Kraftiga stötar lämnas utan åtgärd

På 20 år har sex fall av statiska urladdningar i Försvars­maktens helikopterverksamhet rapporterats. Det senaste inträffade i januari då en besättningsman fick en kraftig stöt på läppen av hjälmmikrofonen. Flygstaben meddelar att de inte planerar några åtgärder med anledning av det inträffade.

Vinschvajern jordas genom separat kabel mot fartygsdäcket men det är ingen garanti mot statiska urladdningar.

Att det finns risk att drabbas av statiska urladdningar inom helikopterverksamheten är allmänt känt bland Försvarsmaktens flygande besättningar. De senaste 20 åren har sex fall av statiska urladdningar rapporterats, det senaste inträffade i januari då en besättningsman fick en rejäl stöt på läppen av mikrofonen i hjälmen. Händelsen lades in i Prio, men något beslut om åtgärder har inte fattats, varken av ansvariga chefer lokalt eller på Flygstaben i Uppsala.

– Vi vill inte spekulera i det som skedde och huruvida det kan hända igen. Men vi är en lärande organisation och det är bra att sådant här rapporteras, säger Flygstabens kommunikationschef, Louise Levin.

» Att drabbas av en statisk urladdning är väldigt obehagligt. «

Det som skedde i januari inträffade under en flygning med stängda dörrar. Övriga fem inrapporterade fall har drabbat vinschoperatörer i samband med vinschning mot fartyg. För att förhindra att statiska urladdningar går upp i vinschlinan och slår mot ytbärgare eller vinschoperatör, finns en jordningskabel fäst i vinschlinan. Jordningskabeln släpps ner i fartygsdäcket eller vattnet, innan linan som vinschoperatören är fäst i når underlaget, för att fånga upp den statiska elektriciteten. Men metoden ger inget 100-procentigt skydd mot urladdningar som kan dyka upp i stort sett när som helst under en vinschoperation.

– Att drabbas av en statisk urladdning är väldigt obehagligt. Det gjorde fruktansvärt ont och vi fick avbryta övningen, säger Lars Nilsson, flygsäkerhetsofficer på helikopterskvadronen i Ronneby som själv fick två kraftiga urladdningar i ena örat vid en vinschövning 2001.

Lars Nilsson är övertygad om att det inträffat fler incidenter med urladdningar genom åren än de som har rapporterats. Den teorin får stöd i FM:s avvikelserapporteringssystem där man efter händelsen i januari hänvisar till tidigare incidenter med helikopter 14, utan att några sådana syns i Prio.

Lars Nilsson, flygsäkerhetsofficer på helikopterskvadronen i Ronneby

– Jag har hört talas om fler händelser än de som finns inrapporterade. Varför man inte alltid rapporterar vet jag inte, men kanske kan det bero på att man tycker att det ändå inte gör någon skillnad, säger han.

Vilka fysiska men en statisk urladdning kan ge är oklart. Enligt forskare som Officerstidningen varit i kontakt med saknas vetenskapliga undersökningar på området.

Efter flera incidenter längre tillbaka i tiden införde Försvarsmakten en särskild jordningsmanschett som helikopterbesättningarna skulle bära för att hindra urladdningar att slå mot kroppen. Men jordningsmanschetten är inte i bruk längre.

– Den togs fram till helikopter 4-systemet och vi har inga planer på att återinföra den, säger Louise Levin på Flygstaben.

Fakta
Olyckor med statiska urladdningar på ­helikopter mellan 1999 och 2019

2000: Vid en vinschövning med helikopter 4B, fattade en besättningsman tag om styrlinan innan den var jordad och fick en statisk urladdning. Samtidigt fick färdmekanikern samma urladdning från styrlinan via midjan in i helikopterskrovet beroende på att denne lutade sig mot dörrkanten. Urladdningen tros kunna ha gått genom interfonsystemet (internkommunikation) om inte färdmekanikern hade jordat sig i skrovet.

2001: En vinschoperatör på helikopter 4B fick en statisk urladdning när han tog tag i styrlinan i samband med att en vinschning skulle avbrytas. Operatören fick flera stötar i båda öronen.

2001: En färdmekaniker på helikopter 10A fick statiska urladdningar i öronen från hörselkåpan efter kontakt med vinschvajern.

2005: En färdmekaniker på helikopter 4B fick en kraftig statisk urladdning på höger öra i samband med vinschning. Vid urladdningen upplevde även spanaren en stöt i båda fötterna genom radarstativet. Dessutom blev det störningar på interfonsystemet.

2014: En vinschövning på helikopter 15B fick avbrytas sedan vinschoperatören drabbats av två rejäla urladdningar genom styrlinan. När vinschvajern sedan skulle tas in i helikoptern fick vinschoperatören ytterligare en kraftig stöt. Risk för personskador liksom skador på elektronisk utrustning konstaterades i den efterföljande diskussionen.

2019: En besättningsman på helikopter 14 fick en kraftig stöt på läppen av mikrofonen under flygning. Flygningen skedde med dörrarna stängda. I den efterföljande diskussionen konstaterades liknande problem på helikopter 14 i samband med vinschning. Några sådana händelser med helikopter 14 finns dock inte rapporterade i Prio.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Befälens ledarskap får högt betyg av de värnpliktiga och hälften av de som genomgår grundutbildningen kan tänka sig att fortsätta i Försvarsmakten. Antalet kränkningar minskar, men fortfarande uppger var fjärde rekryt att de blivit utsatta för ovälkommet beteende.

I mitten av oktober publicerades de värnpliktigas utvärdering av grundutbildningen 2021–2022. Den visar ett fortsatt högt förtroende för ledarskapet bland befälen som får betyg 3,9 på en femgradig skala. Helhetsbedömningen av värnpliktsutbildningen hamnar på 3,8 och hälften av de 3 946 (77 procent) rekryter som svarade på enkäten kan tänka sig ett fortsatt engagemang i Försvarsmakten. 

– Det här är väldigt positiva omdömen och det är vi glada för. Vi har en bra utbildning och väldigt många bra befäl som jobbar i organisationen, säger brigadgeneral Fredrik Ståhlberg, Försvarsmaktens tillförordnade personaldirektör.

Antalet fall av kränkningar bland rekryterna fortsätter att minska. För två år sedan uppgav 30 procent av de värnpliktiga att de någon gång under utbildningen utsatts för kränkningar. I fjol hade den siffran sjunkit till 26 procent och i årets utvärdering angav 24 procent att de blivit utsatta. 

– Att utvecklingen är positiv är förstås glädjande, men det innebär inte att vi kan sätta oss ner och vara nöjda. Varje kränkning är en för mycket och vi måste fortsätta att jobba med de här frågorna lika intensivt som vi gjort de senaste åren, säger Fredrik Ståhlberg. 

» Varje kränkning är en för mycket och vi måste fortsätta att jobba med de här frågorna. «

Kvinnor drabbas oftare av kränkningar än män. Totalt 816 kvinnor, 37 procent, uppgav att de blivit kränkta någon gång under utbildningen. Bland kvinnor med utomnordisk bakgrund var den siffran 41 procent. Av de som upplevt kränkningar uppger 12 procent att de utsatts av anställt befäl, 3 procent av värnpliktigt befäl och 13 procent av en annan värnpliktig. 

I svarsalternativen anger de som svarat att de upplevt kränkningar att det bland annat handlar om nedvärderande och kränkande sätt att konversera på, respektlöst och olämpligt beteende, dålig attityd och jargong, diskriminerande kommentarer och beteende samt mobbning och trakasserier.

– Våra värnpliktiga har hög kompetens och är ambitiösa, det är bara 43 procent som går igenom mönstringen. Det ställer stora krav på hur vi bemöter dem. När det handlar om värnpliktiga som kränker varandra kan man fråga sig vilka värderingar de har med sig när de kommer till oss. Där behöver våra befäl vara förebilder. Det skulle vara intressant att se om vi kan påverka dem under utbildningen och göra mätningar i början och i slutet av värnplikten, säger Fredrik Ståhlberg.   

Åtta procent av de värnpliktiga uppger att de utsatts för diskriminering eller trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. 

– Sådant här får inte förekomma, det är helt oacceptabelt. Mitt budskap är att vi finns till för att ytterst kunna möta ett väpnat angrepp. Då måste vi ha förtroende för varandra, vi måste kunna lita på varandra och vara goda kamrater. Om vi inte kan lita på varandra till vardags, hur ska vi då kunna göra det i ett skarpt läge, säger Fredrik Ståhlberg. 

Fredrik Ståhlberg
Fredrik Ståhlberg, Försvarsmaktens tillförordnade personaldirektör.

