Senast publicerat
Senast publicerat:

Två av tre medlemmar: FM:s främsta utmaning är att behålla personalen

I somras genomförde Officersförbundet en medlemsundersökning. Av 5 000 slumpvis utvalda medlemmar besvarade totalt 1 207 enkäten som omfattar frågor som rör lön, arbete men också hur medlemmarna ser på förbundet.

Redaktionen
Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten
Artikel från Officersförbundet.

Som tidigare rapporterats så uppger sex av tio medlemmar som svarat på enkäten att de övervägt att söka nytt arbete under det senaste året. Den siffran skiljer sig inte från 2020 års undersökning. Det syns dock en ökning av de som ofta funderar på att sluta eller aktivt söker nytt arbete eller utbildning utanför Försvarsmakten. En av sju av de som svarat gör det, vilket är en klar ökning sedan förra mätningen 2020.

Att vilja söka sig vidare är klart vanligast bland GSS/K, men det är vanligt även bland officerare och specialistofficerare med en anställningstid på upp till 10 år. Lönen är det främsta skälet till att man funderar på att sluta. Bara en av tio anser att deras lön är rimlig i förhållande till alternativt arbete utanför Försvarsmakten. Även arbetsbelastningen, lång pendling, brist på tillvaratagande av kompetens och det slutliga införandet av trebefälssystemet uppges som skäl.

Tillväxten i Försvarsmakten uppfattas i det korta perspektivet påverka den operativa effekten mer negativt än positivt. Särskilt pessimistiska är specialistofficerarna. Mest optimistiska är de som varit anställda en kort tid i Försvarsmakten. På lång sikt förväntar sig huvuddelen att tillväxten kommer påverka den operativa effekten positivt. Två av tre är av uppfattningen att Försvarsmaktens främsta utmaning är att behålla personalen. 

Fyra av tio medlemmar är mycket eller ganska nöjda med Officersförbundet. En av sex är missnöjda. Det är en viss försämring mot den föregående mätningen. Mest nöjda är kvinnor och studerande till officer. Hur länge man varit en del av Försvarsmakten förefaller spela roll, men det är de som varit anställda längst och kortast tid som är mest nöjda.

De som blivit företrädda av Officersförbundet är också generellt mer nöjda än genomsnittet av samtliga medlemmar. De som fått rådgivning i lön- och avtalsfrågor och de som gått en kurs i förbundets regi är mest nöjda.

»Om vi ska nå framgång […] i de fackliga frågorna som berör vår profession behöver medlemmarna engagera sig.«

På den positiva sidan uppfattas även förbundet ha bra försäkringar och en rimlig avgift. Kritiken är dock större avseende Officersförbundet som avtalspart.

”Ni har inte tagit tillräcklig strid för degraderingshotade kaptener och löjtnanter.”, skriver en av de som svarat på undersökningen. 

Liknande läsning:

Förbundsdirektör Johan Hansson kommenterar medlemsundersökningen:

– Det är, förstås, positivt att våra försäkringar gillas av medlemmarna och är man medlem ska man ha bra förmåner. Det fackliga arbetet är dock så klart viktigast. Samtidigt handlar det också om medlemmarnas förväntansbild. Jag förstår att en del medlemmar förväntade sig att vi skulle kunna stoppa utformningen av beslutet om slutliga införandet av trebefälssystemet, men faktum är att vi vänt på alla stenar inom ramen för de möjligast konst. Inte minst genom att arbetsgivaren tydligt bestämt inriktningen och valde att inte ta hänsyn till den medlemsundersökning som gjordes.  

Samtidigt betonar Johan Hansson vikten av alla medlemmars engagemang:

– Om vi ska nå framgång rent allmänt i de fackliga frågorna som berör vår profession behöver medlemmarna engagera sig, främst på den lokala nivån; gå på medlemsmöten, sitta i styrelsen eller ta på sig rollen som listförhandlare. Arbetet med det lokala lönemålbildsarbetet är ett bra exempel där många föreningar tagit fram bra underlag. Jag hoppas att alla föreningar och medlemmar ser detta som fruktbart och avgörande för att få upp löneläget. Ett fack är inte starkare än sina medlemmar. 

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Lars Fresker, Officersförbundets ordförande.
    Lars Fresker, Officersförbundets ordförande.

    Regeringen presenterade den 12 oktober förra året den överenskommelse man hade träffat med Centerpartiet och Liberalerna. Den låg till grund för propositionen den 15 oktober om Totalförsvaret för åren 2021–2025. Regeringen meddelade bland annat kommande förstärkningar av Försvarsmaktens grundorganisation genom återetableringen av ett antal förband. Försvarsminister Peter Hultqvist presenterade propositionen som den enskilt största satsningen på försvaret sedan 1948 års försvarsbeslut – ett tillskott på 79 miljarder till det militära försvaret för åren 2021–25, anslaget annonserades öka med 85 procent åren 2014–25.Emellertid har Försvarsmakten trots detta deklarerat att det finns utmaningar och risker kopplat till såväl personalförsörjning som materielförsörjning och planerad ekonomi. I det kompletterade budgetunderlaget för 2021 skriver FM 2020-07-17: ”Utökning av grundorganisationen med fler verksamhetsorter riskerar att ytterligare anstränga en redan numerärt begränsad officerskår.” Vidare i samma underlag: ”Trots att regeringens uppdrag innebär en ökning av tillgänglig ekonomi, krävs för att realisera regeringens inriktning inom de angivna ekonomiska ramarna, att Försvarsmakten även vidtar reduceringar och förskjutningar i planerad verksamhet”.  Ett drygt halvår senare, i budgetunderlaget för 2022 skriver FM 2021-02-26: ”Försvarsmakten har vid flera tillfällen påtalat att materielförsörjningen påverkas av att anslagsomräkningen inte motsvarar den faktiska prisutvecklingen.”

    »Erfarenheten säger mig att aviserade kostnadsökningar alltid slår igenom.«

    Frågan är nu huruvida politiken är beredd att hålla i och hålla ut vad det gäller de av Försvarsmakten aviserade kostnadsdrivande utmaningarna? Budgetförhandlingarna inom och utom regeringspartierna vittnar tyvärr om annat – politiken och riksdagen har inte skjutit till de medel som tillväxten i realiteten kostar. Den överambition som riksdagen beslutat om, i och med en raskare återetablering av förband än vad Försvarsmakten önskade, är inte oproblematisk. Det klingar kanske illa att tala om brist på ekonomiska medel när vi är i den historiskt enskilt största satsningen – men att blunda för flaggade utmaningar och ekonomiska tillkortakommande är aningslöst. Erfarenheten säger mig att aviserade kostnadsökningar alltid slår igenom – med råge – främst när det gäller stora industriprojekt som ubåtar och stridsflygplan på bekostnad av våra medlemmars arbetsmiljö och anställningsvillkor.

    Avslutningsvis vill jag kommentera vikten av vår officersprofession och den positiva professionalisering som pågått 15–20 år. Försvarshögskolan är här central som akademisk garant för en vetenskapligt förankrad profession. Officersförbundet noterar att vårt lärosäte debatteras och ifrågasätts på ledarplats i Svenska Dagbladet. Att vår profession har en såväl vetenskapligt förankrad som praktisk beprövad erfarenhet att luta sig mot är centralt för oss som fack- och yrkesförbund. Ämnet krigsvetenskap är och förblir vår professions akademiska fokalpunkt – det är det som utgör grunden för utveckling och nytänkande. Det är alltså viktigt för alla våra militära medlemskategorier. Vi ser fram emot en bra lösning på Försvarshögskolan – en lösning där vår profession fortsatt garanteras ett reellt inflytande över utbildning och forskning.

    Jag önskar alla medlemmar en riktigt god jul och gott nytt år! Jag skickar också en tacksamhetens tanke till alla de som är i tjänst – i Sverige eller ute i världen och inte har möjlighet att vara med nära och kära. 

    Ur arkivet: