Senast publicerat
Senast publicerat:

Nya löner för GSS/K i marinen riskerar att stoppas

Under våren har förbanden i marinen diskuterat med officersföreningarna lokalt om att höja lönerna för GSS/K. Det här för att förbanden ska kunna behålla duktiga individer och därmed undvika problem med att lösa sina tilldelade uppgifter. Och lagom till midsommar fick ett hundratal sjömän sina nya, högre löner utbetalda.

Cecilia Gustafsson
Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten
Artikel från Officersförbundet.

Men lyckan kan bli kortvarig eftersom Försvarsmaktens högkvarter överväger att köra över förbandscheferna och stoppa de nya lönerna.

– Vi följer den här frågan oerhört noga, så här får det inte gå till, säger Peter Löfvendahl som är förbundssekreterare på Officersförbundet.

Av Rals-avtalet framgår att förbandscheferna har det fulla mandatet att sätta högre löner på sina medarbetare om de finner skäl för det. Runt om i marinen, precis som på många andra ställen i Försvarsmakten, har behovet att höja lönerna för GSS/K utöver ordinarie Rals identifierats.

Flera av marinens förbandschefer har därför fattat formella beslut om att lönerna för GSS/K ska höjas retroaktivt från den 1 april. Men när det här blev känt av högre chefer gavs order om att besluten skulle frysas. Ett hundratal sjömän hann dock alltså redan få sina nya löner utbetalda.

– Det är en styrka att förbandscheferna använder sina mandat att sätta löner på sin personal, men man tar sig samtidigt för pannan över att Högkvarteret ens tänker tanken att ta tillbaka redan fattade lönebeslut.

Vad som nu kommer hända är i nuläget oklart. Om det visar sig att Försvarsmakten bestämmer sig för att fatta nya lönebeslut, som alltså innebär sänkta löner, kommer Officersförbundet agera.

– Vi kommer påkalla tvist för brott mot kollektivavtalet och vi kommer driva frågan så långt som det krävs för att få rätt. Om Försvarsmakten går vidare skulle jag vilja säga att det saknar motstycke på svensk arbetsmarknad. Dessutom finns det många andra bottnar i det här – uppdragstaktik, trovärdighet och ledarskap är tre ord som dyker upp i mitt huvud, säger Peter Löfvendal.

Liknande läsning:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Den 31 augusti sade Officersförbundet tillsammans med övriga arbetstagarorganisationer i Försvarsmakten upp avtalet om särskilda befattningshavare för omförhandling. Parterna har inte kunnat komma överens om hur mycket lönetilläggen för cheferna ska höjas från 1 januari 2023.

    Cecilia Gustafsson
    Joel Thungren / Försvarsmakten
    20210502_joethu01_Sydfront (171)

    – Officersförbundet hoppas att det här kan synliggöra att löner och lönetillägg för chefer i Försvarsmakten inte kan ses som skäliga då deras löner har tappat för mycket gentemot övriga arbetstagare under en längre tid, säger Lars Fresker, Officersförbundets förbundsordförande.
    Avtalet har en uppsägningstid på sex månader, vilket betyder att Officersförbundet och Försvarsmakten har sex månader på sig att förhandla fram ett nytt avtal. Om parterna inte kan komma överens innan dess kommer arbetstidsavtalet att börja gälla den 1 mars 2024 för de som tidigare har omfattats av avtal för särskilda befattningshavare.

     

    – Medarbetare som har arbetstidsavtalet som grund har flera tillägg som kompensation för all den tid som de arbetar. Chefer som har avtal för särskilda befattningshavare som grund har inte de tilläggen. För medarbetare finns en tydlig arbetstidsreglering, medan chefer har förtroendearbetstid som bygger på att de ska arbetstidsreglerna sig själva. En förbandschef kan arbeta hur mycket om helst och lönen påverkas inte. Officersförbundet menar därför att även chefernas löner behöver höjas avsevärt. Man ska inte förlora ekonomiskt på att vara chef, säger Lars Fresker.

    Ur arkivet: