Senast publicerat
Senast publicerat:

Ny kanal för att rapportera om missförhållanden 

Sedan i somras har Försvarsmakten en så kallad visselblåsarfunktion, dit anställda kan rapportera vid misstanke om allvarliga missförhållanden. Funktionen är placerad vid myndighetens internrevision och hittills har tre anmälningar kommit in.

Josefine Owetz
Bezav Mahmod/Försvarsmakten och Istock. Bilden är ett montage
Bakgrunden till inrättandet av visselblåsarfunktionen är den nya visselblåsarlagen som trädde i kraft i december 2021.

Visselblåsare är personer som rapporterar när de på arbetsplatsen upptäcker överträdelser som är av allmänt intresse att de kommer fram. Den 17 juli i år blev det krav på att alla arbetsgivare med mer än 50 anställda ska ha en intern visselblåsarfunktion dit medarbetare kan rapportera om allvarliga missförhållanden i syfte att åstadkomma en förbättring. Det kan handla om misstänkt korruption, brister i säkerheten, felaktig användning av skattemedel med mera. 

– Detta är en kompletterande kanal till de andra kanaler som redan i dag finns för att rapportera om missförhållanden, som avvikelsehanteringen i Prio, funktionen för ovälkommet beteende, APT och meddelarfriheten, säger Anders Thunholm, chef för Försvarsmaktens internrevision. 

Anders Thunholm, HKV rev
Anders Thunholm

Bakgrunden till inrättandet är den nya visselblåsarlagen som trädde i kraft i december 2021. Förutom anställda omfattas bland annat tidigare anställda och leverantörer som utför uppdrag åt myndigheten. Värnpliktiga omfattas inte av lagen. 

Hur gör man för att anmäla? 

– Man kan både ringa, mejla och skriva fysiska brev till oss. Men vi ser helst att man skriver in eftersom vi då får dokumentation, vilket minskar risken för missförstånd. Om man är anonym är baksidan att vi inte kan komplettera ärendet eller återrapportera vad vi kommer fram till, säger Anders Thunholm och fortsätter:

– Meningen är att man inte ska behöva vara anonym. Identiteten hos de som anmäler och de som blir utpekade omfattas av sekretess.

» Detta är en kompletterande kanal till de andra kanaler som redan finns i dag. «

Som visselblåsare har man ett skydd mot att få sin identitet röjd eller utsättas för repressalier. 

Hur går ni vidare med anmälningarna?

– Vi bekräftar mottagandet inom en vecka. Sedan gör vi en utredning för att styrka det som påstås och ser om det som rapporterats faller inom ramen för visselblåsarfunktionen. Om det är ett missförhållande som bör åtgärdas lämnar vi det vidare i myndigheten, som bedömer vilka åtgärder som behöver vidtas. 

Liknande läsning:

Anders Thunholm poängterar att lagen inte gäller vid rapportering av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.

– Uppgifter som rör detta får inte rapporteras in. Vid misstanke om missförhållande inom dessa områden ska ens säkerhetsorganisation kontaktas.

Fram till den 19 september hade tre rapporter kommit in.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Sommar, semester och lite tid över? Här följer en lista på 10 reportage och intervjuer i Officerstidningen som du kanske har missat eller inte hunnit läsa tidigare

Josefine Owetz
Rickard ”Bronco” Wilhelmsson

Rickard Wilhelmsson har har en lång bakgrund inom specialförbanden. Sedan förra året är han försvarsmaktsförvaltare.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

  1. Rickard ”Bronco” Wilhelmsson: ”Det är klart att det vi gör är farligt”

Som ÖB:s högra hand vill försvarsmaktsförvaltare Rickard ”Bronco” Wilhelmsson bidra till att förändra hur Försvarsmakten tänker, tränar och leder. Mindre teori, mer praktik – och soldater som tränas tills de misslyckas. I centrum står också det han kallar ”riskaptit” – förmågan att genom erfarenhet och träning våga ta kalkylerade risker.

Läs mötet här

251217-PaulWennerholm-0588-1

Vagnchefen ”Bars”, skytten ”Bugor” och laddaren ”Bulgar” i 21:a mekaniserade brigaden.

Foto: Paul Wennerholm

2. ”Ryssarna har stenkoll på era fordon”

Det svenska pansaret var ryggraden under offensiven in i ryska Kursk, höll linjerna i Donbass och kan ha slagit rekord i världens längsta stridsvagnsträff. När Officerstidningen besöker den ukrainska ”svenskbrigaden” hyllas Sveriges stridsfordon – men de riktar också en varning till kollegorna i Försvarsmakten om vad ryssarna har lärt sig under krigsåren.

Läs reportaget här

Statsflygskvadronen

Överstelöjtnant Olof Stenbergh, chef för statsflygskvadronen.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

3. Statsflyget mot nya höjder

Statsflygskvadronen på Arlanda står inför flera stora förändringar. Nuvarande Gulfstreamflygplan ersätts av flygplan från Bombardier, organisationen ska växa kraftigt och på sikt ska skvadronen också tillföras flygvapnets nya radarspanings- och ledningsflygplan S 106 GlobalEye. Det innebär modernare flygplan, nya uppgifter och betydligt fler anställda.

Läs reportaget här

Rymdchefen_Porträttbild-Anders Sundeman

Anders Sundeman tillträdde som Försvarsmaktens nya rymdchef i september 2025.

Foto: Försvarsmakten

4. Rymdchefen: ”Mycket handlar om att lägga ett rymdpussel tillsammans med våra allierade”

Att bygga rymdförmåga handlar om att arbeta multidomänt med fokus på land, hav, luft och cybermiljö. Uppbyggnadstakten har skyndats på och präglas av den snabba teknikutvecklingens möjligheter och nya hot. Det säger Försvarsmaktens rymdchef flottiljamiral Anders Sundeman.

Läs intervjun här

Flygvapnets cyberförsvar

”Idag är det viktigt att man förstår att även strids­­­­vagnar har IP-­adresser och går att hacka”, säger ­Christof­­­fer Pierrou, cyberförsvarsförvaltare.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

5. Fokus på femte domänen i Flygvapnets cyberförsvar

Flygvapnet växlar upp i cyberdomänen – den femte arenan för krigföring. På Uppsala garnison byggs förmågan att upptäcka, förstå och försvara flygvapnets system mot angrepp i realtid. ”Vi behöver dem som är skickliga på att kriga med hjärnan”, säger cyberförsvarsförvaltare Christoffer Pierrou.

Läs reportaget här

f17_vader_flygtornetinne_allatre1

Major Charlotte Boström, kapten Malin Bohman och kapten Josefin Jönsson är tre av femton anställda på väderavdelningen på F 17.

Foto: Linn Bergbrant

6. Meteorologerna som avgör när flyget kan lyfta

Högt ovanför marken på Blekinge flygflottilj, F 17, sitter meteorologerna. Med blicken fäst på kartor och siffror ger de stöd till planering och genomförande av insatser och militära operationer. Men nyrekryteringen till yrket går trögt – en trend som nu håller på att vända.

Läs reportaget här

Daniel Smith

En av slutsatserna i Daniel Smiths avhandling är att soldater följer ledare som ger dem redskap att fatta egna beslut.

Foto: Filip Erlind

7. ”Soldater följer chefer som de anser vara värda att följa”

I krigets kaos är det avgörande att soldater fortsätter att samverka och fatta beslut. Major Daniel Smith gjorde sina doktorandstudier på motorcykel längs Ukrainas frontlinje. I höstas disputerade han vid Försvarshögskolan, FHS, med en avhandling som utmanar tidigare forskning om vad som möjliggör sammanhållning i strid.

Läs intervjun här

Aurora 26 pressade logistiken

På Transportenheten jobbar militärer och civila tillsammans för att lösa transportuppdrag under Aurora 26.

Foto: Filip Erlind

8. Aurora 26 pressade logistiken

Värdlandsstöd och logistik var i fokus under försvarsmaktsövningen Aurora 26 med 18 000 deltagare och mängder av materiel i rörelse. Planeringen av operativa transporter var klar i god tid innan övningsstarten, men kriget i Mellanöstern medförde flera sena ändringar. Det satte extra press på Transportenheten vid Försvarsmaktens logistik, som hanterade logistiken under övningen.

Läs reportaget här

Tystnadskultur

På arbetsplatser med tystnadskultur riskerar den som för fram kritik att hamna i social och karriärmässig karantän.

Foto: Björn Öberg

9. Många anställda i Försvarsmakten upplever tystnadskultur

Varannan anställd i Försvarsmakten har upplevt tystnadskultur och ju högre upp i organisationen man kommer desto mer utbrett är det. Arbetsställen som präglas av den här typen av problem riskerar att tappa i förtroende och bli mindre effektiva än andra. Det visar forskning om tystnadskultur och destruktivt ledarskap som publicerats de senaste åren.

Läs fördjupningen här

margaretabsandeback_251210_MBS9509-weboptimised

Att förenkla processerna kring anskaffningar är ett måste för att Försvarets materielverk ska klara av att möta den ökande mängden uppdrag, säger Mikael Granholm.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

10. FMV:s generaldirektör: ”Vi behöver förenkla vårt samarbete med Försvarsmakten”

Försvarets materielverk, FMV, har de senaste åren flerdubblat beställningarna mot industrin och anställt ett tusental nya medarbetare. Samtidigt är myndigheten på väg att minska antalet militära befattningar eftersom det nuvarande målet inte bedöms kunna nås. Det säger generaldirektör Mikael Granholm.

Läs intervjun här

Ur arkivet: