Ges ut av Officersförbundet
Ges ut av Officersförbundet
officerstidningen
officerstidningen
officerstidningen

Fortsatt brist på flygstridsledare – men ett betydligt bättre läge

”Bristen på flygstridsledare har fått påverkan för flygsäkerheten. Även flygverksamheten får följder, där bland annat divisionernas krigsduglighet och provflygningar med Jas 39 E påverkas.”

Faksimil från Officerstidningen nummer 2, 2019

FAKTA

Bristen på flygstridsledare

Då: En omfattande brist på flygstridsledare som innebar att bara 75 procent av Försvarsmaktens behov kunde levereras. Trots att behovet låg på sex till åtta nyutbildade flygstridsledare, utbildades bara en till tre personer om året. Det fanns stora utmaningar i att kunna utföra de dagliga uppgifterna med bibehållen flygsäkerhet, och verksamheten var därför kraftigt anpassad. 

Nu: Drygt fyra år senare råder det fortfarande en brist på flygstridsledare, men det har ljusnat betydligt. I dag utbildas fler flygstridsledare än tidigare och det finns numera möjlighet att utbilda åtta till tio personer per år.

I mars 2019 rapporterade Officerstidningen om det alarmerande läget på 161:a strilbataljonen och Håkan Leijonqvist, chef för bataljonen, uttalade sig om situationen:

– Läget är allvarligt eftersom vi förra året bara kunde leverera 75 procent av Försvarsmaktens behov och prognosen för i år ser ungefär likadan ut. Det här påverkar stridsdugligheten hos våra divisioner och kan leda till att vi exempelvis inte kan bistå Saab i deras materielutveckling med exempelvis Jas 39 E eller att piloter inte kan utbildas i den utsträckning som skulle behövas, sa han. 

Enligt en analys som HKV Prod flyg presenterade 2018 gick det då inte längre att utföra den dagliga verksamheten utan att flygsäkerheten påverkades negativt eftersom bristen på flygstridsledare var för stor. 

Den långsiktiga prognosen för flygstridsledarorganisationen visade en stadigt sjunkande trend, medelåldern bland flygstridsledarna var hög samtidigt som nyrekryteringen var låg. Att utföra de dagliga uppgifterna med bibehållen flygsäkerhet var inte längre möjligt och därför fick verksamheten anpassas därefter. 

» Flygsäkerhetsläget har förbättrats tack vare nytillskottet av personal men balansen mellan uppgifter och resurser är fortfarande något ansträngd. «

I dag är läget annorlunda, berättar överstelöjtnant Håkan Leijonqvist, som numera är ställföreträdande flottiljchef på Upplands flygflottilj.

– Vi är i flygsäkert läge. Flygsäkerhetsläget har tydligt förbättrats sedan sist tack vare nytillskottet av personal, men balansen mellan uppgifter och resurser är fortfarande något ansträngd.

Ansvaret för flygsäkerheten har i dag lyfts till bataljonchefsnivå, något som Håkan Leijonqvist efterfrågade redan 2019. Än är flygvapnet inte i mål, och det kommer att finnas ett personalunderskott under flera år framåt. Men det ser betydligt ljusare ut, till stor del tack vare att värnpliktiga kan påbörja sin flygstridsledarutbildning inom ramen för grundutbildningen, samt att man som soldat kan jobba som flygstridsledare.

– Dessa reformer har gjort personalförsörjningslinjerna tydligare och robustare. Tidigare var det svårt att ansöka till kursen och Försvarsmakten hade ett mycket begränsat urval. Nu kan man söka året runt och man kan placeras som flygstridsledarbiträde redan under värnplikten. 

Dessutom har lönebilden för flygstridsledare gjorts om, vilket gjort att anställda inom Försvarsmakten blivit intresserade av att söka sig till strilbataljonen.

– Vi har lyckats vända utvecklingen, och har i dag möjlighet att utbilda åtta-tio flygstridsledare om året. Vi har fortfarande svårt att helt fylla utbildningen, men vi är på god väg, säger Håkan Leijonqvist. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Andra läser

    liknande läsning

    Leverans av skyddsglasögon och kroppsskydd 23 i närtid
    I november 2021 meddelade Försvarsmakten att det nya skyddsglasögonsystemet snart skulle komma. Detta efter att Försvarets materielverk upphandlat nya skyddsglasögon. Men de har sedan dess legat hos Försvarsmaktens centrallager.

    – Det stämmer att vi har fått leverans av skyddsglasögon, men vi kunde inte bekräfta att de klarade laser. Det vore en allvarlig kvalitetsbrist ur ett säkerhetsperspektiv, därför har vi hållit kvar dem på centrallagret i väntan på att reda ut den här frågan, säger Försvarsmaktens logistikchef brigadgeneral Claes Isoz.

    Nu är frågan utredd, testerna har visat att glasögonen klarar laser och leveranser kommer att ske till förbanden i närtid.

    Det nya kroppsskyddet 23 D, som är specialanpassat för kvinnor, skulle ha levererats till förbanden innan midsommar i år.  

    – Nu blev det inte så. Det beror på att vi även där haft utmaningar med den tekniska dokumentationen. Kroppsskydden är väldigt dyra och vi behövde tillse att verksamheten skulle kunna ta hand om dem på ett bra sätt när det gäller förvaring, underhåll och användning. Brukarutbildningen är planerad till vecka 40, sedan ska de direkt ut, säger Isoz. 

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post
    Dödsolycka på Blekinge flygflottilj – soldat omkom
    En 21-årig soldat omkom efter att ha blivit påkörd av en tankbil på Blekinge flygflottilj, F 17, den 17 augusti. Olyckan utreds nu som ett arbetsmiljöbrott.
    Det är ännu oklart hur lång tid det kommer att ta att utreda olyckan på Blekinge flygflottilj där en 21-årig soldat omkom.

    Enligt SVT nyheter kom larmet om olyckan inne på flygflottiljen i Ronneby vid elvatiden på förmiddagen. En soldat hade blivit påkörd och förts till sjukhus där han senare avled. Dagen efter olyckan hölls en presskonferens. Där framkom bland annat att den omkomne befunnit sig framför fordonet när olyckan skedde. 

    – Det är med stor sorg och tungt hjärta vi bjudit in i dag. Det jag kan säga är att den förolyckade blev påkörd av en tankbil under ett rutinarbete inne på området. Trots omedelbara livräddande insatser gick hans liv inte att rädda, sa flottiljchef överste Anders Jönsson, enligt SVT nyheter.

    Händelsen utreds nu som ett arbetsmiljöbrott. Förundersökningsledare är kammaråklagare Jan Olin vid Nationella åklagaravdelningen i Malmö. 

    – Alla dödsolyckor i arbetet utreds som arbetsmiljöbrott och vi undersöker om den som är ansvarig för arbetsmiljön på något sätt har brustit i sina åtaganden. Om utredningen går hela vägen till åtal kan det ta ett till två år, men om så blir fallet kan jag inte svara på, säger Jan Olin till Officerstidningen. 

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post
    Logistikchefen om bristen på personlig utrustning: ”Ett misslyckande”
    Det råder akut brist på personlig utrustning i Försvarsmakten. Anställda uppmanas därför att lämna in kängor, regnställ, skalplagg och termosar för att inryckande värnpliktiga och officersaspiranter ska kunna utrustas. ”Det är ett misslyckande från vår sida”, säger Försvarsmaktens logistikchef brigadgeneral Claes Isoz.

    Den 24 augusti gick ett direktiv ut i Försvarsmakten där anställda uppmanas att återlämna bland annat kängor, regnplagg och vattenflaskor, något som DN var först att rapportera om.

    ”För att säkerställa tillgången på personlig utrustning inför aktuella inryckningstillfällen tas nu krafttag. För att snabbt lyckas förstärka tillgången behöver all anställd personal ta sitt ansvar och bidra”, står det i direktivet.

    Inledningsvis ska personlig utrustning som det råder akut brist på återlämnas, därefter ska utrustning som är övertalig eller används sällan återlämnas till förråden.

    Varför har den här situationen uppstått?

    – Jag önskar att det hade funnits ett enkelt svar. Det är en komplex fråga. Om jag ska hårdra det så handlar det i grunden om att vi har köpt in för lite materiel under lång tid. Vi har köpt in för lite och för sent. Vi har inte heller tillräcklig kontroll på våra tillgångar i Försvarsmakten när det gäller personlig utrustning, säger Försvarsmaktens logistikchef brigadgeneral Claes Isoz.

    Han förklarar att hans medarbetare i våras upptäckte felaktiga uppgifter i stödsystem Prio om hur mycket utrustning som finns att tillgå i organisationen. När de tittade på beståndet och vad som de facto fanns på hyllorna stämde inte sifforna. Vid avrustning och när materiel kasserats har det ibland inte blivit avfört i redovisningarna.

    – Det administrativa arbetet i vårt IT-stöd har inte fungerat och är inte uppsatt på ett optimalt sätt. Det är för många steg som måste göras vid varje registrering. Det har lett till att det inte har registrerats och vi har inte fått någon köpsignal centralt. Om man kasserar materiel, men inte gör det i IT-stödet kan vi inte se att det finns behov – trots att det ute på lokalt förråd är tomt på hyllorna.

    » Om man kasserar materiel, men inte gör det i IT-stödet kan vi inte se att det finns behov – trots att det ute på lokalt förråd är tomt på hyllorna. «

    Situationen har bidragit till att det är akut brist på flera persedlar ute på förråden. Nu genomförs en rad aktiviteter, bland annat har utrustning omfördelats mellan förbanden för att tillgodose de behov som finns.

    Försvarsmaktens medarbetare uppmanas att snarast se över sin personliga utrustning enligt utrustningskortet. Utrustning som inte återfinns ska förlustanmälas, för att myndigheten ska få kontroll på materialredovisningen. Överuttag och sådant som inte används ska återlämnas.

    – Om det är så att personal har materiel ute som man inte behöver särskilt ofta i sin tjänstgöring uppmanas man lämna in den nu. Sådant som är särskilt viktigt och väldigt gränssättande är kängor och regnkläder. Det är ett misslyckande från vår sida att vi inte har fått fram den här materielen i volym eller tid, säger Claes Isoz.

    Hur har det gått hittills? Har personal hörsammat uppmaningen?

    – Än så länge har jag inte fått den återmatningen. Men jag hoppas att anställda vill hjälpa till i den här svåra situationen. Jag vet att det är många på Högkvarteret som varit inne på Kavallerikasern och lämnat in utrustning. Vi har valt att rikta in oss på tio artiklar. På förbandsnivå och försvarsgrensnivå har man tagit mer långtgående beslut som omfattar ytterligare utrustning.

    En annan åtgärd för att komma till rätta med problemen handlar om att respektive organisationsenhet nu ska ges möjlighet att genomföra direktinköp på egen hand, något som har efterfrågats av förbanden. I slutet av juni fastställde Claes Isoz ett direktiv med styrningar för hur lokal anskaffning av personlig utrustning ska gå till.

    – Jag vet inte ännu om det är någon som anskaffat något i enlighet med rutinen ännu. Men i korthet går den ut på att om vi inte kan förse förbandet med materiel eller tillgodose de behov som finns så kommer förbandet få tillåtelse att handla på stan.

    » Jag förstår att ”överuttag” kan ge en känsla av att man har gjort något fel. Men lokalt har de inte gjort något fel, de har bara löst behovet. «

    Vad kan det handla om?

    – Om exempelvis P 4 behöver köpa 200 par kängor, och om vi inte kan tillgodose det eller har direktupphandlat det någon annanstans så kommer de att få tillåtelse att gå till lokal sportaffär och köpa det. Den som är materielområdesansvarig står för inköpet och kostnaden. Det ska inte påverka verksamhetsekonomi

    Han beskriver att det under en övergångsperiod kommer att vara brist på en del persedlar, men att flera centrala beställningar har gjorts och att leveranser av bland annat liggunderlag och termosar kommer att ske under det närmaste året.

    På sociala medier har direktivet där anställda uppmanas att lämna in personlig utrustning, och rådande situation i stort, lett till diskussioner och frustration bland Försvarsmaktens anställda och andra. Claes Isoz berättar att reaktionerna inte har undgått honom.

    Vissa anställda verkar ha uppfattat skrivelsen som att det är anställdas överuttag som ligger till grund för den uppkomna bristen på personlig utrustning – vad tänker du kring det?

    – Jag kan bara konstatera att där uttryckte vi oss på ett olyckligt sätt. Jag förstår att ”överuttag” kan ge en känsla av att man har gjort något fel. Men lokalt har de inte gjort något fel, de har bara löst behovet. Överuttag är en del av problematiken i stort, men vi skulle inte ha sagt på det sättet. Det är inget bra uttryck. Det blev inte bra. Jag hade inga som helst avsikter att göra någon förbannad, utan hade bara lösandet av vår uppgift för ögonen.

    Det var i maj som stödenheten vid Försvarsstaben fick i uppgift att säkra tillgången på personlig utrustning inför kommande grundutbildningar. Åtgärderna som vidtas sker inom ramen för ”Operation personlig utrustning”. I en uppmärksammad artikel som publicerades på intranätet Emilia nyligen beskrivs det arbete som görs inom ramen för operationen.

    » Vi har nu rett ut detta och har skyddsglasögon som vi kan trycka ut per omgående. Jag kommer att skriva på beslutet nästa vecka. «

    Artikeln på Emilia – som innehöll beskrivningar om ett ”war room” och folk som vägrar att gå hem från jobbet för att de är så engagerade i arbetet – har lett till många reaktioner och memes i sociala medier. Så här i efterhand, borde ni ha kommunicerat annorlunda?

    – Jag förstår reaktionerna fullständigt. Jag hoppas att alla medarbetare kan se bortom det och förstå syftet. För syftet är gott. Det är väldigt viktigt att alla individer som vi kallar in med värnplikt ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb och utrustas med rätt utrustning. Många tycker att vi har löst situationen på ett dåligt sätt, men vi är på den här bollen. Vi har lagt en tämligen omfattande mängd beställningar, men många leveranser är försenade på grund av rådande situation i Europa. Det är hård konkurrens i industrin. Vi har mellan ett och två år framför oss som kommer att bli utmanande.

    Vad gäller redan levererad materiel, stämmer det att det ligger inköpt utrustning på förrådshyllor på Försvarsmaktens centrallager, men som inte kan delas ut? Som exempelvis de nya skyddsglasögonen.

    – Det är en sådan uppgift som jag har sett cirkulerat i sociala medier. Våra skyddsglasögon har som krav att de ska klara laser. Det stämmer att vi har fått leverans av skyddsglasögon, men vi kunde inte bekräfta att de klarade laser. Det vore en allvarlig kvalitetsbrist ur ett säkerhetsperspektiv, därför har vi hållit kvar dem på centrallagret i väntan på att reda ut den här frågan, säger Claes Isoz och fortsätter:

    – Vi har nu rett ut detta och har skyddsglasögon som vi kan trycka ut per omgående. Jag kommer att skriva på beslutet nästa vecka. Vi har stor förbättringspotential på detta område. Vi måste bli bättre på att beställa, ta emot och leverera materiel. Leveranserna ska bara studsa på Försvarsmaktens centrallager och sedan ut i verksamheten.

    Det nya kroppsskyddet 23 D, som är specialanpassat för kvinnor, skulle egentligen ha levererats till förbanden innan midsommar i år. Logistikchefen själv stod på ett NOAK-möte i höstas och lovade detta, berättar han.

    – Nu blev det inte så. Det beror bland annat på att vi även där har haft utmaningar med den tekniska dokumentationen innan vi kan lämna ut materielen. Kroppsskydden är väldigt dyra och vi behövde tillse att verksamheten skulle kunna ta om hand dem på ett bra sätt när det gäller förvaring, underhåll och användning. Brukarutbildningen är planerad till vecka 40, sedan ska de direkt ut, säger Claes Isoz, som också berättar att vätskebehållare är på väg ut till förbanden i närtid.

    Vill du göra något medskick till Försvarsmaktens anställda?

    – Jag ber inte om mer tålamod. Jag förstår att folk har tröttnat. Jag har full förståelse för kritiken. Vi kan bara bli bättre.

     

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post

    mest läst

    Föregående
    Nästa
    officerstidningen