Senast publicerat
Senast publicerat:

”Jag känner mig trygg i besluten som vi fattar i Fpan”

Lars Fresker, Officersförbundets ordförande.

Lars Fresker har, i egenskap av Officersförbundets förbundsordförande, varit ordinarie ledamot i Försvarsmaktens personalansvarsnämnd i 20 år.

Josefine Owetz
Margareta Bloom Sandebäck

Försvarsmaktens personalansvarsnämnd, Fpan, består av sju ordinarie ledamöter. Lars Fresker har i tjugo år varit ledamot i egenskap av personalföreträdare. Utöver Officersförbundet består företrädarna av representanter från Försvarsförbundet och Seko. Det finns ersättare utsedda till alla ledamöter i
nämnden. 

– Under mina tjugo år har det dock aldrig varit ett så stort frånfälle i nämnden att vi har behövt ställa in ett möte. Detta arbete prioriteras och oftast är det de ordinarie ledamöterna som deltar och det är en hög närvaro vid alla möten. Det är ett undantag att man har ersättare inne, säger Lars Fresker.  

Nämndens möten genomförs alltid som ett närvaromöte hos Försvarsstabens juridiska avdelning på Högkvarteret i Stockholm. Handlingarna och dagordningen skickas ut några dagar inför att Fpan ska sammanträda. På mötet är en föredragande jurist från avdelningen närvarande. 

– Den som är föredragande inleder med en sammanfattning av varje ärende. Vi får också möjlighet att ställa kontrollfrågor. Sedan blir det en diskussion kring påföljd, om det ska avskrivas, bli löneavdrag eller skiljande från anställning, säger Lars Fresker. 

Liknande läsning:

» Det gäller att förbanden inkommer med ett bra underlag som beskriver hela händelsen och att den som är anmäld får möjlighet att yttra sig kring vad som har hänt. «

Han förklarar att den föredragande juristen i sammanfattningen av sakfrågan ofta berättar vad som tidigare har varit praxis i nämndens bedömning av motsvarande händelser. Det kan också ges exempel på hur andra myndigheter har bedömt ett liknande ärende.    

– Det ska finnas en röd tråd, och den kommer vi ständigt tillbaka till i våra diskussioner. Exempelvis kan praxis vara löneavdrag i tre dagar eller fem dagar för en viss sak. Det är en del i rättssäkerheten att det finns underlag och utredningar bakom bedömningarna och besluten, så att det inte blir godtyckligt åt något håll.

Om en anställd i Försvarsmakten misstänks för att ha gjort något olämpligt i tjänsten gör förbandschefen en hemställan till Fpans kansli om att frågan ska prövas. Anmälan ska innefatta en utredning av ärendet, yttrande med förslag till påföljd samt en motivering till förslaget. 

– När något händer på förbandet kontaktar förbanden juristerna. De får hjälp med vilket förarbete som ska göras, om det är skäl för avstängning under utredningen eller om individen ska omplaceras. Juridiska avdelningen stödjer också förbanden i utredningarna som görs, säger Lars Fresker. 

Hur vet ni i nämnden om utredningarna är tillräckligt bra genomförda? 

– Vi ställer kontrollfrågor om utredningarna till föredragande jurist. Jag tycker att det generellt sett är väldigt bra utredningar som görs ute på förbanden och att vi ofta får svar på de frågor som vi har. 

Lars Fresker förklarar att det i utredningarna från förbanden är viktigt att det redogörs för orsakerna bakom att en situation uppstått. Ibland hamnar ärenden i Fpan som berott på att de anställda haft bristande tid för att göra en ordentlig riskanalys eller att något annat gjort att planeringen brustit. 

– Det är ofta något som har föranlett att man har gjort något fel. Det gäller att förbanden inkommer med ett bra underlag som beskriver hela händelsen och att den som är anmäld får möjlighet att yttra sig kring vad som har hänt. 

Ibland vill också individen som är anmäld till Fpan komma till nämnden och själv ge sin syn på det inträffade, och inte enbart inkomma med ett skriftlig uttalande.  

– Några gånger per år deltar de som blivit anmälda till Fpan på mötet. Ofta handlar det då om skiljande från anställning.

Det händer relativt ofta att individer som blivit anmälda till Fpan säger upp sig innan ärendet prövas i nämnden, berättar Lars Fresker. 

– I de fall som rör skiljande från anställning, och där individen vet om att man gjort fel och vad som kommer att läggas fram i nämnden, så säger uppskattningsvis hälften av individerna upp sig innan det går upp till Fpan. Och eftersom individen inte längre har anställning så avskrivs ärendet.

