Totalförsvarsbeslutet skilde sig från tidigare års försvarsbeslut på flera väsentliga punkter. Dels berörde det hela försvaret, inklusive de civila delarna. Dels innehöll det satsningar av historiska mått med återetablering av flera regementen runt om i landet. Men det var också ett beslut där politikerna gick längre än Försvarsmakten och ville ha verksamhet på fler orter.
– Det handlar om att Försvarsmakten ska vara representerat på fler ställen i landet, säger Peter Hultqvist. Sedan finns det också militärstrategiska hänsyn tagna i detta liksom regionalpolitiska och beredskapsmässiga skäl.
Att sprida ut verksamheten över landet innebär minskade möjligheter till synergieffekter och att personal och materiel måste fördelas till fler platser. Peter Hultqvist håller med om att det innebär en utmaning för Försvarsmakten.
– Det försvarsbeslut vi har fattat sträcker sig fram till 2025 och rymmer såväl materielanskaffningar som materielunderhåll, nya regementen, personal och nya vapensystem. Sedan finns en plan för hur det här ska utvecklas vidare 2026-2030. Planen är lagd för att balansera mellan de olika delarna, men det går aldrig att garantera att det inte blir komplikationer på grund av kostnadsökningar och andra problem som kan uppstå längs vägen. Det har jag varit tydlig med från början, säger Peter Hultqvist.
Peter Hultqvist, försvarsminister
Såväl Totalförsvarets forskningsinstituts rapport Nu är det bråttom, som Försvarsmakten i sitt budgetunderlag för 2022, pekar på flera tidskritiska moment och utmaningar inom infrastrukturuppbyggnad och personalförsörjning. Enligt Peter Hultqvist är det frågor som Försvarsmakten behöver lösa.
– Det finns en problematik i detta, både när det gäller infrastruktur, utbildningen av värnpliktiga och rekryteringen till officersutbildningarna och det är något som Försvarsmakten har att jobba med. De måste ha attraktionskraften att rekrytera och behålla officerare genom rätt lönesättning, utvecklingsmöjligheter och val av arbetsort. Jag vet att Försvarsmakten jobbar med de här frågorna och vi kommer att följa utvecklingen noga, säger Peter Hultqvist.
Även om den svenska försvarspolitiken ställt om från insatsförsvar till ett ökat nationellt fokus, ska Sverige fortsätta delta i internationella insatser. Detta trots pågående expansion och ett ansträngt personalläge.
– Man ska inte ställa olika verksamheter mot varandra och vi behöver det som deltagandet i internationella insatser bidrar med. Det ökar vår förmåga och ger våra officerare erfarenheter som gör att de kan utvecklas i sina yrkesroller. Internationella insatser är nödvändiga av uppenbara skäl, för att bekämpa terrorism, bidra till stabiliteten i världen och värna säkerheten här i Europa, säger Peter Hultqvist.
Den pågående tillväxten är starkt kopplad till ekonomi och Försvarsmaktens finansiella förutsättningar. Samtidigt har Försvarsmakten varit utan generaldirektör ända sedan i september, en befattning som tillkom 2005 just för att öka den ekonomiska styrningen inom myndigheten.
– Att få en ny generaldirektör på plats är jätteviktigt och därför arbetar vi intensivt med den frågan. Vem det blir och när tjänsten tillsätts kommer jag att meddela i ett regeringsbeslut. Jag vill inte gå händelserna i förväg, säger Peter Hultqvist.
Inför nästa försvarsbeslut har regeringen gett Försvarsmakten i uppdrag att utreda förutsättningarna för ytterligare ett nytt regemente, ett gränsjägarförband med hemvist i norra Lappland. Försvarsmakten ska redovisa sin analys i september 2022.
– Vi har ett avtal om fördjupat försvarssamarbete med Norge och Finland och det skulle kunna ske i den här typen av miljö. Det hade också varit en tydlig förstärkning av vår kapacitet på Nordkalotten, framför allt inom armén men även med förmågor inom de andra vapengrenarna, säger Peter Hultqvist.
