Senast publicerat
Senast publicerat:

Regeringen tar fram strategi för veteraner

En genomlysning av svenska soldaters situation i samband med insats liksom en analys av hur veteraners unika erfarenheter bättre kan tas tillvara på arbetsmarknaden. Det är några av de frågor som kommer att ingå i den veteranstrategi som regeringen ska ta fram.

Redaktionen
I början av augusti meddelade försvarsminister Peter Hultqvist att regeringen ska utarbeta en veteranstrategi för svenska veteraner.

I början av augusti meddelade försvarsminister Peter Hultqvist att regeringen ska utarbeta en veteranstrategi för svenska veteraner. Den ska omfatta allt från hälsa och sjukvård till ekonomiska villkor och tillvaratagande av veteraners kompetens på arbetsmarknaden.  

– Vi vill ha en samlad utredning som går över hela linjen. Vi vill se vad som har gjorts på det här området tidigare och vad vi kan göra framöver. Veteranfrågan är ständigt aktuell och utvecklingen går hela tiden framåt, säger Peter Hultqvist. 

Enligt försvarsministern kommer strategin att ha ett positivt anslag där utgångspunkten är att utlandstjänstgöring medför värdefulla kunskaper som samhället bör dra nytta av. 

– I grunden är det viktigt att ha attityden att veteraner är en positiv resurs, säger han. 

5f61d1cd9511d0b206e438778a3c5c68
Sverker Göransson

På Sveriges Veteranförbund välkomnas regeringens initiativ. Förbundets ordförande, Sverker Göranson, är mycket nöjd med beskedet om en samlad strategi för landets veteraner.  

– Veteranpolitiken spänner över flera departement och sakområden och det behövs en samlad strategi för att hålla ihop insatserna; någon i toppen som står för masterplanen, säger han. 

» Det viktiga med veteranstrategin är att det blir en kontinuitet i veteranpolitiken och inte bara enstaka punktinsatser. «

De senaste tio åren har flera åtgärder vidtagits för att stärka veteranarbetet och stödet till anhöriga. En Veteranmottagning har inrättats i Uppsala, Försvarsmakten har startat ett Veterancentrum, Veterandagen är sedan 2018 allmän flaggdag och minnesmonument för att hedra veteraner finns numera på över 30 orter. Därutöver får flera frivilligorganisationer som arbetar med veteranfrågor numera ekonomisk stöttning av Försvarsmakten. 

Liknande läsning:

– Under senare år har det hänt ofantligt mycket på det här området, men det saknas en samlad bild. Det viktiga med veteranstrategin är att det blir en kontinuitet i veteranpolitiken och inte bara enstaka punktinsatser, säger Sverker Göranson.  

På frågan om konkreta exempel på vad som behöver förbättras för veteraner nämner Sverker Göranson två saker. Dels ett bättre omhändertagande av veteraners särskilda kompetens på arbetsmarknaden. Dels en mer sammanhållen vårdkedja för de som behöver stöd och hjälp efter hemkomst. 

– Veteranmottagningen i Uppsala är jättebra, men när de som går där överlämnas till regionernas vårdinrättningar vill de börja om med egna utredningar. Det är bara ett exempel på att veteranfrågan inte hänger ihop i alla delar, säger han. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    ”Vi har landat i ett moraliskt ställningstagande där vi ser truppminor som ett nödvändigt ont för markstriden”, för att skydda befolkningen och minska förluster för egen trupp, skriver debattskribenterna i en slutreplik till Ulrika Modéer, generalsekreterare Svenska Röda korset.

    Josefine Owetz

    Foto: Natacha Pisarenko/AP/TT

    Frågan om Ottawakonventionen och Sverige handlar om två saker samtidigt. Ska svenska yrkesofficerare och soldater dömas till fängelse i Sverige för att man medverkar till försvaret av grannländer, i enlighet med landets lagar? Det var vår huvudingång i debattartikeln i Officerstidningen. Där välkomnar vi att Röda korset vill medverka i opinionsbildningen för att ändra lagstiftningen, till gagn ytterst för civila i Finland och Lettland. Så långt är vi överens med Ulrika Modéer.

    Nästa fråga handlar om ifall Sverige ska lämna Ottawakonventionen eller inte? Modéer säger nej, med hänvisning till att det är ett moraliskt ställningstagande, och hänvisar till en resa i Ukraina, men det är illustrerande att det var en resa på fritt ukrainskt område och inte de territorier där de ohyggliga följderna av en rysk ockupation kan ses. Vi har också landat i ett moraliskt ställningstagande där vi ser truppminor som ett nödvändigt ont för markstriden, för att skydda befolkningen och minska förluster för egen trupp.

    Med vilka andra metoder, som skulle innebära mindre skador på civilbefolkningen, kan en rysk framryckning på marken försvåras?

    Ansvarsbördan för att besvara Modéers slutfråga ”Om målet är att skydda civila i väpnad konflikt måste man fråga sig om det inte finns bättre alternativ” landar därmed inte på oss utan på Modéer och Svenska Röda korset; med vilka andra metoder, som skulle innebära mindre skador på civilbefolkningen, kan en rysk framryckning på marken försvåras, och dessutom, hur undvika de ökade förluster det skulle innebära för svenska förband om de tvingas strida utan stöd av truppminor?

    Patrik Oksanen, verksam som strategisk rådgivare på Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet vid Försvarshögskolan och resident senior fellow tankesmedjan Frivärld.
    Karlis Neretnieks, generalmajor (PA), tidigare rektor för Försvarshögskolan.
    Stefan Forss, docent vid finska Försvarshögskolan.

    Samtliga tre skribenter är ledamöter i Kungliga Krigsvetenskapsakademien

    Ur arkivet: