Kraftiga stötar lämnas utan åtgärd

På 20 år har sex fall av statiska urladdningar i Försvars­maktens helikopterverksamhet rapporterats. Det senaste inträffade i januari då en besättningsman fick en kraftig stöt på läppen av hjälmmikrofonen. Flygstaben meddelar att de inte planerar några åtgärder med anledning av det inträffade.

Vinschvajern jordas genom separat kabel mot fartygsdäcket men det är ingen garanti mot statiska urladdningar.

Att det finns risk att drabbas av statiska urladdningar inom helikopterverksamheten är allmänt känt bland Försvarsmaktens flygande besättningar. De senaste 20 åren har sex fall av statiska urladdningar rapporterats, det senaste inträffade i januari då en besättningsman fick en rejäl stöt på läppen av mikrofonen i hjälmen. Händelsen lades in i Prio, men något beslut om åtgärder har inte fattats, varken av ansvariga chefer lokalt eller på Flygstaben i Uppsala.

– Vi vill inte spekulera i det som skedde och huruvida det kan hända igen. Men vi är en lärande organisation och det är bra att sådant här rapporteras, säger Flygstabens kommunikationschef, Louise Levin.

» Att drabbas av en statisk urladdning är väldigt obehagligt. «

Det som skedde i januari inträffade under en flygning med stängda dörrar. Övriga fem inrapporterade fall har drabbat vinschoperatörer i samband med vinschning mot fartyg. För att förhindra att statiska urladdningar går upp i vinschlinan och slår mot ytbärgare eller vinschoperatör, finns en jordningskabel fäst i vinschlinan. Jordningskabeln släpps ner i fartygsdäcket eller vattnet, innan linan som vinschoperatören är fäst i når underlaget, för att fånga upp den statiska elektriciteten. Men metoden ger inget 100-procentigt skydd mot urladdningar som kan dyka upp i stort sett när som helst under en vinschoperation.

– Att drabbas av en statisk urladdning är väldigt obehagligt. Det gjorde fruktansvärt ont och vi fick avbryta övningen, säger Lars Nilsson, flygsäkerhetsofficer på helikopterskvadronen i Ronneby som själv fick två kraftiga urladdningar i ena örat vid en vinschövning 2001.

Lars Nilsson är övertygad om att det inträffat fler incidenter med urladdningar genom åren än de som har rapporterats. Den teorin får stöd i FM:s avvikelserapporteringssystem där man efter händelsen i januari hänvisar till tidigare incidenter med helikopter 14, utan att några sådana syns i Prio.

Lars Nilsson, flygsäkerhetsofficer på helikopterskvadronen i Ronneby

– Jag har hört talas om fler händelser än de som finns inrapporterade. Varför man inte alltid rapporterar vet jag inte, men kanske kan det bero på att man tycker att det ändå inte gör någon skillnad, säger han.

Vilka fysiska men en statisk urladdning kan ge är oklart. Enligt forskare som Officerstidningen varit i kontakt med saknas vetenskapliga undersökningar på området.

Efter flera incidenter längre tillbaka i tiden införde Försvarsmakten en särskild jordningsmanschett som helikopterbesättningarna skulle bära för att hindra urladdningar att slå mot kroppen. Men jordningsmanschetten är inte i bruk längre.

– Den togs fram till helikopter 4-systemet och vi har inga planer på att återinföra den, säger Louise Levin på Flygstaben.

Fakta
Olyckor med statiska urladdningar på ­helikopter mellan 1999 och 2019

2000: Vid en vinschövning med helikopter 4B, fattade en besättningsman tag om styrlinan innan den var jordad och fick en statisk urladdning. Samtidigt fick färdmekanikern samma urladdning från styrlinan via midjan in i helikopterskrovet beroende på att denne lutade sig mot dörrkanten. Urladdningen tros kunna ha gått genom interfonsystemet (internkommunikation) om inte färdmekanikern hade jordat sig i skrovet.

2001: En vinschoperatör på helikopter 4B fick en statisk urladdning när han tog tag i styrlinan i samband med att en vinschning skulle avbrytas. Operatören fick flera stötar i båda öronen.

2001: En färdmekaniker på helikopter 10A fick statiska urladdningar i öronen från hörselkåpan efter kontakt med vinschvajern.

2005: En färdmekaniker på helikopter 4B fick en kraftig statisk urladdning på höger öra i samband med vinschning. Vid urladdningen upplevde även spanaren en stöt i båda fötterna genom radarstativet. Dessutom blev det störningar på interfonsystemet.

2014: En vinschövning på helikopter 15B fick avbrytas sedan vinschoperatören drabbats av två rejäla urladdningar genom styrlinan. När vinschvajern sedan skulle tas in i helikoptern fick vinschoperatören ytterligare en kraftig stöt. Risk för personskador liksom skador på elektronisk utrustning konstaterades i den efterföljande diskussionen.

2019: En besättningsman på helikopter 14 fick en kraftig stöt på läppen av mikrofonen under flygning. Flygningen skedde med dörrarna stängda. I den efterföljande diskussionen konstaterades liknande problem på helikopter 14 i samband med vinschning. Några sådana händelser med helikopter 14 finns dock inte rapporterade i Prio.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarets materielverk ska fördubbla sin omsättning under kommande år och hundratals tjänster ska tillsättas, däribland 160 militära befattningar. Men konkurrensen om officerskompetensen är hård och en dialog förs med Försvarsmakten om hur bemanningen ska lösas.
    I dag är 60 YAM-befattningar på FMV vakanta. Samtidigt kan behovet av militär kompetens komma att öka ytterligare de närmaste åren.

    Den pågående upprustningen ökar trycket på flera företag, organisationer och myndigheter, däribland Försvarets materielverk, FMV. Med regeringens inriktning ska myndigheten fördubbla sin omsättning under de kommande åren och antalet medarbetare ska öka med 680 årsarbetskrafter, vilket bedöms motsvara cirka 900 personer.

    – Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. Vi kommer nog inte att nå riktigt ända fram, men väldigt nära. Sedan ska vi växa med ytterligare ungefär 600 personer de kommande fyra åren, säger Ylva Navér, HR- och kommunikationsdirektör på FMV.

    Av de planerade rekryteringarna behövs cirka 160 personer med militär kompetens på FMV, så kallade YAM-befattningar. YAM står för yrkesofficer vid annan myndighet och innebär att officerare lånas ut av Försvarsmakten till en civil myndighet under viss tid. Men tillgången på militär kompetens är begränsad och ännu har man inte lyckats bemanna upp alla YAM-rader.

    » Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. «

    – Vi har haft ett behov av 160 YAM-befattningar sedan jag började på FMV för ett drygt år sedan, men vi har inte lyckats bemanna fler än 100 av dem. Det är också möjligt att vi kommer att identifiera ytterligare behov av YAM-befattningar under kommande år, säger Ylva Navér. 

    Det händer att officerare på eget initiativ ansöker till lediga tjänster på FMV, utanför YAM-systemet. Hur många personer det rör sig om finns inga siffror på, men diskussioner har inletts med Försvarsmakten om hur det ska hanteras.

    – Vi ska inte välja bort någon därför att de kommer från Försvarsmakten utan bara ta hänsyn till vilken kandidat som är bäst lämpad för tjänsten, och ibland är det en officer, säger Ylva Navér.

    En växande personalstyrka kräver också utökade arbetsytor. FMV har förhyrt lokaler runt om i Stockholm utanför Tre vapen och våren 2024 ska en ny paviljong med 130 arbetsplatser vara inflyttningsklar på Värtavägen. Men FMV rekryterar inte bara till Stockholm utan också till verksamhetsorter ute i landet. Bland annat sker en omfattande tillväxt inom Test och evaluering, som i år ska utökas med dryg 100 befattningar. Test och evaluering har verksamhet i Vidsel, Härnösand, Linköping, Karlsborg/Skövde, Älvdalen, Enköping och Karlskrona.

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post
    I november 2021 meddelade Försvarsmakten att det nya skyddsglasögonsystemet snart skulle komma. Detta efter att Försvarets materielverk upphandlat nya skyddsglasögon. Men de har sedan dess legat hos Försvarsmaktens centrallager.

    – Det stämmer att vi har fått leverans av skyddsglasögon, men vi kunde inte bekräfta att de klarade laser. Det vore en allvarlig kvalitetsbrist ur ett säkerhetsperspektiv, därför har vi hållit kvar dem på centrallagret i väntan på att reda ut den här frågan, säger Försvarsmaktens logistikchef brigadgeneral Claes Isoz.

    Nu är frågan utredd, testerna har visat att glasögonen klarar laser och leveranser kommer att ske till förbanden i närtid.

    Det nya kroppsskyddet 23 D, som är specialanpassat för kvinnor, skulle ha levererats till förbanden innan midsommar i år.  

    – Nu blev det inte så. Det beror på att vi även där haft utmaningar med den tekniska dokumentationen. Kroppsskydden är väldigt dyra och vi behövde tillse att verksamheten skulle kunna ta hand om dem på ett bra sätt när det gäller förvaring, underhåll och användning. Brukarutbildningen är planerad till vecka 40, sedan ska de direkt ut, säger Isoz. 

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post
    En 21-årig soldat omkom efter att ha blivit påkörd av en tankbil på Blekinge flygflottilj, F 17, den 17 augusti. Olyckan utreds nu som ett arbetsmiljöbrott.
    Det är ännu oklart hur lång tid det kommer att ta att utreda olyckan på Blekinge flygflottilj där en 21-årig soldat omkom.

    Enligt SVT nyheter kom larmet om olyckan inne på flygflottiljen i Ronneby vid elvatiden på förmiddagen. En soldat hade blivit påkörd och förts till sjukhus där han senare avled. Dagen efter olyckan hölls en presskonferens. Där framkom bland annat att den omkomne befunnit sig framför fordonet när olyckan skedde. 

    – Det är med stor sorg och tungt hjärta vi bjudit in i dag. Det jag kan säga är att den förolyckade blev påkörd av en tankbil under ett rutinarbete inne på området. Trots omedelbara livräddande insatser gick hans liv inte att rädda, sa flottiljchef överste Anders Jönsson, enligt SVT nyheter.

    Händelsen utreds nu som ett arbetsmiljöbrott. Förundersökningsledare är kammaråklagare Jan Olin vid Nationella åklagaravdelningen i Malmö. 

    – Alla dödsolyckor i arbetet utreds som arbetsmiljöbrott och vi undersöker om den som är ansvarig för arbetsmiljön på något sätt har brustit i sina åtaganden. Om utredningen går hela vägen till åtal kan det ta ett till två år, men om så blir fallet kan jag inte svara på, säger Jan Olin till Officerstidningen. 

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post