Senast publicerat
Senast publicerat:

Regeringen tar fram strategi för veteraner

En genomlysning av svenska soldaters situation i samband med insats liksom en analys av hur veteraners unika erfarenheter bättre kan tas tillvara på arbetsmarknaden. Det är några av de frågor som kommer att ingå i den veteranstrategi som regeringen ska ta fram.

Linda Sundgren
I början av augusti meddelade försvarsminister Peter Hultqvist att regeringen ska utarbeta en veteranstrategi för svenska veteraner.

I början av augusti meddelade försvarsminister Peter Hultqvist att regeringen ska utarbeta en veteranstrategi för svenska veteraner. Den ska omfatta allt från hälsa och sjukvård till ekonomiska villkor och tillvaratagande av veteraners kompetens på arbetsmarknaden.  

– Vi vill ha en samlad utredning som går över hela linjen. Vi vill se vad som har gjorts på det här området tidigare och vad vi kan göra framöver. Veteranfrågan är ständigt aktuell och utvecklingen går hela tiden framåt, säger Peter Hultqvist. 

Enligt försvarsministern kommer strategin att ha ett positivt anslag där utgångspunkten är att utlandstjänstgöring medför värdefulla kunskaper som samhället bör dra nytta av. 

– I grunden är det viktigt att ha attityden att veteraner är en positiv resurs, säger han. 

5f61d1cd9511d0b206e438778a3c5c68
Sverker Göransson

På Sveriges Veteranförbund välkomnas regeringens initiativ. Förbundets ordförande, Sverker Göranson, är mycket nöjd med beskedet om en samlad strategi för landets veteraner.  

– Veteranpolitiken spänner över flera departement och sakområden och det behövs en samlad strategi för att hålla ihop insatserna; någon i toppen som står för masterplanen, säger han. 

» Det viktiga med veteranstrategin är att det blir en kontinuitet i veteranpolitiken och inte bara enstaka punktinsatser. «

De senaste tio åren har flera åtgärder vidtagits för att stärka veteranarbetet och stödet till anhöriga. En Veteranmottagning har inrättats i Uppsala, Försvarsmakten har startat ett Veterancentrum, Veterandagen är sedan 2018 allmän flaggdag och minnesmonument för att hedra veteraner finns numera på över 30 orter. Därutöver får flera frivilligorganisationer som arbetar med veteranfrågor numera ekonomisk stöttning av Försvarsmakten. 

– Under senare år har det hänt ofantligt mycket på det här området, men det saknas en samlad bild. Det viktiga med veteranstrategin är att det blir en kontinuitet i veteranpolitiken och inte bara enstaka punktinsatser, säger Sverker Göranson.  

På frågan om konkreta exempel på vad som behöver förbättras för veteraner nämner Sverker Göranson två saker. Dels ett bättre omhändertagande av veteraners särskilda kompetens på arbetsmarknaden. Dels en mer sammanhållen vårdkedja för de som behöver stöd och hjälp efter hemkomst. 

Liknande läsning:

– Veteranmottagningen i Uppsala är jättebra, men när de som går där överlämnas till regionernas vårdinrättningar vill de börja om med egna utredningar. Det är bara ett exempel på att veteranfrågan inte hänger ihop i alla delar, säger han. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Åtta värnpliktiga från Tolkskolan vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum drabbades av köldskador under en övning i Arvidsjaur i februari. Enligt en yrkesofficer med god insyn i verksamheten kan skadorna kopplas till den tystnadskultur som granskningar har visat råder vid förbandet. ”Min största farhåga är att någon till slut får betala det yttersta priset”, säger officeren.

    Linda Sundgren
    Flera värnpliktiga från Tolkskolan fick köldskador under en övning i Arvidsjaur. Enligt de avvikelserapporter som upprättades vid förbandet efteråt, anpassades inte övningen till rådande väderlek. Bilden är från en övning vid Norrlands dragonregemente.

    Foto: Andreas Bardell/Aftonbladet/TT

    Under den gångna vintern har ett stort antal köldskador rapporterats i Försvarsmakten. Ett av de drabbade förbanden är Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum, FM undsäkC, där åtta värnpliktiga vid Tolkskolan ådrog sig köldskador under en övning i Arvidsjaur i februari.

    Övningen var en del av den grundläggande soldatutbildningen och pågick under tio dagar med bland annat skjutövningar och fältdygn. Det var mycket kallt med temperaturer som tidvis sjönk under 30 minusgrader. Enligt de avvikelserapporter om köldskador som upprättades vid förbandet efter övningen, anpassades inte övningen till rådande väderlek. Bland annat fick soldaterna efter den 13 timmar långa bussresan från Uppsala till Norrlands dragonregemente, K 4, i Arvidsjaur gå rakt ut från bussen och direkt inleda ett övningsmoment i 23 minusgrader, utan order om att förstärka klädseln. Först efter initiativ från en av de övriga deltagare uppmanades soldaterna att föra med sig värmejacka och pälsmössa. 

    En av dagarna hölls utbildningsmoment utomhus under elva timmar med bland annat skjutövningar. Enda möjligheten att värma sig var att tillfälligtvis sätta sig i ett fordon på tomgång i anslutning till platsen. Skadorna som de värnpliktiga ådrog sig omfattar köldskador på tår, fingrar och kinder. En yrkesofficer vid FM undsäkC med god insyn i Tolkskolans verksamhet berättar följande för Officerstidningen:

    – Jag fick veta att isvaksbadet ställdes in på grund av kylan, och det var ju klokt. Sedan fick jag uppgift om att utbildningspassen utomhus skulle ha kortats med hänsyn till temperaturen, men jag upplever inte att det blev så med tanke på vad soldaterna vittnade om och att de hade varit ute i 12 timmar i 32 minusgrader, säger yrkesofficeren som vill vara anonym.

    Jag upplever att förbättringsförslag möts med stark skepticism och fientlighet. Det är så det fungerar här.

    Enligt avvikelserapporterna har instruktörerna under övningen fattat flera beslut som bidrog till skadorna. Bland annat beordrades de värnpliktiga under ett knappt 12 timmar långt utomhusmoment i 32 minusgrader att inte använda tjocka vantar under den del av dagen där skjutövning pågick och vissa av vapnens metalldelar hade inte tejpats.

    De värnpliktiga beordrades också att bära fältmössa istället för pälsmössa i 21 minusgrader med motiveringen att pälsmössa inte ska bäras på garnisonsområdet, en order som saknade grund i regelverket. Yrkesofficeren vid FM undsäkC konstaterar att instruktörerna brast i omhändertagandet av de värnpliktiga, men säger samtidigt att instruktörerna inte hade fått de förutsättningar som krävdes för att lösa uppgiften på ett bra sätt.

    – Jag är övertygad om att instruktörerna gjorde så gott de kunde, men de var för oerfarna och hade inte fått den kunskap som behövdes för att lösa uppgifterna de var ordersatta att utföra. Den mer erfarna i övningsledningen på plats i Arvidsjaur hade inte tillräckliga resurser i form av tid för att planera övningen fullt ut och var uppbunden inomhus en stor del av tiden med att planera nästa del av utbildningen.

    Yrkesofficeren menar att situationen orsakades av problemen högre upp i organisationen på förbandet.

    – Flera ur personalen har under lång tid påtalat problem i utbildningen, framför allt bristen på erfaret befäl och att det har en negativ påverkan på verksamheten. Något gehör har detta inte fått, säger yrkesofficeren och fortsätter. 

    – Jag upplever att förbättringsförslag möts med stark skepticism och fientlighet. Det är så det fungerar här. Den som lyfter problem blir utmålad som den som är problemet.

    Att förbandet har bekymmer med tystnadskultur där den som påtalar brister riskerar att drabbas av repressalier, har påtalats upprepade gånger. Senast i samband med en inspektion av Säkerhetsinspektionen i oktober förra året, något Officerstidningen rapporterat om. Yrkesofficeren som uttalar sig i den här artikeln var inte en av dem som intervjuades i reportaget om tystnadskultur i höstas, men menar att köldskadorna är en effekt av tystnadskulturen vid förbandet.

    – Nu har tystnadskulturen drabbat enskilda värnpliktiga. Man tar inte verksamheten på allvar och har inte tillräckligt med resurser, och min allra största farhåga är att någon till slut får betala det yttersta priset. Alltså att någon blir allvarligt skadad, invalidiserad eller dör, säger yrkesofficeren.

    Officerstidningen har sökt Tolkskolan och FM undsäkC för en intervju. I ett sms till Officerstidningen meddelar Sofia Norin, kommunikationschef vid FM undsäkC, att de tagit del av avvikelserapporterna och att det nu pågår ett internt arbete där förbandet ”noggrant går igenom det som har rapporterats för att få en tydlig och korrekt bild av situationen”. I nuläget vill förbandet därför inte kommentera ärendet ytterligare.

    Artikeln har uppdaterats med ett tillägg om förstärkning av klädsel och justering av antal timmar för ett av utbildningsmomenten. 

    Ur arkivet: