Gutebaggen som blev en symbol för något större

Dagen börjar gå mot sitt slut, men en del av det gotländska förbandet återstår att besöka. Vi färdas en timme söderut för att prata om varför Jordbruksverket söker stabschef Hans Håkansson, om symbolvärde – och om varför vi hittar en del av P 18 i en hage.

När P 18:s traditioner skulle återupprättas krävdes en ny gutebagge. Här är Harald med ägaren Katarina Amér.

Vi stannar strax efter Klintehamn och står snart under en oxels lätta skugga i sensommarens kvällsljus. Gräset är högt, syrsorna sjunger och mot oss kommer en gutebagge med ståtliga horn. Vi är framme hos heders-vicekorpral Harald V.

– Han var rätt för jobbet. Han är en trygg ledare och orädd för Hercules-plan. Nu är han på sommarbete – eller civiltjänstgöring som vi kallar det, säger fårägare Katarina Amér.

Gotlands regementes första gutebagge, Harald I, tjänstgjorde från 1979 till 1988. Och i den etableringsorder som stabschef Håkansson fick i handen förra året stod det att gamla P 18:s traditioner skulle återupprättas. Det innebar att en ny levande maskot skulle utses.

» Nu är han på sommarbete – eller civiltjänstgöring som vi kallar det. «

Det krävdes en del arbete. Dels en tur runt ön för att besöka lämpliga kandidater, dels en hel del tydliggörande för fastlandet gällande beställningen ”hyra ett får”.

– Det som fortfarande är lite komplicerat är att man inte får flytta får hursomhelst, utan jag har varit tvungen att registrera garnisonen som en produktionsplats. Jag var ganska paff när Jordbruksverket ringde mig i våras för att kontrollera hur många lamm jag har, säger Håkansson och skrattar.

Hans sambo har sytt Haralds nya uniform och den äppelälskande baggen har i dag blivit en riktig kändis. Han har mött ÖB, Annika Lantz och försvarsministern. När han mötte kungen under årets sommaravslutning hamnade han på BBC:s förstasida – som en följd av att han avbröt Hans Majestät Konungen under sitt tal. Rubriken löd: ”Swedish sheep breaches royal protocol”.

Under framträdanden har Harald V haft långa dagar, men han har ofta serverats vatten ur allehanda snikkåsor, berättar Amér.

– Och han har lärt sig att människor i grön klädsel innebär kel och godis.

I höst väntar garnisonens dag och om allt går väl: högvakten i Stockholm.

Katarina Amér, som haft hand om gutefår hela sitt liv, är utbildad arkeolog och arbetar till vardags på länsstyrelsen.

– Symbolvärdet hos Harald är intressant. Som människor är vi beroende av att knyta an till något och han har blivit en representant för den här ön, säger hon och fortsätter:

– Militär verksamhet är något abstrakt, den finns för något som inte får hända. Men det här fria fåret på ängen är något konkret – han är allt det som Sverige ska vara. Och han är Gotland i sina färger – här ser du rauken, här kan du hitta sanden, säger hon och drar fingrarna genom den tjocka ullen medan solen fortsätter ner.

FAKTA

Försvaret på Gotland – en 200-årig omorganisationshistoria
– Det militära försvaret av Gotland är ett resultat av den drygt tre veckor långa ryska ockupationen av ön 1808.

– Efter finska kriget som utkämpades mellan Sverige och Ryssland blev Gotland 1811 först i landet med värnplikt. Alla krigsdugliga män ingick i vad som kallades Gotlands nationalbeväring – 90 år före den allmänna värnplikten infördes i Sverige.

– År 1887 omorganiserade man till två separata förband – Gotlands infanteriregemente och Gotlands artillerikår.

– Genom försvarsbeslutet 1925 avvecklades stora delar av öns försvar och 1928 antogs namnet Gotlands infanterikår. 1936 var det dags att rusta upp igen och det gamla namnet Gotlands infanteriregemente togs åter i bruk.

– Efter 1958 års försvarsbeslut samlades de olika vapenslagen på ön 1963 under namnet Gotlands regemente. 1966 omorganiserades verksamheten till Gotlands militärkommando (MKG).

– Under 90-talet var Försvarsmakten på Gotland som störst, med närmare 25 000 soldater krigsplacerade på ön. Man hade fyra regementen, förutom P 18 fanns här kustartilleriet KA 3, artilleriregementet A 7 och luftvärnsregementet Lv 2. Under det kalla kriget kunde militären på Gotland mobilisera ungefär 6 000 anställda och värnpliktiga.

– År 2000 samlades den militära verksamheten återigen under namnet Gotlands regemente. 2004 beslutade riksdagen att lägga ner regementet.

– Den 28 maj 2005 genomfördes den officiella avvecklingen av Gotlands regemente. Mellan 2005 och 2018 saknade ön reguljära militära styrkor.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev?

Prenumerera på Officerstidningen nyhetsbrev och få de viktigaste artiklarna direkt i mejlkorgen. Nyhetsbrevet är under uppbyggnad men ange gärna din mejladress redan nu om du är intresserad.

”Just nu pågår en kamp för personalens villkor, samtidigt som de ska bemanna våra yttre försvarslinjer”. Det är ett av budskapen i Officersförbundets nya kampanj ”Försvara gränserna” som lanserades på onsdagen. I fokus är medlemmarnas löner och villkor.

Kampanjsidan för Officersförbundets nya kampanj "Försvara gränserna".

Jesper Tengroth, kommunikationschef på Officersförbundet och den som ansvarar för kampanjen:

– Officersförbundets medlemmar sliter enormt hårt i dessa tider av tillväxt. Det är verkligen våra medlemmar som gör grovjobbet när Försvarsmakten växer. Samtidigt belönas det väldigt dåligt och det vill vi lyfta fram i den här kampanjen, säger han.

Vad hoppas ni åstadkomma med kampanjen?

– Ytterst är det särskilda satsningar på löner och villkor. Det är märkligt att de lyser med sin frånvaro när de ekonomiska tillskotten är så stora. Och vi vet – för vi har undersökt det – att lönen och villkoren är viktiga för våra medlemmar.

Ja, förbundet har precis genomfört en medlemsundersökning. Vad visar den?

– Den visar bland annat att 6 av 10 medlemmar övervägt att sluta det senaste året och det är lönen som är den främsta orsaken till det. Nästan 80 procent tycker inte att lönen är rimlig i jämförelse med alternativt arbete utanför Försvarsmakten. Dessutom är det så att nära hälften har gett upp med att försöka påverka sin lön.

» 6 av 10 medlemmar har övervägt att sluta det senaste året och det är lönen som är den främsta orsaken till det. «

Tror ni att den här kampanjen kommer att leda till att särskilda löne- och villkorssatsningar görs i Försvarsmakten?

– Det är vår absoluta förhoppning. Att bara rekrytera nya soldater och yrkesofficerare kommer inte räcka till – det gäller att se till att människor inte slutar och då måste man våga jobba med att höja löner och förbättra villkoren. Det är också tydligt i arbetet inför årets Rals där cheferna för organisationsenheterna påtalat just det behovet. Och titta på polisen, där kom ju fack och arbetsgivare överens om särskilda lönesatsningar. Så om viljan finns så går det. Jag hoppas att vår kampanj kan ge en puff i rätt riktning, säger Jesper Tengroth. 

Kampanjen ”Försvara gränserna” kommer att pågå fram till dess att ett nytt kollektivavtal finns på plats nästa år. Kampanjen kommer att synas i bland annat tidningar och sociala medier.

Läs mer på försvaragränserna.se

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Antalet hörselskador bland anställda minskar men blir vanligare hos värnpliktiga. Bekymmer med hörselskydd och vådaskott är två bakomliggande orsaker. Det visar Försvarsmedicincentrums senaste rapport om hörselskador i Försvarsmakten.

Hörselskador bland värnpliktiga har ökat med fem procent senaste året. Vådaskott och hörselkåpor som bragts ur läge är vanliga orsaker bakom hörselskadorna.

Sedan ett par decennier är hörselskador ett särskilt fokusområde i Försvarsmaktens arbetsskadearbete. Det innebär att antalet hörselskador ska redovisas i en särskild rapport och att utbildning och förebyggande åtgärder ska vidtas för att minska riskerna. Bland de anställda har Försvarsmaktens förebyggande insatser varit framgångsrika och antalet hörselskador har minskat över tid. Det konstaterar Björn Skoog vid Försvarsmedicincentrum i Göteborg, som sammanställer Försvarsmaktens arbetsskadestatistik. 

– Den positiva utvecklingen för arbetssjukdomsrelaterade hörselskador som varit mellan 2000 och 2012 har planat ut något, men det är naturligt då antalet skador nu ligger på en låg nivå. De senaste tre åren har det varierat mellan två och tre fall per år, så totalt sett har det skett en klar förbättring. 

» Man kan fråga sig vem det är som leder övningarna och vilken kunskap de har om hörselskador. «

Men bland värnpliktiga går utvecklingen i motsatt riktning. Senaste året har andelen värnpliktiga som drabbas av hörselskador ökat med fem procent. 

– Vi ser också en högre andel hörselskador bland värnpliktiga jämfört med 2009 och 2010. Den här utvecklingen är oroande och det är de värnpliktiga som jag är mest bekymrad för, säger Björn Skoog. 

Majoriteten av hörselskadorna (exklusive vådaskott) uppstår i samband med vapenhantering eller på grund av en felaktig hantering av hörselskydd. Hörselkåpor som bragts ur läge (26) eller tagits på felaktigt (17) är vanliga orsaker till skadorna. I 35 fall har man inte använt några hörselskydd alls. Det har framför allt varit i samband med eldgivning från anfallande B-styrka eller när den egna personalen besvarat elden. 

Skoog
Björn Skoog

– Jag kan förstå att man kanske inte hinner få på hörselskydden om någon plötsligt börjar skjuta in i tältet när man ligger och sover. Men inför en övning ska övningsledningen genomföra en riskanalys och omhänderta de risker som identifierats. Om det exempelvis ska vara tillåtet att skjuta in i ett tält måste soldaterna sova med hörselproppar. Man kan fråga sig vem det är som leder övningarna och vilken kunskap de har om hörselskador, säger Björn Skoog. 

Även hörselskador till följd av vådaskott ökar. Mellan 2020 och 2021 har antalet vådaskottsrelaterade hörselskador gått upp med 50 procent, från 72 till 108. En majoritet av de vådaskottsdrabbade är värnpliktiga (69) och därefter gruppbefäl soldater och sjömän (23). 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

I slutet av maj slöts en överenskommelse inom flera förband i marinen om att höja lönerna för GSS. Men nu kommer uppgifter om att Försvarsmakten vill återkalla besluten. ”Om Försvarsmakten går vidare skulle jag vilja säga att det saknar motstycke på svensk arbetsmarknad”, säger Peter Löfvendahl, förbundssekreterare på Officersförbundet.

Under våren har förbanden i marinen diskuterat med Officersförbundets lokala föreningar om att höja lönerna för gruppbefäl, soldater och sjömän, GSS/K. Detta för att möjliggöra för förbanden att behålla personal och därmed undvika problem med att lösa sina tilldelade uppgifter. 

I slutet av maj fattade flera av marinens förbandschefer det formella beslutet om att lönerna för GSS/K ska höjas retroaktivt från den 1 april. Men när det här blev känt av högre chefer gavs order om att lönebesluten skulle återkallas, enligt uppgifter till Officersförbundet.

– Officersföreningarna inom marinen hörde tidigt av sig till oss – först var de positiva över att förbandscheferna kommit fram till det vi sagt länge, länge nämligen att lönerna för GSS/K måste höjas. Sedan återkom dom, förvånade och besvikna över vad de hade fått höra nämligen att förbandscheferna fått order om att frysa processen, säger Peter Löfvendahl som är förbundssekreterare på Officersförbundet.

Vilka signaler har förbundet fått från föreningarna på de berörda förbanden?

– De är besvikna, arga och ledsna. Med all rätt.

Av Rals-avtalet framgår att förbandscheferna har mandat att sätta högre löner på sina medarbetare om de finner skäl för det. Inom marinen, precis som på många andra ställen i Försvarsmakten, har behovet att höja lönerna för GSS/K utöver ordinarie Rals identifierats, enligt Officersförbundet.

» Man tar sig samtidigt för pannan över att Högkvarteret ens tänker tanken att ta tillbaka redan fattade lönebeslut. «

På ett förband hann också det nya beslutet om höjda löner för GSS aktiveras. Ett 100-tal sjömän fick sina nya löner utbetalda i juni. På de andra förbanden har aktivering av de nya lönerna stoppats.

– Det är en styrka att förbandscheferna använder sina mandat att sätta löner på sin personal, men man tar sig samtidigt för pannan över att Högkvarteret ens tänker tanken att ta tillbaka redan fattade lönebeslut. Det är solklart så att det är cheferna för organisationsenheterna som har ansvaret att sätta löner. Nu har ju de, inom ramen för uppdragstaktiken, kommit fram till att lönerna för GSS/K behöver höjas för att man inte ska tappa viktig och erfaren kompetens. Men nu överprövas det helt plötsligt. I en tid då Försvarsmakten ska tillväxa. Jag tycker det är beklämmande att cheferna får smäll på fingrarna.

Enligt uppgifter till Officerstidningen har information om överenskommelsen om lönejusteringarna redan gått ut till anställda på några av förbanden.  

– ­Det är bedrövligt. För den enskilde soldaten eller sjömannen som har en låg lön är ju varenda krona oerhört viktig. För Försvarsmakten är det här struntsummor och det är oerhört småsint att agera på det här sättet. Dessutom är det, som jag var inne på tidigare, väldigt osnyggt ur ett ledarskapsperspektiv att köra över förbandscheferna på det här sättet, säger Peter Löfvendahl och tillägger:

– Sedan kan man fundera över hur Försvarsmakten vill uppfattas som arbetsgivare. Vill man behålla sin erfarna personal eller tycker man att det är okej att de slutar? Behandlas man som medarbetare på det här sättet och funderat över om man ska hitta på något annat så är det ju den här typen av agerande som uppmuntrar till att man tar steget över till någon annan arbetsgivare.

» Om Försvarsmakten går vidare skulle jag vilja säga att det saknar motstycke på svensk arbetsmarknad «

Peter Löfvendahl, förbundssekreterare på Officersförbundet.

Vad som nu kommer att hända är oklart. Officersförbundet följer frågan noga och avvaktar vilken väg Försvarsmakten tar. Om det visar sig att myndigheten bestämmer sig för att fatta nya lönebeslut, som alltså skulle innebära sänkta löner, kommer förbundet att agera.

– Är det så att myndigheten upphäver de nya lönerna då kommer vi påkalla tvisteförhandling för brott mot kollektivavtalet. Sedan får vi se hur långt vi behöver driva det här. Om Försvarsmakten går vidare skulle jag vilja säga att det saknar motstycke på svensk arbetsmarknad. Dessutom finns det många andra bottnar i det här – uppdragstaktik, trovärdighet och ledarskap är tre ord som dyker upp i mitt huvud. Vi är beredda att ta det så långt som det krävs för att få rätt. Dessutom är vi beredda att stödja förbandscheferna, om de har behov av det, säger Peter Löfvendahl.

Officerstidningen söker Försvarsmakten för en intervju.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post