Senast publicerat

Senast publicerat:

Nya markstridsuniformen på väg ut till förbanden

Markstridsuniform 24, MSU24, har börjat nå Försvarsmaktens förband och först ut är Norrlands dragonregemente, K 4. Nu står Norrbottens flygflottilj, F 21, näst på tur. Det är en driftsättning som kräver ett omfattande arbete ute på förråden.

Maria Widehed

2025-03-06

Projektet med det nya uniformssystemet startade redan 2013. För ganska exakt två år sedan tecknades ett gemensamt nordiskt ramavtal om leverans av det nya stridsuniformsystemet Nordic Combat Uniform, NCU, i Sverige, Finland, Norge och Danmark.

Försvarsmakten har gett uniformssystemet benämningen markstridsuniform 24, MSU24, och under förra veckan driftsattes den på Norrlands dragonregemente, K 4.

– Det är skönt att det äntligen börjar rulla ut, det ska bli väldigt intressant att testa systemet ute på förbanden, säger arméförvaltare Kenneth Felldén.

Han har blivit utsedd av Försvarsmaktens logistikchef att leda en projektgrupp för att reglera införandet. Projektgruppens arbete påbörjades i somras och har till stor del handlat om förrådslogistik.

– Det här är ju ett nytt sätt att utrusta. På förråden får man nu ett parallellt materielsystem som tar plats och personalen behöver lära sig hur det ska hanteras. Det har varit en utmaning att få alla bitar på plats, säger Kenneth Felldén och fortsätter:

– Det har varit ett stort arbete vad gäller behovssättning av materiel i Prio. I driftsättningen matchas befattning med utrustning och sedan individen som ska mäta sig. När det är klart ska allt köras ut till respektive förråd på förbanden. Det är en stor skillnad mot hur man tidigare har kört ut en mängd materiel och haft tillräckligt mycket ute för att det ska finnas storlekar tillgängliga på förråden.

I driftsättningen matchas befattning med utrustning och sedan individen som ska mäta sig.

Det nya uniformssystemet bygger på att man mäts och får storlek till över- respektive underkropp tilldelad, i stället för att man själv väljer storlek. 2024/2025 levereras 20 000 uppsättningar av MSU24 till Försvarsmakten.

Liknande läsning:

– Men det kommer alltså inte att räcka till 20 000 personer. 8 000 ska inte vara några problem, det ska gå till personal som verkligen behöver i första hand vilket innebär stående förband och huvudsakligen yrkesofficerare och GSS/K. Införandet kommer att rinna på till hela grundorganisationen fram till 2027, säger Kenneth Felldén.

I skrivande stund är uniformssystemet på väg ut till Norrbottens flygflottilj, F 21. Även Lapplandsjägargruppen i Kiruna utrustas i närtid. Ungefär en månad framåt väntar driftsättning på Blekinge flygflottilj, F 17, och Stockholms amfibieregemente, Amf 1.

Systemets olika delar har tidigare testats i labb och 400 soldater från de nordiska länderna har deltagit i ett brukartest där man använt system från fyra olika leverantörer i dagligt bruk. I testerna ingick sex svenska förband. Nu ska systemet testas skarpt.

– Underställen som är helt i merinoull tror jag kommer att ge väldigt mycket effekt ute i fält, ull har helt andra egenskaper vad gäller både lukt och bakterietillväxt som är positiva. Men det är nästan att förändra en kultur i hur man använder sina underkläder med det nya materialet, säger Felldén.

I förlängningen är syftet att MSU24 ska ersätta fältuniform 90. Det finns även möjlighet att köpa in varianter av uniformen i öken- samt djungelkamouflage.

Underställen som är helt i merinoull tror jag kommer att ge väldigt mycket effekt ute i fält

Markstridsuniform 24 kommer att finnas i ett 30-tal storlekar. Alla överdelar bygger på kroppslängd och bröstmått, och utgår från fältjackan. Tidigare utgick storlekssystemet från vikt och längd. Underdelarna utgår från beninnerlängden, höftmått och midjemåttet. Mätningen organiseras på förbanden, antingen med mätstation på förrådet eller ute på arbetsplatsen.

– Man behöver hjälpas åt, vissa mått blir inte rätt om man mäter själv. Där har vi haft utbildning med både brukare och förrådspersonal, säger Kenneth Felldén.

