amér.

Gotlands regementes första gutebagge, Harald I, tjänstgjorde från 1979 till 1988. Och i den etableringsorder som stabschef Håkansson fick i handen förra året stod det att gamla P 18:s traditioner skulle återupprättas. Det innebar att en ny levande maskot skulle utses.

» Nu är han på sommarbete – eller civiltjänstgöring som vi kallar det. «

Det krävdes en del arbete. Dels en tur runt ön för att besöka lämpliga kandidater, dels en hel del tydliggörande för fastlandet gällande beställningen ”hyra ett får”.

– Det som fortfarande är lite komplicerat är att man inte får flytta får hursomhelst, utan jag har varit tvungen att registrera garnisonen som en produktionsplats. Jag var ganska paff när Jordbruksverket ringde mig i våras för att kontrollera hur många lamm jag har, säger Håkansson och skrattar.

Hans sambo har sytt Haralds nya uniform och den äppelälskande baggen har i dag blivit en riktig kändis. Han har mött ÖB, Annika Lantz och försvarsministern. När han mötte kungen under årets sommaravslutning hamnade han på BBC:s förstasida – som en följd av att han avbröt Hans Majestät Konungen under sitt tal. Rubriken löd: ”Swedish sheep breaches royal protocol”.

Under framträdanden har Harald V haft långa dagar, men han har ofta serverats vatten ur allehanda snikkåsor, berättar Amér.

Liknande läsning:

– Och han har lärt sig att människor i grön klädsel innebär kel och godis.

I höst väntar garnisonens dag och om allt går väl: högvakten i Stockholm.

Katarina Amér, som haft hand om gutefår hela sitt liv, är utbildad arkeolog och arbetar till vardags på länsstyrelsen.

– Symbolvärdet hos Harald är intressant. Som människor är vi beroende av att knyta an till något och han har blivit en representant för den här ön, säger hon och fortsätter:

– Militär verksamhet är något abstrakt, den finns för något som inte får hända. Men det här fria fåret på ängen är något konkret – han är allt det som Sverige ska vara. Och han är Gotland i sina färger – här ser du rauken, här kan du hitta sanden, säger hon och drar fingrarna genom den tjocka ullen medan solen fortsätter ner.

FAKTA

Försvaret på Gotland – en 200-årig omorganisationshistoria
– Det militära försvaret av Gotland är ett resultat av den drygt tre veckor långa ryska ockupationen av ön 1808.

– Efter finska kriget som utkämpades mellan Sverige och Ryssland blev Gotland 1811 först i landet med värnplikt. Alla krigsdugliga män ingick i vad som kallades Gotlands nationalbeväring – 90 år före den allmänna värnplikten infördes i Sverige.

– År 1887 omorganiserade man till två separata förband – Gotlands infanteriregemente och Gotlands artillerikår.

– Genom försvarsbeslutet 1925 avvecklades stora delar av öns försvar och 1928 antogs namnet Gotlands infanterikår. 1936 var det dags att rusta upp igen och det gamla namnet Gotlands infanteriregemente togs åter i bruk.

– Efter 1958 års försvarsbeslut samlades de olika vapenslagen på ön 1963 under namnet Gotlands regemente. 1966 omorganiserades verksamheten till Gotlands militärkommando (MKG).

– Under 90-talet var Försvarsmakten på Gotland som störst, med närmare 25 000 soldater krigsplacerade på ön. Man hade fyra regementen, förutom P 18 fanns här kustartilleriet KA 3, artilleriregementet A 7 och luftvärnsregementet Lv 2. Under det kalla kriget kunde militären på Gotland mobilisera ungefär 6 000 anställda och värnpliktiga.

– År 2000 samlades den militära verksamheten återigen under namnet Gotlands regemente. 2004 beslutade riksdagen att lägga ner regementet.

– Den 28 maj 2005 genomfördes den officiella avvecklingen av Gotlands regemente. Mellan 2005 och 2018 saknade ön reguljära militära styrkor.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Värnpliktiga är kraftigt överrepresenterade i Försvarsmaktens arbetsskadestatistik, och bland kvinnliga rekryter syns även en viss skadeökning. Samtidigt har myndigheten inte lyckats lösa problemen med rapportering och analysering av arbetsskador som uppstod när avvikelserapporteringen fördes över till Prio för tio år sedan.

    Linda Sundgren
    Värnpliktiga soldater med packning och kamouflage på led under en fältvecka.
    Värnpliktiga står för majoriteten av arbetsskadeanmälningarna i Försvarsmakten. Bland kvinnliga rekryter syns dessutom fler stressfrakturer än tidigare, visar årets arbetsskaderapport.

    Foto: Anders Wiklund/TT

    År 2025 inkom 3 257 anmälningar om arbetsskada till Försvarsmakten. Enligt generalläkaravdelningen vid Försvarsstabens stödenhet som sammanställer skadestatistiken brukar det vara en eftersläpning i rapporteringen på runt 500 ärenden. Om det stämmer även i år kommer det totala antalet rapporter att hamna på cirka 3 700, vilket är i nivå med året innan. Det som sticker ut i resultaten är den stora mängden skador bland värnpliktiga. De står för drygt 60 procent av alla anmälningar, trots att de bara utgör tio procent av de tjänstgörande.

    – Jag tror att det beror på att vi är väldigt duktiga på att rapportera allt när det handlar om värnpliktiga. Både riktigt allvarliga skador, men också sådana som rapporteras i förebyggande syfte. Det kan bero på att man kan få ersättning från Kammarkollegiet för skador man ådragit sig under värnplikten. Däremot betalas det inte ut mer från Kammarkollegiet idag jämfört med tidigare, säger Försvarsmaktens generalläkare Claes Ivgren.

    Vi hade en större andel belastningsskador av en sort som vi inte sett tidigare hos kvinnliga värnpliktiga.

    Andelen arbetsskador bland värnpliktiga har varit relativt konstant de senaste åren. En liten ökning syns dock bland kvinnor som stod för en något större andel av skadorna jämfört med året innan.

    – Vi hade en större andel belastningsskador av en sort som vi inte sett tidigare hos kvinnliga värnpliktiga. Det handlar om stressfrakturer, alltså skador som uppstår för att man burit eller belastat kroppen på ett sätt över tid som kroppen inte kunnat hantera fysiologiskt. Det har uppstått förändringar i benvävnaden och i vissa fall spontana frakturer, alltså att ett ben har gått av, säger Claes Ivgren.

    20180118_Bezmah01_Porträtt_Claes_Ivgren_044

    Claes Ivgren

    Försvarsmaktens generalläkare

    Utöver det totala antalet skador i Försvarsmakten ger årets arbetsskaderapport ytterst knapphändig information om skadeläget bland anställda i myndigheten. År 2015 överfördes Försvarsmaktens arbetsskaderapportering till stödsystem Prio och sedan dess har det varit problem med underrapportering, felaktigt kodade skador och analyser. Årets rapport var flera månader försenad och innehåller minimalt med information. Varken skadetyp, var eller i vilka sammanhang som skadorna inträffar eller den drabbades befattning, grad eller ålder redovisas.

    – Huvuddelen av underlaget är ackumulerat på ett sätt som gör att jag inte känner mig absolut trygg med att vi inte har fått in allt det som har hänt. Vi vet att vi har alla allvarliga fall, för där har vi Arbetsmiljöverkets och Försäkringskassans underlag. Men jag är inte säker på att vi täcker en helhet, säger Claes Ivgren.

    Nu är det tio år sedan Försvarsmakten presenterade en fullständig arbetsskaderapport. Hur ser du på det?

    – Jag tycker inte att det är okej. Vi behöver ha ett system som vi kan lita på, som är enkelt att hantera och där vi med stor noggrannhet kan följa utvecklingen i organisationen. När verksamheten accelererat som den gjort de senaste åren och vi växer så fort som vi gör är det jätteviktigt att kunna följa skadeutfallet, säger Claes Ivgren.

    Jag tycker inte att det är okej. Vi behöver ha ett system som vi kan lita på.

    Arbetsskaderapporterna ska ligga till grund för det skadeförebyggande arbetet i myndigheten. Om arbetsgivaren inte vet hur skadeläget ser ut är det svårt att vidta rätt åtgärder och att mäta effekten av det som görs.

    – Om vi hade haft en väldigt stringent rapportering hade vi kunnat komma med förslag som syftar till att ändra på verksamhet som vi ser genererar skador. Men det förutsätter att rapporten är detaljerad och noggrann och att vi känner trygghet med att vi har allting med i rapporteringen. Tyvärr saknas det fortfarande, tio år efter införandet, säger Claes Ivgren.

    Tidigare följdes skadeutvecklingen inom vissa områden särskilt noga på grund av den stora risken för skador. Ett sådant fokusområde var hörselskador, men inte heller de finns med i årets rapport.

    – Vad gäller hörselskador finns det säkert ett bra underlag bland årets anmälningar, men den kompetens som tidigare hanterade de rapporterna har slutat i Försvarsmakten. Det är alltså brist på kompetens som lett till att vi inte har genomfört någon djupare analys av det skadeområdet. Jag vet att man håller på att rekrytera en ny arbetsmiljöingenjör vid Försvarsmedicincentrum i Göteborg, men tjänsten är inte tillsatt ännu, säger Claes Ivgren.

    Tyvärr saknas det fortfarande, tio år efter införandet.

    Enligt Claes Ivgren arbetar Försvarsmakten vidare med att försöka komma tillrätta med arbetsskaderapporteringen:

    – Det har ju varit känt länge att Prios avvikelsesystem fungerar sisådär. Vissa är jätteduktiga på att rapportera, andra tycker att det är för trassligt. Ett förbättringsarbete pågår och jag tror att det snart ska vara slutfört, men det är inte vi utan Försvarsstabens genomförandeenhet som ansvarar för det.

    Claes Ivgren säger att han skulle vilja ta arbetsskadearbetet ett steg längre. Hans förslag är att all personal i myndigheten ska få tillgång till Försvarshälsan:

    – Om personalen går till Försvarshälsan när något inträffar och får sin skada bedömd och journalförd i Försvarsmakten, skulle vi få ett bättre grepp om det fysiska och psykiska måendet. Vi skulle dessutom få ett bättre underlag för arbetsskaderapporten. Det är något jag arbetar för, men inte nått hela vägen fram med ännu.

    Utöver de arbetsskador som redovisas i Försvarsmaktens arbetsskaderapport finns ett antal svåra arbetsskador och allvarliga tillbud som anmäls direkt till Arbetsmiljöverket och som inte ingår i Försvarsmaktens arbetsskadestatistik. År 2025 var det 129 fall, varav två dödsfall. Det var 29 ärenden fler än året innan.

    Officerstidningen söker Försvarsstabens genomförandeenhet för en intervju om det pågående förbättringsarbetet med avvikelserapporteringen i myndigheten.

    Ur arkivet: