Senast publicerat
Senast publicerat:

Skyddsombud på fler nivåer ska stärka arbetsmiljöarbetet i Försvarsmakten

Den 1 november ersattes Försvarsmaktens huvudskyddsombud av fyra centralt placerade skyddsombud. Helena Bergli på Ledningsstaben tar över rollen som skyddsorganisationens centrala samordnare.

Linda Sundgren
Försvarsmakten

Försvarsmakten har fått en ny skyddsorganisation. Den är en anpassning till omorganiseringen 2019 med utlokaliserade försvarsgrensstaber med långtgående befogenheter. I den nya organisationen finns fyra centralt placerade skyddsombud; ett vid respektive försvarsgren och ett på försvarsledningsnivå. Samtliga centrala skyddsombud har också en ersättare för att minska sårbarheten i organisationen. Försvarsmaktens huvudskyddsombud sedan sex år, Stefan Nilsson, avgick den 31 oktober då hans förordnande gick ut. Han har deltagit i utformandet av den nya skyddsorganisationen och menar att omgörningen kommer att leda till att skyddsombudens inflytande över arbetsmiljön ökar.

Liknande läsning:
Kanske måste man inte lyfta inköp av nya lovikavantar till en general

– I stället för att som tidigare möta en general i form av personaldirektören som agerade budbärare med varierande framgång, träffar vi i dag sju olika generaler inom rätt område. På så vis kommer vi närmare den som fattar besluten och därmed ökar våra chanser att påverka, säger Stefan Nilsson.

Han tror också att den nya skyddsorganisationen kommer innebära att arbetsmiljöarbetet effektiviseras och att fler ärenden kan lösas längre ut på linan.

– Kanske måste man inte lyfta inköp av nya lovikavantar till en general, den typen av frågor borde kunna lösas lokalt. Så kan generalerna arbeta med mer övergripande strategiska frågor som bara de har resurser att omhänderta, säger han.

Skyddsombud på försvarsledningsnivå är Helena Bergli, senior controller på Högkvarterets ledningsstab där hon arbetar med årsredovisningar och bokslut. Till henne ska frågor som inte går att lösa inom försvarsgrenarna föras upp. Hon ska även arbeta med organisationsövergripande arbetsmiljöfrågor i Försvarsmakten. Försvarsgrenarnas centrala skyddsombud företräder och lyfter arbetsmiljöfrågor inom respektive försvarsgren och stödjer de lokala skyddsombuden i deras arbete.

I egenskap av centralt skyddsombud kommer Helena Bergli att delta i fyra samverkansgrupper på högkvarteret: chefen Ledningsstaben, chefen Produktionsledningen, chefen Insatsledningen och chefen Ledningsstabens personalstab. Därutöver ska hon stödja skyddsombuden på försvarsgrensstaberna i deras arbete. För att utbyta erfarenheter inom skyddsarbetet ingår hon även i en samverkansgrupp för skyddsombud vid statliga myndigheter. Ett första möte väntar inom kort.

– Jag ska träffa huvudskyddsombud i andra större organisationer, som Polisen och Arbetsförmedlingen, och ta reda på hur de arbetar med arbetsmiljöfrågor hos sig. Jag tror att vi kan utbyta många goda tips och råd om hur skyddsarbetet inom staten kan bedrivas och förbättras, säger Helena Bergli.

Den nya skyddsorganisationen är en överenskommelse mellan de fyra fackliga organisationerna i Försvarsmakten: Seko, Saco, Försvarsförbundet och Officersförbundet. Arbetet har letts av Officersförbundets ombudsman Martin Sachs.  

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Att omhänderta det ständigt ökande antalet veteraner, bättre möjligheter till återhämtning för soldater vid fronten och militärers psykiska hälsa. Det är frågor som står högt på dagordningen hos militära fackliga organisationer i Ukraina idag.

Linda Sundgren
Halyna Kavun
Halyna Kavun var en av deltagarna under Euromils vårmöte i Stockholm i april.

Foto: Foto: Filip Erlind

Halyna Kavun var en av deltagarna under Euromils vårmöte i Stockholm i april. Tidigare arbetade hon som journalist i Kiev, men sedan 2022 är hon anställd i den ukrainska försvarsmakten på en befattning som hon av säkerhetsskäl inte vill offentliggöra. Halyna Kavun är också grundare och styrelseordförande i den fackliga paraplyorganisationen Platform of Military and Security Trade Unions of Ukraine (UUMS). Organisationen startade efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i ett försök att samla de fackliga förbunden och ge landets militärer en starkare röst.

– I slutet av 2022 började folk från olika förband höra av sig. De undrade hur de skulle kunna bevaka sina rättigheter i den militära miljön som bara blev värre och värre. Vår armé var väldigt liten när kriget bröt ut och majoriteten av soldaterna kommer från andra delar av samhället, säger Halyna Kavun som började i försvarsmakten som volontär efter Rysslands annektering av Krimhalvön 2014. 

Idag är UUMS en partnerorganisation till Euromil och arbetar med flera frågor som rör militärer och deras anhöriga. Halyna Kavun berättar att omhändertagandet av veteraner har blivit en stor fråga i Ukraina.

– Framför allt är det våra politiker som lyfter veteranfrågan. Alla vet att någon gång kommer vi ha politiska val igen och vi har nu nästan en miljon veteraner. De är en viktig väljargrupp som alla politiker vill göra något för, och då behöver vi vara med och påverka så att de beslut som fattas också blir bra.  

Förra året arrangerade vi en camp för soldater som hade tillfångatagits efter stormningen av stålfabriken i Mariupol.

En av de viktigaste frågorna för UUSM är militärers psykiska hälsa, berättar Halyna Kavun.

– Förra året arrangerade vi en camp för soldater som hade tillfångatagits efter stormningen av stålfabriken i Mariupol. En del av dem har kommit tillbaka genom fångutväxlingar och de är i stort behov av mentalt stöd, säger hon och fortsätter:

– När de kom tillbaka till Ukraina såg de hemska ut och kunde börja gråta för ingenting. De hade blivit hjärntvättade av ryssarna som sagt åt dem att alla hade glömt dem och att Ukraina inte längre existerade. Såklart hade de utsatts för fysisk tortyr också.

Halyna Kavun

Foto: Filip Erlind

Hon säger att flera av de frågor som hennes organisation arbetar med idag hänger samman med just psykisk hälsa. Däribland problemet att skapa tid för återhämtning för soldater vid fronten och införandet av fungerande rotationssystem.

– Jag förstår att det inte är enkelt, men efter fyra år borde man ha fått till någon form av rotationssystem. Utan ett sådant blir det upp till varje befäl att fatta de besluten, säger hon och fortsätter:

– De befäl som förstår människors värde gör allt de kan för att skapa tid för återhämtning. Soldaterna kanske inte alltid kan åka hem, men de kan i alla fall få komma till en rekreationsplats bakom frontlinjen där man kan laga lite mat, ta en dusch och få vård innan man åker tillbaka igen, säger hon.

Ibland dröjer det mycket länge innan soldater ges tid till återhämtning.

– Vi ser hemska exempel där man stannar tills 200 – 300 soldater har dödats eller skadats innan man tillåts åka därifrån, säger hon.

Och det handlar inte bara om vilken flagga som ska vaja ovanför regeringsbyggnaden, det handlar också om att slippa leva i ett samhälle med tortyr, kidnappningar och mord. Sådant ser vi i de ockuperade områdena idag.

Samtidigt är viljan att strida generellt hög bland soldaterna, enligt Halyna Kavun.

– Många av dem som strider var inte ens soldater när kriget bröt ut. Det är vanliga människor med helt andra jobb, som nu kämpar för vårt land. Och det handlar inte bara om vilken flagga som ska vaja ovanför regeringsbyggnaden, det handlar också om att slippa leva i ett samhälle med tortyr, kidnappningar och mord. Sådant ser vi i de ockuperade områdena idag.

Ur arkivet: