Kapten Andreas Jönsson på Södra skånska regementet har arbetat i Försvarsmakten sedan 2001. Han beskriver att beslutet om slutlig implementering av trebefälssystemet kom som en blixt från klar himmel förra våren för honom och hans kollegor.
– Vi fick en hint om vad som var på gång någon vecka innan, men ingen av oss trodde att det skulle landa slutligt i det här. Jag tror inte att försvarsmaktsledningen förstår hur arga och ledsna vi som är drabbade fortfarande är över detta beslut, säger Andreas Jönsson.
När han och kollegorna fick vetskap om beslutet skrev de ett brev till ÖB. I det uppmanade de honom att inte fullfölja införandet.
– Alla drabbade på förbandet skrev under. Vi fick dock aldrig något svar. Redan från början har det saknats någon logisk förklaring till beslutet. Man säger att man fattat beslutet för att kunna tillväxa, men det har bara lett till att folk har slutat. Det är det enda som man har fått ut av det här. Försvarsmakten har blivit av med specialister genom detta.
Andreas Jönsson arbetar som officer och har tjänstgjort 20 år på GU-bataljonen i olika roller kopplat till grundutbildningen, däribland kompanichef och sektionschef.
– Jag har genomgående under hela min karriär suttit på officersrader och varit chef. Jag är så mycket generalist som man kan bli, jag är inte någon specialist. Vi är flera NBO-kaptener som varit lämpliga nog att vara kompanichefer på P 7 de senaste åren. Ute i verkligheten, till skillnad från vad Högkvarteret kanske tror, tittar man på kompetens och individ när man bemannar befattningar.
» Jag är inte sur och bitter som person. Men stridslystnaden kommer ändå. «
För honom var det självklart att stanna kvar i Försvarsmakten, även om det från och med nu blir som specialistofficer. Vid årsskiftet omgaloneras Andreas Jönsson till fanjunkare. Nu närmast väntar en tjänst som chef för utbildningsavdelningen på garnisonsenheten.
– Jag trivs så bra med mitt jobb, mina kollegor och mina chefer. Vi har fantastiskt duktiga chefer här på P 7. Det är ett kul och utvecklande jobb. Så nej, jag har inte funderat på att sluta på grund av detta. Det är det som gör det ännu mer retligare. Jag och mina kollegor har sagt det under året: fan, att vi inte kunde vara mer som stridspiloterna och våga gå ihop som kollektiv och sätta ner foten. Men man är som man är, man blir kvar för att man ändå trivs så pass bra.
Han funderar en stund och fortsätter:
– Jag är inte sur och bitter som person. Men stridslystnaden kommer ändå. Man kan som arbetsgivare inte bete sig hur som helst mot sina anställda. Jag tror inte att folk slutar i huvudsak för att de ska bli fanjunkare eller behöver byta kategori, utan de slutar för att de känner sig överkörda. De vill inte vill bli behandlade på det här viset av sin arbetsgivare.
Vilken kompromiss hade du velat se i stället?
– Jag tycker att Officersförbundets förslag på kompromiss hade kunnat vara en lösning. Det gick ut på att berörda officerare organisatoriskt i systemen skulle kunna placeras som specialistofficerare, men få behålla sin grad. Då är det rätt i datasystemen, men man får behålla sin gradbeteckning, det tycker jag hade varit en bra kompromiss.
Från början var det 35 officerare på P 7 som berördes av beslutet, berättar Andreas Jönsson. Därefter har vissa fått skolplats på nivåhöjande utbildning eller planering mot att gå utbildning nästa år, medan andra har slutat i Försvarsmakten.
– Vi har några som redan har slutat, de fick nog och drog kort efter att beslutet kom. De var redan på väg att lämna, och detta gjorde att de slutligt bestämde sig. Vi har två riktigt duktiga fordonsspecialister som har lämnat Försvarsmakten. Nu är vi 18 officerare kvar som drabbas och som ska omgaloneras.
Hur ser du på att bli fanjunkare?
– Jag har pluggat två år på officershögskolan och sedan läst till både löjtnant och kapten. Men jag får en grad som motsvarar 1,5 års studier. Då känner man: vad gjorde jag i ett Skövde i ett år för att gå utbildning? Utöver ögonblick i livet som när ens barn föddes och man gifte sig, så var utnämningen till kapten ett av de stoltaste ögonblicken i ens karriär.
För några år sedan tjänstgjorde han som militärobservatör i Mellanöstern och har tänkt att han gärna skulle bemanna en sådan befattning igen i karriären. Men i och med att han nu omgaloneras är det inte längre aktuellt, förklarar han.
– Jag tänker inte åka ut som observatör igen. Vi har fått information om att det går bra att som fanjunkare konstitueras till kapten under tjänstgöringen utomlands. Men kan jag inte vara kapten i Sverige så kan jag inte vara det utomlands heller. Det är ett principbeslut.
» Vår regementschef har varit superbra genom detta, men det är chefer högre upp som har varit osynliga. «
När Officerstidningen talar med Andreas Jönsson är han ömsom upprörd och ömsom uppgiven. Han berättar att han har ställt upp på intervjun med förhoppning om att försöka påverka nästa generations chefer i Försvarsmaktens ledning.
– Kanske kan våra vittnesmål göra att chefer i framtiden tänker efter en eller två gånger innan man fattar beslut som är direkt kontraproduktiva i förhållande till det man vill uppnå, säger han.
Perioden som har följt efter det slutliga beslut uppfattar han har präglats av brist på ledarskap från chefer högre upp i myndigheten. Han och hans kollegor har efterfrågat fler motiv bakom beslutet, men han uppfattar inte att de har fått några svar.
– Man har lagt det här rätt ner i knäna på förbandscheferna, som inte heller har kunnat ge några svar till oss på varför detta behöver genomföras. Vår regementschef har varit superbra genom detta, men det är chefer högre upp som har varit osynliga. Det har varit en avsaknad av ledarskap. Vi måste försöka förlika oss med att vi aldrig kommer få några logiska svar på varför detta beslut är viktigt, säger han och fortsätter:
– Skulle man från försvarsmaktsledning komma ner och upplysa oss om en sak som blivit bättre på P 7 i Revinghed på grund av detta beslut så kanske man kan vara beredd att omvärdera sin syn. Just nu ser jag bara dugliga kollegor som har sagt upp sig.
Han poängterar flera gånger att han har förtroende för regementsledningen på Södra skånska regementet. De har skött denna fråga ”exemplariskt”, säger Andreas Jönsson.
– De har gjort ett väldigt jobb utifrån de förutsättning de har haft. Jag tar mig friheten att tala för de på P 7 som är berörda, och vi har alla ett orubbligt förtroende för vår förbandsledning.
De berörda officerarna fick en fråga från förbandschefen om de ville ha en ceremoni nu i december i samband med att de ska konverteras till den nya personalkategorin.
– Vi fick frågan men alla sa nej i kör. Det skulle vara förnedrande, så alla sådana planer lades ner.
