Kunskaperna bland Försvarsmaktens personal om vad som är skyddsvärt i den egna verksamheten brister och många medarbetare har låg kunskap i säkerhetsfrågor. Därtill har man oftast bara en vag uppfattning om hur hotbilden ser ut. Det visar både Säkerhetskontorets egna rapporter samt en Demoskopundersökning som har genomförts.
– Bara fyra av tio anställda anser sig ha ett högt säkerhetsmedvetande i dag. Det är alldeles för lågt. Den strategiska time-outen för Försvarsmakten har drabbat även området som rör säkerhetsskydd. Vi behöver öka kunskapen om vad som är skyddsvärt, säger kommendör Jan Kinnander, chef för Säkerhetskontoret på Must.
Liknande läsning:
För att öka säkerhetsmedvetandet inledde Säkerhetskontoret därför en kampanj i slutet av maj. Målgruppen är Försvarsmaktens anställda, frivilligorganisationerna och personal i försvarsmyndigheterna. ”Bjud inte på för mycket” är det övergripande temat för kampanjen.
– I kampanjen lyfter vi fram att det är viktigt att jobba säkerhetsmedvetet och varför man ska göra det. Om vi blottlägger våra svagheter så kan det skada oss framöver. Ett jobb i Försvarsmakten är inte som vilket jobb som helst. Vi behöver därför tänka på hur vi exponerar oss, säger Jan Kinnander.
Ett tiotal nationer bedriver i dag olaglig underrättelseverksamhet mot Sverige och Försvarsmakten, enligt Must. Syftet är bland annat att kartlägga Försvarsmaktens personal och bedöma Sveriges operativa förmåga och tekniska utveckling.
”För att möta detta behöver vi bli bättre på att hantera och skydda känslig information och materiel”, säger berättarrösten i en av kampanjfilmerna, och fortsätter: ”Bara det faktum att du jobbar i Försvarsmakten gör dig intressant. Den pusselbit som du eventuellt bjuder på kan vara avgörande för att lägga pusslet.”
Säkerhetskontorets rapporter från 2018 visar att Försvarsmaktens personal har bidragit till ”oönskad exponering av text och bild på internet”.
Jan Kinnander förklarar att även öppen information kan vara olämplig att sprida, trots att den inte är hemlig. En stor mängd information kan bli skyddsvärd om den sammanställs på rätt sätt.
– Jag vill betona att det absolut inte är fel att vara ute på sociala medier. Vi vill istället skapa en medvetenhet om att viss information är olämplig att dela även om den är öppen. Därför vill jag uppmana alla att hantera all information med ett gott omdöme och fråga sig själva om det är lämpligt att dela vissa saker, säger Jan Kinnander.
I kampanjen tas slutna Facebook-grupper upp som exempel på något som är en guldgruva för främmande makt. I grupperna delas ofta åsikter och information om Försvarsmaktens förmågor och sårbarheter. Detta och andra uppgifter kan användas för att närma sig, och sätta press på, individer, både nu och i ett senare skede.
– Det är mycket lättare att kartlägga och att få fram information om sårbarheter och beteendemönster hos individer i dag. När främmande makt genomför en kontakttagning är det enklare att komma nära på ett annat sätt än tidigare, säger Jan Kinnander.
Historiskt har Säkerhetskontoret genomfört flera kampanjer för att höja säkerhetsmedvetandet bland Försvarsmaktens anställda. ”En svensk tiger” är den mest kända, men långt ifrån den enda. Den återkommande uppmaningen i kampanjerna har varit att vara försiktig med vad man säger.
Tror du att denna kampanj kan leda till en osäkerhet kring vad man egentligen vågar dela med sig av i sociala medier och att kan uppfatta det som att man tystas?
– Det handlar inte om att lägga locket på, utan att var och en ska fundera över hur och vad man säger. Jag tror inte att man kommer uppfatta detta som att vi försöker tysta någon, tvärtom. Om man uppfattar det så har vi misslyckats. Det går absolut att kommunicera saker, bara det är rätt saker, säger Jan Kinnander.