Uniformssystemet är könsneutralt, bortsett från underkläder och underställ. Officerstidningen har tidigare kunnat berätta att ett av de krav som de slutliga leverantörerna var tvungna att uppfylla var att kläderna ska passa lika bra för män och kvinnor under militär verksamhet.

Sverige lade till en ytterligare testvecka för att uniformen ska passa bra för både kvinnor och män och när Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, sammanställde data från brukartesterna hittade man inga skillnader i funktionalitet mellan män och kvinnor. Av de svenska testdeltagarna var 60 procent kvinnor och 40 procent män.

Men när Försvarsmaktens internrevision granskade jämställdheten inom materielförsörjningen med fokus på personlig utrustning kritiserades framtagandet. I rapporten som kom i oktober förra året lyfter man anskaffningen av det gemensamma nordiska uniformssystemet, NCU, som ett exempel på projekt där kvinnors behov inte tillgodosetts.

I de delar av projektet som genomförts i Sverige har kvinnor deltagit vid tester av uniformssystemet, men inga kvinnliga yrkesmilitärer var delaktiga under de berednings- och beslutsprocesser som är kopplade till beställningarna.

– Det är jätteviktigt att vi gör kläder som är anpassade för båda könen, säger Kenneth Felldén.

Den svenska projektgruppen har inför driftsättningen infört egen rutin på hur kvinnor tilldelas unisexplagg, där över- och underdelar beställs separat.

– Att ha samma storlek till under- och överkropp funkar sämre för kvinnor, den här rutinen hoppas vi gör att unisexplaggen fungerar bättre. Vi har också beslutat att bh:n får bytas till annan storlek, det kan finnas särskilda storleksbehov som inte går att fånga upp med kroppsmåtten i övrigt. Annars får du en storlek utifrån dina mått och om inte plaggen passar i övrigt får man kontrollmäta sig för att få mer lämplig storlek, men bh kan man byta utan att mäta om sig.

Fler bilder på nya uniformssystemet:

Läs mer:

Bildspecial: Här är delarna som ingår i nya uniformssystemet

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Ämnen i artikeln: MSU24

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

Senast publicerat:

Aktuellt /

Fortifikationsverket

Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning”

Aktuellt /

Flygvapnet

Jonas Wikman: ”Vi måste skapa en organisation som kan stå mitt i stormen”

Aktuellt /

Marinen

Johan Norlén: ”Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt”

Aktuellt /

Armén

Jonny Lindfors: ”Jag hoppas att alla i armén känner vilka steg vi har tagit”

Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning”

Aktuellt /

Flygvapnet

Jonas Wikman: ”Vi måste skapa en organisation som kan stå mitt i stormen”

Aktuellt

Fortifikationsverket

Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning”

Fortifikationsverket investerar mer än någonsin tidigare i det militära försvarets infrastruktur. Det höga tempot i uppbyggnaden ställer nya krav på myndigheten. För att möta behoven genomförs nu en omfattande omorganisation där ansvar flyttas närmare verksamheten. ”Vi har inte tid att vänta”, säger generaldirektör Maria Bredberg Pettersson.

Josefine Owetz

2026-07-10

Solen sken över Halmstads garnison och Luftvärnsregementet när den nya luftvärnshallen Gungners hall invigdes den 11 juni i år. Byggnaden ska användas för utbildning, förvaring och underhåll av luftvärnssystem 103, Patriot, och är den hittills största fastigheten i Fortifikationsverkets bestånd.

– Vi är stolta att kunna leverera detta bidrag till Sveriges försvarsförmåga, sa generaldirektör Maria Bredberg Pettersson i ett uttalande efter invigningsceremonin.

Fortifikationsverket äger, utvecklar och förvaltar Sveriges försvarsfastigheter och luftvärnshallen är bara ett exempel på årets många projekt. Runt om i landet genomför myndigheten omfattande investeringar genom nyetableringar, fastighetsförvärv och utveckling av det befintliga fastighetsbeståndet. Tempot är högt, konstaterar Maria Bredberg Pettersson när Officerstidningen träffar henne under Almedalsveckan.

– Myndigheten är i stark växtvärk eftersom den geopolitiska utvecklingen och omvärldsläget totalt har förändrat förväntningarna och kraven på vad vår myndighet ska leverera. Vi gör en historisk uppbyggnad av infrastrukturen för totalförsvaret, säger hon.

I Almedalen deltar Maria Bredberg Pettersson i flera seminarier och samtal om robust infrastruktur, samverkan och försvarsuppbyggnad. Hon berättar att Försvarsmakten står för 85 procent av Fortifikationsverkets uppdrag och övriga försvarsmyndigheter för resterande del.

Behoven av infrastruktur i det militära försvaret är enormt stora.

– Behoven av infrastruktur i det militära försvaret är enormt stora. Vi brukar säga att de flesta av garnisonerna mer eller mindre ser ut som byggarbetsplatser idag. Sedan finns det vissa platser där det pågår mer verksamhet än på andra.

Hon lyfter bland annat Upplands flygflottilj, Karlskrona garnison och förberedelserna för de nya organisationsenheterna i Kristinehamn, Falun och Sollefteå som exempel på sådana platser.

– Omvärldsläget har gjort att vi har hamnat i en situation som ser helt annorlunda ut än för bara några år sedan. Precis som ÖB säger finns det inga tecken på att det kommer att bli bättre. Det vi behöver förbereda oss på är att försöka leverera så mycket som vi någonsin kan.

Erfarenheterna från kriget i Ukraina har också förstärkt synen på infrastrukturens betydelse, förklarar Maria Bredberg Pettersson.

– Förmåga handlar väldigt mycket om att kunna återupprätta infrastruktur när den blir förstörd. Att snabbt kunna reparera och underhålla den för att återupprätta förmågan. Infrastruktur, både militär och civil, är dessutom ett mål i dagens krigföring, säger hon.

När Maria Bredberg Pettersson tillträdde som generaldirektör 2018 hade Fortifikationsverket omkring 600 medarbetare. I dag är myndigheten över 1 500 personer och antalet anställda fortsätter att växa.

– Rekryteringen har fungerat förhållandevis bra, men vissa specialistkompetenser är mycket svåra att hitta. Säkerhetsskydd, informationssäkerhet, IT och fortifikatorisk utveckling är områden där konkurrensen är stenhård. Det är inte kompetenser som finns på hyllan, utan sådant vi själva måste bygga upp.

Sveriges inträde i Nato har förändrat Fortifikationsverkets uppdrag och fått ett tydligt genomslag i verksamheten. Arbetet med infrastruktur för etableringar för Natos logistik- och signalbas i Enköping har inletts och samtidigt bygger myndigheten upp kompetens för att hantera Natos investeringsprogram och har stärkt arbetet med värdlandsstöd.

– Vi ska bygga infrastruktur inte bara för ett nationellt behov utan också för ett internationellt behov. Nato har lagt ytterligare ett väldigt tydligt perspektiv på behoven. Allt vi gör får en ökad komplexitet och kraven på snabb leverans är tydliga.

Nya fregatter måste ha en hamn att ligga vid och flygplan måste kunna landa och ha hangarer.

Under många år har fokus i försvarsdebatten legat på personal och materiel, men utan fungerande infrastruktur spelar varken nya förband eller nya vapensystem någon roll, menar Maria Bredberg Pettersson.

– För att kunna bygga en ökad försvarsförmåga så måste man ha balans mellan personal, materiel och infrastruktur. Det spelar ingen roll hur många värnpliktiga vi utbildar om de inte har någonstans att bo. Nya fregatter måste ha en hamn att ligga vid och flygplan måste kunna landa och ha hangarer. Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning. Det är en nödvändig förutsättning för att kunna bygga försvarsförmåga.

Hon menar att infrastrukturen länge har kommit in för sent i planeringen.

– Det har funnits en syn att infrastruktur är något som katten släpar in i efterhand. Det finns många exempel där man inte tagit höjd för de infrastrukturella behoven i samband med att det har fattats beslut.

Maria Bredberg Pettersson lyfter den nyinvigda luftvärnshallen i Halmstad som exempel. Beslutet att anskaffa luftvärnssystemet Patriots togs 2018 och de första leveranserna skedde tre år senare. Fram tills i år har verksamheten bedrivits i tillfälliga lokaler.

– Hallen invigdes nu i juni men systemen var på plats redan 2021. Så om jag tycker att infrastruktur har setts som en belastning? Svar ja. Men där är vi inte längre. Det tycker jag även att försvarsberedningens senaste rapport visar på.

Försvarsberedningen pekar i delrapporten ”Skärpt läge – aktuell lägesbild i totalförsvaret och omvärlden” på behovet av kortare ledtider för att etablera den infrastruktur som Försvarsmakten behöver. De upprepar även budskapet från tidigare rapporter om vikten av att Fortifikationsverket involveras i planeringsarbetet vid ett tidigt skede.

– Beredningen lyfter också att tiden är en alltmer avgörande faktor utifrån det omvärldsläge som vi har. De skriver att alla myndigheter behöver ha tid som den viktigaste faktorn för att komma vidare i uppbyggnaden av totalförsvaret. Jag delar den uppfattningen, säger hon och tillägger:

– Vi måste också nöja oss med good enough ibland och inse att tält, baracker och containerlösningar också är förmågebyggande.

Vid Folk och försvars rikskonferens i januari år signerade hon och överbefälhavare Michael Claesson en ny överenskommelse mellan Försvarsmakten och Fortifikationsverket. Den fastställer vilken av myndigheterna som gör vad och ska skapa bättre förutsättningar för samarbete. Målet är tydligt: ökad försvarsförmåga med fokus på kraftig tillväxt och snabbhet utifrån omvärldsläget.

– Vårt samarbete med Försvarsmakten fungerar utmärkt idag, men det kan bli bättre. Jag har en tät och bra dialog med försvarsmaktsledningen, vilket inte historiskt alltid har varit fallet. Sedan är det precis inom Försvarsmakten som inom Fortifikationsverket att det tar tid att få genomslag för de intentioner som man har.

Det höga tempot och de nya kraven kräver förändrade arbetssätt, enligt Maria Bredberg Pettersson. Hon beskriver hur Fortifikationsverket, Försvarsmakten och Försvarets materielverk länge arbetat i processer där varje steg avslutas innan nästa kan börja.

– Vi jobbar fortfarande sekventiellt och inte parallellt. Det är helt avgörande att vi börjar arbeta parallellt i stället. Säkerhetsskydd, tillstånd och andra frågor måste komma in tidigt. Våra processer är inte anpassade för det i dag. Det går fortfarande på tok för långsamt. Det krävs en kulturresa och en ändring i mindset.

Det handlar om att skapa en ny organisation för att bättre stödja det omvärldsläge och den uppgift som vi har idag.

För att skapa en organisation som bättre är anpassad för dagens omvärldsläge ska myndigheten genomföra en stor omorganisation. Nyligen fattade Maria Bredberg Pettersson beslut om att från årsskiftet ska verksamheten delas in i fyra geografiska områden i stället för dagens sex regionkontor. Ansvaret flyttas längre ut i organisationen och beslut ska fattas närmare verksamheten, förklarar hon.

– Det är lite grann på temat delegerat beslutsmandat som Försvarsmakten arbetar med. Vi ska gå vidare med att dela in verksamheten i fyra geografiska områden som motsvarar Försvarsmaktens militärregioner. Vi ska tillsätta geografiskt ansvariga chefer för att hantera både bygg-, förvaltnings- och investeringsverksamhet inom området.

Vilka är dina förhoppningar med den nya organisationen?

– Att vi ska jobba mer som ett fortifikationsverk. Jag är jättetrött på att vi jobbar i silos. Det tjänar inte Sverige väl. Det här är inte en organisationsförändring som handlar om några besparingar, utan det handlar om att skapa en ny organisation för att bättre stödja det omvärldsläge och den uppgift som vi har idag, säger hon och tillägger:

– Det handlar också väldigt mycket om att hitta rätt chefer. Dessa kommer jag att hitta internt i organisationen men också utanför. Jag vill att vi hittar chefer som vill ta ansvar, är modiga och vågar fatta beslut. För vi har inte tid att vänta.

Fakta

Fastighetsköp under 2025

Med investeringar på över 20 miljarder blev 2025 ett rekordår för myndigheten. Förra året fattade regeringen beslut om att Fortifikationsverket ska äga de fastigheter som tidigare förvaltats av Specialfastigheter för försvarsmyndigheterna. Det innebär att Försvarsmaktens högkvarter på Lidingövägen, Försvarets materielverks huvudkontor på Gärdet och Totalförsvarets forskningsinstituts kontor i Kista och Umeå nu är en del av Fortifikationsverkets bestånd. Fastigheterna förvärvärades till ett värde av 8,2 miljarder kronor. Fokus under 2025 var i övrigt att förvärva kontorsfastigheter samt fastigheter för logistik och förrådsverksamhet. Större investeringar gjordes i Enköping och Upplands-Bro.

Källa: Fortifikationsverkets årsredovisning 2025

Ämnen i artikeln: Fortifikationsverket