Senast publicerat
Senast publicerat:

Ny kanal för att rapportera om missförhållanden 

Sedan i somras har Försvarsmakten en så kallad visselblåsarfunktion, dit anställda kan rapportera vid misstanke om allvarliga missförhållanden. Funktionen är placerad vid myndighetens internrevision och hittills har tre anmälningar kommit in.

Josefine Owetz
Bezav Mahmod/Försvarsmakten och Istock. Bilden är ett montage
Bakgrunden till inrättandet av visselblåsarfunktionen är den nya visselblåsarlagen som trädde i kraft i december 2021.

Visselblåsare är personer som rapporterar när de på arbetsplatsen upptäcker överträdelser som är av allmänt intresse att de kommer fram. Den 17 juli i år blev det krav på att alla arbetsgivare med mer än 50 anställda ska ha en intern visselblåsarfunktion dit medarbetare kan rapportera om allvarliga missförhållanden i syfte att åstadkomma en förbättring. Det kan handla om misstänkt korruption, brister i säkerheten, felaktig användning av skattemedel med mera. 

– Detta är en kompletterande kanal till de andra kanaler som redan i dag finns för att rapportera om missförhållanden, som avvikelsehanteringen i Prio, funktionen för ovälkommet beteende, APT och meddelarfriheten, säger Anders Thunholm, chef för Försvarsmaktens internrevision. 

Anders Thunholm, HKV rev
Anders Thunholm

Bakgrunden till inrättandet är den nya visselblåsarlagen som trädde i kraft i december 2021. Förutom anställda omfattas bland annat tidigare anställda och leverantörer som utför uppdrag åt myndigheten. Värnpliktiga omfattas inte av lagen. 

Hur gör man för att anmäla? 

– Man kan både ringa, mejla och skriva fysiska brev till oss. Men vi ser helst att man skriver in eftersom vi då får dokumentation, vilket minskar risken för missförstånd. Om man är anonym är baksidan att vi inte kan komplettera ärendet eller återrapportera vad vi kommer fram till, säger Anders Thunholm och fortsätter:

– Meningen är att man inte ska behöva vara anonym. Identiteten hos de som anmäler och de som blir utpekade omfattas av sekretess.

» Detta är en kompletterande kanal till de andra kanaler som redan finns i dag. «

Som visselblåsare har man ett skydd mot att få sin identitet röjd eller utsättas för repressalier. 

Hur går ni vidare med anmälningarna?

– Vi bekräftar mottagandet inom en vecka. Sedan gör vi en utredning för att styrka det som påstås och ser om det som rapporterats faller inom ramen för visselblåsarfunktionen. Om det är ett missförhållande som bör åtgärdas lämnar vi det vidare i myndigheten, som bedömer vilka åtgärder som behöver vidtas. 

Anders Thunholm poängterar att lagen inte gäller vid rapportering av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.

– Uppgifter som rör detta får inte rapporteras in. Vid misstanke om missförhållande inom dessa områden ska ens säkerhetsorganisation kontaktas.

Fram till den 19 september hade tre rapporter kommit in.

Liknande läsning:
Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Det har snart gått ett år sedan utredningen som slog fast vad många redan visste: Försvarsmakten behöver en ny personalkategori för erfarna gruppbefäl, soldater och sjömän, GSS. Ändå har ingenting hänt. Under tiden fortsätter vi att göra exakt det vi alltid har gjort: utbilda soldater, utveckla dem, och sedan tappa dem när de når sin högsta operativa nivå.

    Josefine Owetz
    Soldater uppställda, bakifrån

    Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten

    Det har snart gått ett år sedan utredningen ”Redo! En utredning om personalförsörjningen av det militära försvaret” (SOU 2025:86) tydligt slog fast vad många redan visste: Försvarsmakten behöver en ny personalkategori för erfarna gruppbefäl, soldater och sjömän, GSS.

    Ändå har ingenting hänt.

    Under tiden fortsätter vi att göra exakt det vi alltid har gjort: utbilda soldater, utveckla dem, och sedan tappa dem när de når sin högsta operativa nivå. Systemet är enbart designat för omsättning, inte förmåga. Problemet är inte otydlighet. Problemet är tempo. Eller snarare: bristen på det.

    Rapporter har skrivits. Brister har identifierats. Lösningar har föreslagits. Trots det fastnar frågan i byråkratiska mellanrum – mellan utredning och beslut, mellan ansvar och genomförande. Istället för handling ser vi fortsatt beredning.

    Under tiden diskuteras nya kategorier, modeller och strukturer. Men varje månad som går utan beslut är ytterligare en månad där erfaren personal lämnar. Det är inte en teoretisk brist, det är ett pågående kompetenstapp.

    Hur många erfarna soldater har vi råd att förlora?

    Det här är kärnan: systemet är redan identifierat som otillräckligt. Lösningen är redan föreslagen. Ändå står vi still. Vi har inte ett kunskapsproblem. Vi har ett genomförandeproblem.

    Om Sverige menar allvar med sin militära upprustning måste vi också våga agera när bristerna är uppenbara. Att utreda vidare det som redan är utrett är inte försiktighet, det är ineffektivitet.

    Snart är det 12 månader sedan utredningen offentliggjordes. Hur många erfarna soldater har vi råd att förlora? Frågan är inte längre vad som behöver göras, utan varför det fortfarande inte har gjorts.

    Olle Dahlkvist, GSS i flygvapnet

    Ur arkivet: