Senast publicerat
Senast publicerat:

Lägesrapport om trebefälssystemet

Försvarsmakten har nu påbörjat arbetet med att driva igenom ÖB:s beslut om slutgiltigt införande av trebefälssystemet. Officersförbundet har därför skickat ut en PM som är riktade till officersföreningarna och som kommer användas på lokal nivå för förhandling vid respektive officersförening och organisationsenhet (OrgE).

Redaktionen
Axel Öberg/Försvarsmakten
Artikel från Officersförbundet.

ÖB fattade beslut om slutligt införande av trebefälssystemet den 7 maj 2021. Officersförbundet och Försvarsmakten samverkade om beslutsförslaget i oenighet och efter att beslutet fattades påbörjade förbundet en utredning om införandet kan anses felaktig ur ett förvaltnings- eller arbetsrättsligt perspektiv. Förbundets utredning blev klar i slutet av hösten och visade att beslutet inte kan anses rättsligt felaktigt ur ett generellt perspektiv och att det därför inte finns några reella möjligheter för förbundet att driva frågan rättsligt för kollektivet. Det kan dock finnas individuella enskilda fall som förbundet kan driva rättsligt. 

Nu har försvarsgrens- och stridskraftschefernas och Högkvarteret beslutat att driva igenom slutgiltigt införande av trebefälssystemet och Officersförbundet har samverkat i enighet. Det innebär att förbundet har varit eniga med att nämnda chefer har tolkat ÖB:s beslut korrekt och att det avses drivas igenom inom de ramar som satts upp. Samtidigt har förbundet fört fram de viktigaste synpunkterna; att beslutet vid genomdrivande i respektive försvarsgren och stridskraft inte ska krånglas till ytterligare och att det vid varje enskilt fall ska göras en prövning samt att det finns en förhandlingsskyldighet. 

– Vi har hela tiden varit emot tvingande omgalonering, men nu när beslutet har fattats och ska genomföras måste vi arbeta för att det genomförs på rätt sätt. Det finns medlemmar som mår dåligt över det här och det kommer inte bli en enkel väg, men vi behöver ta oss framåt, säger Lars Fresker förbundsordförande Officersförbundet.

Förbundet och kansliet har nu skickat ut en PM Implementering med checklista till officersföreningarna som kommer användas på lokal nivå vid respektive officersförening och OrgE under kommande förhandlingar. Huruvida det kommer att finnas vissa individuella fall att driva rättsligt återstår att se, men det finns beredskap att driva enskilda specifika fall. 

FAKTA

Bakgrund trebefälssystemet – vad har Officersförbundet gjort? 
Beslut om att ändra befälssystem fattades 2008, då utan tvingade byte av personalkategori och grad. Officersförbundet har sedan 2008 avrått överbefälhavaren från tvingande byte av personalkategori och grad. Innan beslutet fattades samverkade Officersförbundet och Försvarsmakten om beslutsförslaget i oenighet just kring tvingande byte av personalkategori och grad.

Förbundet hade innan dess haft samtal med företrädare för Försvarsmaktens juridiska avdelning om att det kan vara arbetsrättsligt fel att tvinga anställda att byta personalkategori från officer till specialistofficer. Vidare föreslog förbundet en kompromiss som skulle inneburit ett byte av personalkategori, men att graden bibehålls. 

Liknande läsning:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    En ny studie från Försvarshögskolan visar att svenska militärer mår sämre både på jobbet och hemma än finska, norska och danska militärer.

    Redaktionen
    Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten
    20210904_antseh01_AJB_K4_SERE_110 kopiera

    Officersförbundet och sina nordiska motsvarigheter skickade i slutet av våren ut en undersökning till sina medlemmar runtom i Norden. Syftet med undersökningen var att studera balansen mellan arbete och privatliv samt hur olika arbetsrelaterade krav och resurser påverkar välbefinnande, arbetstillfredsställelse och organisatoriskt engagemang hos militärer i Norden. Det är som sagt Försvarshögskolan som har genomfört studien som 3 308 militärer runtom i Norden har svarat på.

    Det mest anmärkningsvärda resultatet i studien från ett svenskt perspektiv är att de svenska militärerna är de som mår sämst både på jobbet och hemma. 38 procent av de svenska militärerna har svarat att de mår dåligt på jobbet i relation till 25-28 procent i Finland, Norge och Danmkark. 28 procent av de svenska militärerna har svarat att de mår dåligt hemma i relation till 15–17 procent i Finland, Norge och Danmark. Svenska militärer har en sämre balans mellan arbete och privatliv än de andra nordiska militärerna.

    »De svenska militärerna mår sämre för att de går väldigt tungt.«

    – Försvarsmakten ska växa med flera regementen och flottiljer och är mitt uppe i en Nato-ansökan som kan leda till att de ska bemanna Nato-staber runtom i världen. Samtidigt har Försvarsmakten infört ett befälssystem med obligatorisk omgalonering och GSS tvingas sluta och det tar tid att utbilda nya GSS/K och yrkesofficerare. Jag kan inte påstå att det finns ett orsakssamband, men utifrån andra studier jag har genomfört och en massa intervjuer menar jag att allting hänger ihop. De svenska militärerna mår sämre för att de går väldigt tungt, säger Johan Österberg, forskare vid Försvarshögskolan som har genomfört studien.

    Johan Österberg ser inte ett problem med att gå tungt tillfälligt exempelvis under en vecka, men om det blir permanent exempelvis månad efter månad då blir det svårt och det är då folk slutar. Det här måste Försvarsmakten följa upp, menar han.

    Johan Österberg-2021
    Johan Österberg

    Studien visade också att svenska militärer har lite lägre arbetstillfredsställelse än finska och danska militärer, men också ett starkt organisatoriskt engagemang vilket betyder att de uppvisar en hög lojalitet gentemot Försvarsmakten.

    Johan Österberg pekar på Herzbergs tvåfaktor-teori, där motivation- och hygienfaktorer samspelar. Hygienfaktorer är exempelvis lön, ledning, relationer, arbetsförhållanden, policys och administration. Motivationsfaktorer är exempelvis ansvar, prestation, själva arbetet och erkännande. Motivationsfaktorerna är det som kompletterar hygienfaktorerna och bidrar till anställdas motivation och ökade produktivitet.

    – Jag kan vara högt motiverad, men upplever jag att hygienfaktorerna är för bristfälliga, exempelvis lön, ledarskap och policys, så kommer motivationen att minska säger Johan Österberg.

    Ur arkivet: