Norrlands dragonregemente är återinvigt

Försvarsmakten ska växa med fem regementen och en flottilj för att stärka Sveriges försvarsförmåga. Först ut bland ny- och återetableringarna är Norrlands dragonregemente, K 4, i Arvidsjaur. Överste Teddy Larsson är ny förbandschef.

Kungen återinrättade Norrlands dragonregemente vid en ceremoni den 24 september.

Vid en ceremoni den 24 september förklarade kung Carl XVI Gustaf Norrlands dragonregemente återinvigt. För kungen hade ceremonin en särskild betydelse. ”För nästan exakt 41 år sedan var jag här och invigde Norrlands dragonregemente. I dag står jag här återigen”, sa kungen i sitt tal.

I samband med försvarsbeslutet 2004 avvecklades regementet och omorganiserades till arméns jägarbataljon, som har varit en del av Norrbottens regemente.

– Här i Arvidsjaur bygger ni vidare på stolta traditioner sedan decennier. Här formas och fostras ungdomars unika färdigheter och styrkor. Här bygger ni förmåga till strid på djupet i en mycket utmanande subarktisk miljö, sa överbefälhavare Micael Bydén i sitt tal.

Under de kommande månaderna fortsätter etableringarna av de nya förbanden. Den
1 oktober invigs Älvsborgs amfibieregemente i Göteborg. Därefter på tur står Upplands flygflottilj i Uppsala den 14 oktober, Dalregementet i Falun den 23 oktober och Västernorrlands regemente i Sollefteå/Östersund i januari nästa år. Invigningsdatum för Bergslagens artilleriregemente är ännu inte fastställt.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Försvarsmakten ska i höst skicka instruktörer till Storbritannien för att leda militär grundutbildning för ukrainska medborgare, beslutade regeringen nyligen. Skaraborgs regemente, P 4, i Skövde, har det sammanhållande ansvaret för uppdraget.

Under hösten kommer instruktörer från Försvarsmakten att ansluta till den militära utbildningsinsatsen av ukrainska medborgare i Storbritannien. Försvarsmakten har sedan 2018 utbildat ukrainska säkerhetsstyrkor inom ramen för Operation Unifier. I februari 2022 avbröts insatsen på grund av säkerhetsläget i landet.

Efter den ryska invasionen av Ukraina behöver den ukrainska militären stöd med grundutbildning av fler soldater.

Sedan början av juli utbildar brittiska armén ukrainska medborgare i Storbritannien för att de ska kunna tjänstgöra i Ukrainas försvarsmakt. Initiativet att erbjuda militär grundutbildning kommer från Storbritannien, som har bjudit in andra länder som är medlemmar i det brittiskledda försvarssamarbetet Joint Expeditionary Force (JEF) att bidra.

Regeringen beslutade i början av augusti att Sverige ska bidra till utbildningen. Försvarsmakten kommer under tidsperioden 12 augusti till och med den 31 december i år att skicka upp till 120 instruktörer till utbildningsinsatsen. 

» De svenska instruktörerna kommer att bidra till att stärka Ukrainas försvarsförmåga. «

– Rysslands krig mot Ukraina har nu pågått i över fem månader och det är oerhört viktigt att omvärlden fortsätter att stödja Ukraina i landets kamp för suveränitet och självbestämmande. Det är viktigt att Sverige är delaktigt i det arbetet och de svenska instruktörerna kommer att bidra till att stärka Ukrainas försvarsförmåga, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) i ett pressmeddelande. 

Arméstaben arbetar nu med detaljerna kring genomförandet tillsammans med Skaraborgs regement, som har det sammanhållande ansvaret för utbildningsuppdraget. Därifrån kommer också majoriteten av instruktörerna att komma, kompletterat med personal från andra arméförband, skriver Försvarsmakten i en artikel på myndighetens webbplats den 15 augusti. 

– Armén hanterar den första omgången av uppdragets bemanning med omkring 45 instruktörer, som kommer bedriva utbildning i cirka fem intensiva veckor, säger arméchef generalmajor Karl Engelbrektson i artikeln.

Utbildningen som de ukrainska med-borgarna får omfattar bland annat sjukvård, vapentjänst och strid. En viktig del av utbildningen är också folkrätt och krigets lagar, skriver Försvarsmakten. Totalt väntas cirka 10 000 ukrainska medborgare att delta i utbildningen i Storbritannien.

– Ju fler ukrainare som kan strida för sitt land, desto starkare blir deras armé, säger arméchef Karl Engelbrektson i artikeln. 

De första instruktörslagen ska vara på plats i slutet av september för att sedan kunna börja utbilda i början av oktober.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Efter omfattande bekymmer häver norska försvaret avtalet med leverantören av helikopter NH90. I Sverige pågår en utredning om Försvarsmaktens samlade helikopterförmåga, inklusive framtiden för det problemtyngda helikopter 14-systemet.

Den pågående helikopterutredningen ska förelså hur den svenska svenska helikopterförmågan bör utvecklas mot 2035 och 2040.

Vid en pressträff den 10 juni meddelade Norges försvarsminister att kontraktet med leverantören av NH90-systemet, Norges motsvarighet till helikopter 14, hävs. Något som bland annat Dagens Industri, DI, rapporterat om. I artikeln i DI uppges fyra skäl till norrmännens beslut: förseningar, att antalet fel i förhållande till flygtimmar långt överstiger det förväntade, tidskrävande underhåll och så pass försenade leveranser att vissa system har gått ur produktion.

– Konsekvenserna av de här fyra förhållandena är att vi i dag har färre helikoptrar än vi skulle ha haft. De vi har flyger för lite och flera av dem saknar viktig utrustning, sa chefen för Norges försvarsmateriel, Gro Jaere, enligt artikeln.

brigadgeneral anders persson 680x350 kopiera
Anders Persson

I december 2021 meddelade Australien att de kommer att lämna NH90-systemet tidigare än planerat. Enligt en artikel i Flight Global bottnar beslutet i låg tillgänglighet och höga kostnader. Ersättare blir amerikanska Black Hawk. Även det svenska försvaret har haft återkommande problem med helikopter 14-systemet såsom förseningar, brist på reservdelar, dyra flygtimmar och höga bullernivåer. Trots att det är över 20 år sedan helikoptersystemet beställdes är fortfarande inte alla maskiner i drift och enstaka helikoptrar befinner sig fortfarande i Finland respektive Frankrike för uppgradering till den nivå de enligt beställningen ska ha. Sedan början av 2021 pågår en utredning om Försvarsmaktens samlade helikopterförmåga, däribland helikopter 14. Brigadgeneral Anders Persson är ställföreträdande flygvapenchef och ordförande i utredningen.

– Vi har utrett helikopterförmågan flera gånger förut, men aldrig i den här omfattningen. Vi behövde ta ett helhetsgrepp om vår helikopterförmåga. De utmaningar vi haft med befintliga helikoptrar har bidragit till det beslutet, inte minst helikopter 14, säger han.

För helikopter 14 har utredningen landat i två alternativ, berättar Anders Persson. Det ena är att behålla systemet som det är i dag. Det andra är att överge 14-systemet och ersätta det med amerikanska Black Hawk (helikopter 16) och Sea Hawk som är den sjögående modellen.

– Men om vi väljer att lämna helikopter 14 är frågan hur det i så fall ska gå till. Det är en mängd parametrar att ta hänsyn till. Men vi kommer inte att lämna projektet på motsvarande abrupta sätt som Norge gjort. Om vi bara stänger av en förmåga har vi ingen förmåga alls. Hela syftet med utredningen är att säkerställa att vi får en bättre helikopterförmåga och får den förmåga vi en gång beställde, säger Anders Persson. 

» Om vi väljer att lämna helikopter 14 är frågan hur det i så fall ska gå till. «

Sedan tidigare finns ett inriktningsbeslut om att helikopter 15, som är på väg att falla för åldersstrecket, kommer att fasas ut från 2026 och framåt. Därmed behöver Försvarsmakten hitta en ersättare till 15-systemet.

– Att ersätta den med Black Hawk är helt klart ett alternativ. Behåller vi helikopter 14 kan den sjöoperativa helikopter 14 ersätta den sjögående helikopter 15. Om vi beslutar att lämna helikopter 14 är ett alternativ att köpa in Sea Hawk istället. Oavsett vilket beslut som fattas kommer vi framöver att få en mer enhetlig helikopterflotta, säger Anders Persson.

Helikopterutredningens rekommendationer kommer att överlämnas till försvarsmaktsledningen under hösten för beslut. Därefter går utredningen in i nästa etapp som handlar om organisation, bemanning och utbildning.

– För att kunna gå vidare med etapp två måste ett beslut om Försvarsmaktens samlade helikopterförmåga finnas med i det ekonomiska underlag som ska överlämna till regeringen i november. Det här kommer att kosta pengar och vi måste veta vilken helikopterförmåga Försvarsmakten ska ha innan vi fördjupar oss i nästa etapp, säger överste Anders Edqvist som är sekreterare i helikopterutredningen.

FAKTA

Försvarsmaktens helikoptersystem
Hkp 14 (NHIndustries NH90) är en medeltung helikopter som köptes in för att ersätta helikopter 3 och helikopter 4. 

Hkp 15 (AgustaWestland AW109 LUH) är Försvars­maktens lättaste helikopter och används i första hand för träning och utbildning. 

Hkp 16 (Sikorsky UH-60 Black Hawk) köptes in rekord­snabbt för att kunna användas under insatsen i Afghan­istan. 

Källa: Försvarsmakten 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

I slutet av augusti genomförde Försvarsmakten en oanmäld beredskapskontroll i Norrbotten. När den närmade sig sitt slut kom en ny order om förflyttning till Finland, där 800 svenska soldater deltog i övningen Vigilant Knife under finskt befäl.

En operativ transport genomfördes från Lombens skjutfält i närheten av Kalix, över finska gränsen, till Rovajärvi.

Den oanmälda beredskapskontrollen, där personal från ett 10-tal förband deltog, övergick i en operativ transport från Lombens skjutfält utanför Kalix, över finska gränsen, till Rovajärvi i norra Finland. Syftet var att testa den gemensamma operativa planeringen i händelse av ett militärt angrepp.

– När man väl befinner sig i trakten av Rovaniemi påminns man om den svenska frivilligkårens historia och de frivilliga som här stred under finska vinterkriget. Att följa i deras fotspår leder till eftertanke, säger överstelöjtnant Bengt Fransson som var en del av övningsledningen, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats den 29 augusti. 

Han var också övningsledare för den oanmälda beredskapskontrollen. Beredskapskontroller är insatschefens verktyg för att säkerställa att förbanden klarar kraven på beredskap och tillgänglighet. 

– Det vi kontrollerar är bland annat förbandens förmåga att med kort varsel förflytta sig från olika delar av landet till norra Sverige, för att väl där lösa en rad varierande stridsuppgifter, säger Bengt Fransson i en artikel om kontrollen. 

» När man väl befinner sig i trakten av Rovaniemi påminns man om den svenska frivilligkårens historia. «

På plats i finska Lappland övade finska och svenska arméförband under fem dagar. Totalt ställdes 800 svenska soldater ställs under finskt befäl tillsammans med drygt 1 300 finska soldater.

– Det är ett historiskt tillfälle att visa hur många år av finskt-svenskt samarbete nu också kan materialiseras i praktiken. Det är klart att vi har övat tillsammans tidigare. Det som är unikt nu är att vi har genomfört en hel sekvens. Där vi började med en beredskapskontroll, för vår del i Sverige, samla ihop förband i norra Sverige, samträna, gå över gränsen och sedan ingå i en övning med de finska förbanden och bidrag från Storbritannien, säger Försvarsmaktens insatschef generallöjtnant Michael Claesson i en intervju med SR Ekot.

Vigilant Knife genomfördes i Rovaniemi- och Rovajärviområdena den 29 augusti till 2 september. Utöver Sverige deltog också ett bidrag på 80 soldater från Storbritannien.  ”Syftet med övningen är att öka den taktiska och tekniska kompatibiliteten och att förbättra förmågan att ta emot svenska armétrupper till norra Finland och att ordna det värdlandsstöd som dessa trupper behöver” skriver finska armén. 

De svenska förband som deltog i beredskapsövningen kom från I 19, P 4, K 4, A 8, T 2, Livgardet, LedR, Swedec, FMTIS, FMTS och FömedC. Dessutom ansvarade FMLOG för de operativa transporterna med stöd av militärregionerna.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post