På vissa förband och organisationsenheter är diskriminering och trakasserier vanligare än hos andra. Störst andel fall har Totalförsvarets skyddscentrum i Umeå (13 procent), Bodens artilleriregemente (11 procent) och Livgardet (10 procent). Tre förband och utbildningsorter hade inga anmälningar alls: Gotlands regemente, Uppsala flygflottilj och och Lapplandsjägargruppen i Kiruna. 

– Jag tycker att man ska vara försiktig med att dra slutsatser av det här nuläget. Låt oss se hur resultaten utvecklar sig de närmaste åren, säger Fredrik Ståhlberg och fortsätter:

– Om vissa förband får dåliga resultat år från år behöver vi titta på varför. Då finns det något att gräva i. Och andra förband som alltid får bra omdömen, vad kan vi lära av dem? 

På frågan om kvinnor och män ges samma möjligheter under grundutbildningen svarade 54 procent av männen och 29 procent av kvinnorna, att så är fallet i mycket hög utsträckning. 

– Jag tror att svaren speglar tillgången till personlig utrustning för kvinnor, och där måste man vara ärlig och erkänna att vi inte varit tillräckligt bra. Men på det området har vi nu gjort rejäla satsningar. Vi har köpt in stridsvästar anpassade för kvinnor och inom ett par år kommer vi att ha ett nytt uniformssystem på plats. Det innebär att vi äntligen går i mål med den personliga utrustningen för kvinnor inom flera områden.

Ett resultat som sticker ut i rapporten är att tre procent av de värnpliktiga uppger att de utsatts för ”fysisk våldsamhet eller grov misshandel” under utbildningen. 

– Sådant ska polisanmälas, säger Fredrik Ståhlberg.

 

FAKTA

Om undersökningen

GU-enkäten genomförs bland de värnpliktiga under utbildningens sista veckor. I årets undersökning svarade 3 946 av de tillfrågade, vilket är 77 procent av de värnpliktiga. Av de som svarade på enkäkten var 21 procent kvinnor och 79 procent män. Drygt var fjärde rekryt hade sökt grundutbildningen frivilligt medan övriga pliktades in.  GU-enkäten genomförs av Kantar Public/Sifo på uppdrag av Försvarsmakten. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Riksrevisionen riktar kritik mot Försvarsmaktens personalförsörjning av kontinuerligt anställda soldater, sjömän och gruppbefäl (GSS/K). Den har varit underfinansierad och haft otydlig styrning. Brist på övningar och materiel gör att de anställda slutar i förtid, slår Riksrevisionen fast.

Meningsfulla arbetsuppgifter är en viktig drivkraft för att GSS/K ska fortsätta vara anställda.

Riksrevisionens nya rapport ”Expansion utan prioritet”, som släpptes i början av september, har granskat Försvarsmaktens personalförsörjning av GSS/K, i huvudsak under perioden 2016–2020. De senaste åren har myndigheten haft ungefär 1 000–1 500 färre anställda soldater, sjömän och gruppbefäl än vad som bedömts som nödvändigt, vilket motsvarar cirka 15–20 procent av personalkategorin. 

Granskningen visar att arbetsuppgifterna är en viktig drivkraft för att GSS/K ska fortsätta att vara anställda, men att de inte alltid motsvarar förväntningarna – vilket leder till att många slutar sin anställning i förtid. 

– Många uppger att brist på materiel och arbetsledande yrkesofficerare har inneburit få övnings- och utvecklingsmöjligheter. Arbetsuppgifterna har då inte känts lika meningsfulla, säger Fredrik Bonander, projektledare för granskningen, i pressmeddelandet. 

Fredrik Bonnander
Fredrik Bonander

Det var 2009 som riksdagen beslutade om att införa anställda soldater. Målet på 6 850 GSS/K skulle vara uppnått år 2018. Men det lyckades aldrig, utan målet har i stället skjutits framåt, och nu ska det nås år 2027. En huvudorsak är att riksdagens försvarsbeslut 2015, enligt Riksrevisionen, varit underfinansierat. Försvarsmakten sätter upp mål för antalet anställda soldater på de olika förbanden. Men målen följs inte av motsvarande utrymme i förbandens budget, vilket leder till att förbanden får olika uppfattningar om vad som gäller. Några förband har haft som mål att anställa fler än vad de har plats eller resurser för och ”saknar i realiteten möjlighet att nå bemanningsmålen inom de tidsramar som angivits”.

Totalt sett ökar dock antalet GSS/K, och även om Försvarsmakten inte har några problem med att rekrytera har myndigheten haft svårt att behålla dem så länge som vore önskvärt, enligt Riksrevisionen. 

”Det riskerar att leda till att onödigt mycket resurser tas i anspråk för rekrytering och utbildning, men också till att det blir svårare att fylla förbanden. Svårigheterna att behålla personal kommer sig delvis av brist på materiel, infrastruktur och yrkesofficerare, som har försvårat för Försvarsmakten att tillhandahålla en god verksamhet för sina GSS/K, men också av att GSS/K efter ett tag känner sig färdiga med yrket”, skriver Riksrevisionen.

» Många uppger att brist på materiel och arbetsledande yrkesofficerare har inneburit få övnings- och utvecklingsmöjligheter. «

Den huvudsakliga rekryteringsbasen för GSS/K är värnpliktiga. Detta har lett till att nyanställningar i huvudsak sker en gång om året, i samband med utryckning. När soldater sedan slutar växer antalet vakanser allt eftersom. Det gör det gradvis svårare att bedriva en god verksamhet för dem som är kvar, eftersom till exempel övningar ofta kräver ett visst antal deltagande för att vara relevanta.Riksrevisionen rekommenderar Försvarsmakten att ”förtydliga sin interna styrning vad gäller antalet anställda och kostnaderna för dessa”.

Försvarsmakten skriver i ett blogginlägg att de välkomnar rapporten. Försvarsmaktens tillförordnade personaldirektör Fredrik Ståhlberg och Försvarsmaktens förbandsproduktionschef Jonny Lindfors kommenterar den så här i inlägget på myndighetens webbplats:

”En del av den kritik som framkommit i rapporten tyder på att soldaterna upplever att de inte är lika prioriterade som de värnpliktiga. Det är något vi tar på allvar. Det är en produkt av en stor förändring i samband med värnpliktens återinförande”, skriver de och poängterar att anställda och värnpliktiga har en ömsesidig positiv påverkan på krigsförbandens förmåga.

”Nationell beredskap är tydligt i fokus och våra stående förband nyttjas i betydligt större omfattning än för något år sedan. Det råder dock alltjämt ett behov av att turas om att nyttja materiel för grundutbildning och för att vidmakthålla stående förband och så kommer det att se ut under många år framåt”, skriver de vidare i inlägget.

FAKTA

Riksrevisionen rekommendationer:
Se över möjliga åtgärder för att få GSS/K att stanna längre. 

Säkerställ att det finns tillräckligt många GSS/K i tjänst hela året för att kunna bedriva en god verksamhet. Förtydliga den interna styrningen kring måltal  och liknande.

Källa: Riksrevisionen ”Expansion utan prioritet”

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Ett svenskt förbandsbidrag till Nato kan omfatta såväl fartyg som stridsflyg och markförband. Det skriver Försvarsmakten i en delredovisning om ett framtida Natomedlemskap som överlämnats till regeringen.

Vad Sverige ska kunna bidra med till Natos styrkor vid ett medlemsskap, är under utredning. Övning Defender Europe 2022 är en USA-ledd övning som genomförs på olika platser i Europa. Försvarsmakten deltog med ett reducerat kompani från Ing 2, Göta ingenjörregemente som tillsammans med amerikanska förband byggde två förbindelser över två olika vattendrag i Polen.

Ett svenskt medlemskap i Nato kommer att påverka såväl ledning som organisation och förbandsverksamhet i Försvarsmakten. En mer detaljerad analys av effekterna av ett deltagande i försvarsalliansen kommer att finnas med i det budgetunderlag som överbefälhavaren lämnar till regeringen den 1 november, men en delredovisning har levererats. Delredovisningen är inte offentlig, men enligt en artikel på Försvarsmaktens webbplats den 16 september kan ett svenskt förbandsbidrag till Nato handla om fartyg till marina styrkor, stridsflyg till beredskapsstyrkor för luftrumsövervakning och markförband till förstärkningsstyrkorna i Baltikum och Östeuropa.   

– Svenskt territorium kommer också att ha stor betydelse för alliansens försvar av Finland och de baltiska staterna. Det svenska inträdet i Nato förändrar också förutsättningarna för försvaret av Nordnorge, kontrollen av sjöförbindelser i Västerhavet och därmed även i Östersjöinloppet, säger generalmajor Thomas Nilsson som sammanhåller Försvarsmaktens Natoförberedelser, i artikeln. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post