» Jag tycker inte alltid att Fpan-anmälan används på det sättet som det borde göra. «

Är vissa förband mer benägna att anmäla till Fpan än andra?

– Min uppfattning är att det över tid har funnits skillnader på förbanden hur man agerar. Chefer byts ut och då ändras ledarskapet på förbandet. Vissa hanterar ärenden med ett chefssamtal och talar om för individen att ett beteende inte är acceptabelt. Hos andra förband kommer ärenden direkt till Fpan utan något chefssamtal, säger han och fortsätter: 

–  Jag tycker inte alltid att Fpan-anmälan används på det sättet som det borde göra. Det vore bättre ibland att hantera situationer direkt på förbandet. Fördelen när det hanteras med ett chefssamtal på förbandet är att det går snabbare. För individen kan man nog ibland också uppleva det som mer påföljd än när det går upp i Fpan och sedan avskrivs där eller dröjer lång tid innan beslut kommer.

I anmälningarna till Fpan står det ibland att förbandschefen saknar förtroende för den som är anmäld, och att det är ett skäl till att individen ska avskiljas från sin anställning. Lars Fresker upplever dock att den formuleringen används mer sällan i dag än för några år sedan. 

– En fråga som är svår och där vi ofta har haft olika syn i nämnden, det är frågan om när förbandschefen skriver i anmälan att den inte har förtroende för individen. Jag tyckte under en period att det användes lite för ofta och att det nästan blev ett mönster att man formulerade det så. 

Han berättar att en sådan formulering från förbandschefen ofta ledde till att den gavs stor betydelse i diskussionerna kring påföljd.

– Om chefen inte hade förtroende för en anställd, då var det nästan givet att då kunde inte den individen vara kvar i Försvarsmakten. Men sedan vid kontrollfrågor visade det sig ofta att chefen aldrig hade med individen i fråga att göra, utan lyssnade på hörsägen. Formuleringen används mer sällan i dag, och jag är nästan säker på att det var ett råd som man fick av juristerna.  

Han poängterar vikten av att Fpans beslut också omhändertas i organisationen och att lärdomar kan dras av de ärenden som kommer upp i nämnden. Det händer att ledamöterna vid sittande möte lyfter upp frågor som borde spridas vidare till myndighetens anställda.  

– Om vi ser att något är viktigt att sprida vidare internt så ställer vi ett uppdrag till chefsjuristen eller personaldirektören vid mötet och säger att det här behöver man ta upp på ett ÖB chefsmöte eller motsvarande. Det är vårt sätt att se till att det kommer vidare. Om det är ett särskilt beteende som inte är accepterat i Försvarsmakten, då behöver det också föras ut i organisationen. Det är en del av det förebyggande arbetet och det är så man formar ett förhållningssätt. 

Men hans erfarenhet är att det ofta brister i hur lärdomarna sprids internt i Försvarsmakten. 

– Ibland frågar jag Officersförbundets föreningsföreträdare hur något har spridits vidare ut på förbanden, men där är det ofta dåligt. Det är givetvis mängder information som ska ut, och man prioriterar inte alltid det här. Det är dock viktigt att det kommer ut, säger Lars Fresker.

Hur upplever du att förtroendet för Fpan är bland Försvarsmaktens anställda? 

– Jag upplever att man ute i organisationen har ett högt förtroende för Fpan. Ska det finnas en legitimitet för Fpan så måste de anställda ha förtroende för att processen sköts på ett korrekt och rättssäkert sätt och att utredningarna har gjorts ordentligt. Det är ett grundfundament för att bibehålla trovärdigheten. Jag känner mig trygg i besluten som vi fattar i nämnden.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Värdlandsstöd och logistik var i fokus under försvarsmaktsövningen Aurora 26 med 18 000 deltagare och mängder av materiel i rörelse. Planeringen av operativa transporter var klar i god tid innan övningsstarten, men kriget i Mellanöstern medförde flera sena ändringar. Det satte extra press på Transportenheten vid Försvarsmaktens logistik, som hanterade logistiken under övningen.

Linda Sundgren
Aurora 26 pressade logistiken
På Transportenheten jobbar militärer och civila tillsammans för att lösa transportuppdrag under Aurora 26.

På en stor bildskärm mitt i transportplaneringsavdelningens lokaler i Stockholm, visas en Sverigekarta med färgade pluppar. De ljusblå ringarna representerar lastbilar medan de mörkblå visar specialtransporter. Ringarna är samlade i landets södra och mellersta delar med en koncentration i trakterna av Norrtälje.

– Idag har man en sjukvårdsövning med krigsgravtjänst ute på Väddö och det är transporter av fiktivt dödade och skadade som vi ser här. Det handlar om runt 500 döda och ett antal skadade som ska omhändertas, säger överstelöjtnant Andreas Nordén, chef för FM log:s transportenhet och pekar på ringarna som sakta rör sig över skärmen.

Det är första veckan i maj och övning Aurora 26 är i full gång. Det är tredje gången som försvarsmaktsövning Aurora genomförs, i år med runt 18 000 deltagare från 13 länder, däribland Ukraina, USA, Kanada och Storbritannien. Men det är första gången som övningen hålls sedan Sverige blev medlem i Nato och i år är det de nya operativa planerna som ska övas. Fokus ligger på värdlandsstöd, som är en av Sveriges främsta uppgifter i alliansen. Övningsscenariot är ett ramverk som bygger på dagens hotbild i Europa med en aggressiv granne i öst.

– Egentligen behöver vi inte ha något scenario den här gången, med det mycket osäkra omvärldsläge som vi befinner oss i, säger Andreas Nordén.  

Värdlandsstödet handlar till stor del om transporter och att få soldater och materiel till rätt plats i rätt tid, samt att tillhandahålla proviant, bränsle och utrymmen för förvaring och sömn. Den stora mängden utländska förband innebär också ett antal transiteringar, det vill säga transporter som via allierade eller andra nationer kommer in till – eller ska passera genom – Sverige. Major Kristoffer Wallin är chef för transportplaneringsavdelningen, eller National Movement Coordination Center (NMCC) som den heter i Natokontext. Han säger att kriget i Iran har medfört många sena förändringar under övningen vilket innebär en extra påfrestning på personalen.

– Det händer så mycket runtomkring vilket gör att det inte alltid blir som vi planerat. Hela förband har plötsligt dragits ur övningen för att lösa andra uppgifter, medan andra förband har tillkommit i ett sent skede, säger Kristoffer Wallin.

FM_Log_10

Major Kristoffer Wallin

Chef för transportplaneringsavdelningen

Aurora 26, krigsgravtjänst

Soldater på Väddö i Roslagen bär säckar med fiktiva döda soldater under övning i krigsgravtjänst.

Foto: Försvarsmakten

Ledningen av operativa transporter och transiteringar under Aurora 26 hanteras av Operationsledningen, medan FM log med transportenheten leder genomförandet tillsammans med militärregionerna som koordinatorer. På den avslutande planeringskonferensen som hölls ett par månader innan Aurora startade, spikades de sista detaljerna inför övningen. Men på grund av omvärldsläget har det skett flera ändringar även efter det.

– När vi i början av Aurora tittade på hur det såg ut jämfört med det vi hade spikat på the final planning conference, hade vi 70- till 80-procentiga förändringar, säger förvaltare Rickard Benedetti, chef för planeringssektionen.

När vi i början av Aurora tittade på hur det såg ut jämfört med det vi hade spikat hade vi 70- till 80-procentiga förändringar.

Framför allt är det amerikanska förband som behövt avvika från den fastslagna planen.

– Amerikanarna skulle ha kommit med eget fartyg, men det fartyget fick köra ner till Hormuzsundet istället. Sedan skulle de åka härifrån med ett eget fartyg, men det fartyget försvann också. De har också ett förband som ska vidare till Baltstaterna efter Aurora som vi har hittat ett fartyg till, säger Rickard Benedetti.

Transporthandläggare Gustaf Älmeby ska tillsammans med sina kollegor se till att transporterna kan genomföras i varje given stund. Aurora 26 pågår över hela landet, med tyngdpunkt på södra Sverige och Gotland. Det innebär omfattande behov av sjötransporter för att förflytta personal och materiel från fastlandet och ut till ön. Eftersom Försvarsmakten saknar fartyg för den typen av transporter krävs ett nära samarbete med civila fartygsägare. Men svenska rederier verkar på en konkurrensutsatt marknad och måste förhålla sig till de lagar och regler som gäller för hantering av passagerare och fordon. För att få det att fungera i ett militärt sammanhang har Gustaf Älmeby daglig kontakt med såväl transportföretagen som förbanden.

– Vi följer upp vartenda fordon på individnivå. I helgen hade vi 1 000 längdmeter på ett fartyg och vi måste ha koll på vartenda registreringsnummer. Det är väldigt detaljstyrt allting, säger han.

FM Log under Aurora 26

Transporthandläggare Gustaf Älmeby ser till att transporterna under Aurora fungerar i varje given stund. Här tillsammans med sin chef, förvaltare Rickard Benedetti.

Foto: Filip Erlind

Rickard Benedetti berättar att det under den gångna helgen uppstod problem när trupp och materiel skulle transporteras från hamnen i Oskarshamn över till Visby. Amerikanska, brittiska, danska och svenska förband hade grupperat på kajen inför överfarten. Fordonen skulle transporteras med ett tyskt roro-fartyg (fartyg där lasten kan köras ombord) som går i reguljär trafik genom Östersjön medan soldaterna skulle överföras med en av Destination Gotlands färjor. Men på grund av renoveringar i hamnen i Oskarshamn fanns det bara ett tillgängligt roro-läge och eftersom passagerarfärjan hann avgå innan lastfartyget var på plats, blev fordonsförarna kvar på kajen.

Roro-fartyg har väldigt begränsade möjligheter att ta passagerare vilket gjorde att vi stod där med 50 förare som inte kom med båten.

– Roro-fartyg har väldigt begränsade möjligheter att ta passagerare vilket gjorde att vi stod där med 50 förare som inte kom med båten. Då skulle det heller inte finnas någon i Visby som kunde köra av fordonen från roro-fartyget. I ett sent skede kontaktade vi marinen och frågade om de kunde köra över personalen. De löste det alldeles utmärkt, men det är ett exempel på hur små förändringar kan få stora konsekvenser, säger Rickard Benedetti.

Oron i omvärlden ökar också risken för påverkan utifrån under övningar som Aurora. Enligt Andreas Nordén har transportenheten hittills inte fått några rapporter om störningar, men han säger att riskmedvetenheten är hög.

– Alla våra aktiviteter drar till sig intresse och vi har en ny normalbild med olika typer av störningar. Sedan exakt vad som sker är hemligt och det går i säkerhetsspåret, säger han och fortsätter:

– Men inom vår del i transportplaneringen har vi en egen förmåga att omhänderta planeringen för det som är skyddsvärt och vi har en egen säkerhetsorganisation. Idag tar vi större hänsyn till skyddsvärden än vi gjorde tidigare. Vi gör också mer analyser och behöver förhålla oss mer till omvärldsläget.

De stora förflyttningarna hittills under Aurora 26 har gått över Öresundsbron. Förband som inte medför farligt gods tillåts passera själva under ledning av NMCC medan de som medför sprängmedel, ammunition eller annat farligt gods möts upp av följebefäl. Vissa förband anländer med egna fartyg eller flyg. De tas emot av svenskt befäl och civila lastbärare som Försvarsmakten har avtal med, för vidare transport. Hur lång framförhållning de utländska förbanden har i transportplaneringen skiljer sig dock åt, vilket ställer krav på en flexibilitet som transportledningen egentligen inte har, säger Rickard Benedetti.

– Vi kan ta amerikanarna som exempel. De kan ha ett tredagarsfönster för när de kommer och då står vi där och väntar med civila bussar och dragbilar. Men vi kan ju inte binda upp dem i tre dagar, eller det skulle vi kunna göra men det är inte ekonomiskt försvarbart.

Sådana situationer försöker man lösa genom god samverkan, säger Gustaf Älmeby.

– Bra relationer är helt avgörande för att logistiken ska fungera och vi har en väldigt tajt samverkan med de utländska förbanden. Vi har daglig kontakt med dem och försöker göra allt vi kan för att ligga steget före i planeringen, säger han och fortsätter:

– Det är väldigt mycket bussar och mycket tunga transporter som vi hjälper till med och de behöver veta vad som händer. Sedan har vi förstås våra egna försvarsmaktsresurser som också behöver information.

Bra relationer är helt avgörande för att logistiken ska fungera och vi har en väldigt tajt samverkan med de utländska förbanden.

Veckan innan Aurora 26 startade var Rickard Benedetti och flera av hans medarbetare hos Operationsledningen på Högkvarteret för att säkerställa att transporterna till Gotland skulle fungera enligt planeringen.

– Vi spelade på transporterna ut till Gotland för att se vad vi behövde skruva på och i eftermiddag ska vi dit igen för att spela på hemtransporterna. Spelen är bra för att upptäcka om något behöver korrigeras, säger Rickard Benedetti.

Värdlandsstöd handlar inte bara om transporter utan också om omhändertagande av personal och materiel under den tid de befinner sig i Sverige. Uppgifterna tas omhand genom samordning mellan FM log, militärregionerna och försvarsgrenarna

– Det handlar om allt från skydd och bevakning till mat och potatis och toaletter. När förbanden är på plats tar den taktiska chefen över logistiken och just idag är det bara taktiska transporter. Men transporter är alltid rörlig materia och det vi gör nu är att skriva ihop de sista delarna inför hemtransporterna. Förbanden behöver veta när och hur de ska åka och vilka vägar de ska ta, säger Rickard Benedetti.

Aurora 26

De färgade cirklarna markerar olika typer av transporter av fiktivt skadade och dödade under ett moment där sjukvård och krigsgravtjänst övades.

Foto: Filip Erlind

Försvarsmakten har kommit långt i integreringen i Nato, men vissa delar återstår. Bland annat kan Natos digitala system för logistikplanering Logfas (logistic functional area services), ännu inte användas fullt ut.

– Som relativt ny medlem har vi inte tillgång till alla krypton ännu. Men vi har folk på utbildning i Logfas i Portugal just nu och vi kommer att skicka ner ännu fler. Under tiden använder vi Excel och mejl, säger Rickard Benedetti.

I Logfas ska samtliga Natos 32 medlemsländer kunna koppla ihop sig och få en gemensam lägesbild över gods- och personflöden. Det handlar om att slippa översätta begrepp, att enkelt kunna följa transportflöden och att undvika överbelastning av logistiknätverket.

– Nu har vi ett Logfassystem som är klassat Nato secret och för några veckor sedan har vi fått det att fungera inom Sverige. Nästa steg är att koppla upp det mot övriga länder och det är planerat till tredje kvartalet i år, säger Rickard Benedetti.

Bemanningen under Aurora 26 är en utmaning för transportenheten. Mycket resurser knyts upp till övningen samtidigt som den ordinarie verksamheten måste lösas.

– I grundberedskapen har vi en jourtelefon som vandrar runt, men nu under Aurora har vi gått över på försvarsmaktsdygn. Från att det första förbandet kom in i Sverige till att det sista lämnar har vi valt att ha minst en officer och en handläggare på försvarsmaktsdygn, säger Rickard Benedetti.

Totalt finns det 13 medarbetare på landplaneringssektionen, varav 4 yrkesofficerare. Sedan en tid tillbaka har man ytterligare två yrkesofficerare som förstärker under den intensiva period av tillväxt och Natointegrering som pågår.

– Men det räcker inte till. Vi har visserligen blivit fler och börjar få upp bodyn, men vi behöver bygga kompetens också. Eftersom vi håller på att tillväxa har jag just nu några få som är erfarna och väldigt många nya medarbetare, säger Rickard Benedetti och fortsätter:

– Efter sommaren hoppas jag att vi ska bli fler och kunna börja jobba i projektgrupper. Då kommer det inte att göra så mycket om ett par stycken är borta för då finns det andra som har samma information, men där är vi inte idag.

Rickard Benedetti berättar att bara antalet transiteringar har ökat markant de senaste fem åren, från under 1 000 om året till närmare 4 000 år 2025.

– De vanliga transiteringarna nedgår inte på grund av att det pågår en övning. Alla transporter är skarpa, det finns inga övningstransporter och vi gör ingen skillnad på om det är förband från Aurora som ska hem från Gotland eller om det är ett förband som varit där på en operation. Alla ska transporteras, säger Rickard Benedetti.

Aurora 26 kulminerade den 11 maj på Gotland där gemensam strid övades och den 13 maj inleddes de mer omfattande hemtransporterna. Nu pågår en utvärdering av övningen under ledning av Operationsledningen. En sammanhållen utvärdering väntas efter sommaren.

20260507_majlin06_Aurora26_FömedC_Norrtälje_Uppsala-99

Omhändertagande av skadade övades under Aurora 26.

Foto: Försvarsmakten

Fakta

Aurora 26

Aurora 26 är den största militärövningen under 2026 med cirka 18 000 deltagare från 13 länder. Övningen pågick i hela landet, med tyngdpunkt på södra Sverige och Gotland, och genomfördes på land, till sjöss och i luften. Övningen syftade till att pröva Försvarsmaktens nationella operativa planer som Natoallierad, öva värdlandsstöd samt utveckla samverkan med andra länder. De två tidigare övningarna i Auroraserien hölls 2017 och 2023. Övningen är planerad att hållas vart tredje år, men Aurora 2020 blev framflyttad på grund av covid 19-pandemin.

Ur arkivet: