Senast publicerat
Senast publicerat:

Ny serie skildrar insatsen i Mali på nära håll

På Veterandagen den 29 maj är det premiär för arméns nya dokumentärserie ”Fredssoldat”. I den får tittarna följa Mali 15:s insats. ”Serien visar insatsen på nära håll och är till stor del filmad av soldaterna själva”, säger Robin Sandgren Krüger, projektledare på Arméstabens kommunikationssektion

Josefine Owetz
Jesper Moldvik/Försvarsmakten
”Fredssoldat” har premiär på Veterandagen den 29 maj och i avsnitten kommer tittarna få följa personalen i Mali 15.

Ett meddelande hörs på komradion från kompanichefen till kompaniet på väg ut på uppdrag: ”Jag vill att vi nu stålsätter oss. Det här kan bli en mentalt jobbig dag som ni säkert förstår”. I nästa klipp, rop: ”Halt!” och ”Akta barnen, snett höger!”, följt av kulspruteeld.

I dag släpps trailern till serien ”Fredssoldat”. Mali 15 från Södra skånska regementet, P 7, var det svenska styrkebidraget till FN-insatsen Minusma under perioden december 2021 fram till maj 2022. I den kommande serien skildras styrkans insats på nära håll.

– Den är på många sätt en spirituell uppföljare till ”Jägarsoldat”, som jag var med och producerade på K 3 för några år sedan. Då följde vi jägarsoldater under hela grundutbildningen. Den serien blev en succé och lärde mig mycket, bland annat hur viktigt det är att bara vara väldigt nära verksamheten. ”Fredssoldat” är till stor del filmad av soldaterna själva, säger Robin Sandgren Krüger, projektledare på Arméstabens kommunikationssektion.

Han är initiativtagare till serien och berättar att idén och upplägget från ”Jägarsoldat” stannade kvar hos honom efteråt.

– En internationell insats har många likheter med en grundutbildning. Det finns en naturlig början då förbandet samlas och utbildas, en mitt där det du lärt dig appliceras och testas och ett slut då alla rider i väg i solnedgången med en massa nya erfarenheter och lärdomar i bagaget. Dramaturgiskt lämpar det sig väl att göra en serie av.

» En internationell insats har många likheter med en grundutbildning. (...) Dramaturgiskt lämpar det sig väl att göra en serie av. «

”Fredssoldat” har premiär på Veterandagen den 29 maj och i avsnitten kommer tittarna få följa personalen i Mali 15. Robin Sandgren Krüger var projektledare i Sverige och på plats i Mali var det insatsens press- och informationsofficer Jesper Moldvik, till vardags kommunikatör vid P 7, som filmade och ledde inspelning. Att skildra en av FN:s farligaste insatser var speciellt, konstaterar Robin Sandgren Krüger, som också besökte förbandet i Mali.

På plats i Mali var det insatsens press- och informationsofficer Jesper Moldvik, till vardags kommunikatör vid P 7, som filmade och ledde inspelning.

– Det var något som vi brottades med från början. Det här har varit en av de farligaste FN-insatserna i modern tid och en av sakerna vi var överens om var att Mali 15 hade en uppgift i Mali, och det var att bevara freden i Mali. Alla tillfällen när det kom i konflikt med serien fick filmandet givetvis stiga åt sidan.

Serien skildrar flera skarpa incidenter, bland annat från händelser ute på uppdrag och granatattacker mot campen. 

Liknande läsning:

– Styrkan roterade ner i december 2021. Fem dagar efter att de anlänt kom den första granatattacken mot campen. Jespers första reaktion efter att han vaknat av larmet var svära högt över att kameran låg på kontoret och sen började han filma med sin mobilkameraför att skildra vad som hände. Vi har också film från actionkameror och UAV från med vid flera incidenter som styrkan var med om, säger han. 

» Vi har också film från actionkameror och UAV från med vid flera incidenter som styrkan var med om. «

Robin Sandgren Krüger fortsätter:

– Vi kommer bland annat att följa kompanichefens, ett par soldaters och stundtals Jesper Moldviks egna perspektiv från insatsen. En utmaning var att visa på bredden i erfarenheter och uppgifter under en insats, utan att det blir för svårt för tittarna att följa med i vad som händer.

Mali 15 från Södra skånska regementet, P 7, var det svenska styrkebidraget till FN-insatsen Minusma under perioden december 2021 fram till maj 2022. I den kommande serien skildras styrkans insats på nära håll.

Seriens målgrupp är Försvarsmaktens personal, veteraner och deras anhöriga.

– Målet har till viss del varit att få anhöriga att förstå vad som händer därnere och att ge en inblick i hur insatsen ser ut på marken. Vi har försökt att censurera så lite som möjligt, för det är också så verkligheten ser ut därnere. Veteraner och anhöriga är en kräsen målgrupp, för att de ska köpa det här måste man visa verkligheten som den är.

Vad är din förhoppning med serien?

– Det är att öka kunskapen on vad Försvarsmakten har gjort i Mali och stärka stoltheten över vad vi har bidragit med. Vi har fått frågan flera gånger nu det sista halvåret om varför vi släpper den här serien nu, när insatsen avslutats. Jag tror att man ska se det här i ett större perspektiv. Vi får följa svenska soldater som försöker bevara freden i en skarp insats. Det som Försvarsmakten gör och vill åstadkomma, allt det kokas ner i en sådan här insats.

Han konstaterar också att det hann hända en hel del under perioden då serien filmades in och Mali 15:s insats pågick, däribland Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och beskedet om att den svenska insatsen i Mali skulle avslutas. I mars 2022 meddelade regeringen att Sverige skulle avsluta sitt deltagande i FN-insatsen på grund av det oroliga läget i landet, säger Robin Sandgren Krüger.

– Nu har Försvarsmaktens sista personal från Mali nyss kommit hem och med det är det en hel epok som tar slut Under många årtionden har vi konstant haft trupp utomlands. Jag hoppas att serien ska vara allmängiltig för flera insatser, eftersom de ofta påminner om varandra och har många likheter, säger Robin Sandgren Krüger.

» Nu har Försvarsmaktens sista personal från Mali nyss kommit hem och med det är det en hel epok som tar slut nu. «

– Det är samma typer av människor och uppgifter, det är gemenskapen och tristessen på campen. Det är många upplevelser från internationella insatser som är universella och tidlösa. Jag hoppas att personal och anhöriga ska se serien och känna stolthet över vad de åstadkommit och kanske, om vi en dag börjar sända trupp utomlands igen, kunna förbereda sig för kommande insatser.

Serien ”Fredssoldat” har premiär på Veterandagen den 29 maj och det första avsnittet släpps på Försvarsmaktens YouTube-kanal klockan 18 samma dag.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Fortifikationsverket investerar mer än någonsin tidigare i det militära försvarets infrastruktur. Det höga tempot i uppbyggnaden ställer nya krav på myndigheten. För att möta behoven genomförs nu en omfattande omorganisation där ansvar flyttas närmare verksamheten. ”Vi har inte tid att vänta”, säger generaldirektör Maria Bredberg Pettersson.

Josefine Owetz
Maria Bredberg Pettersson
"Det vi behöver förbereda oss på är att försöka leverera så mycket som vi någonsin kan", säger Fortifikationsverkets generaldirektör Maria Bredberg Pettersson.

Foto: Peter Malmrup/Fortifikationsverket

Solen sken över Halmstads garnison och Luftvärnsregementet när den nya luftvärnshallen Gungners hall invigdes den 11 juni i år. Byggnaden ska användas för utbildning, förvaring och underhåll av luftvärnssystem 103, Patriot, och är den hittills största fastigheten i Fortifikationsverkets bestånd.

– Vi är stolta att kunna leverera detta bidrag till Sveriges försvarsförmåga, sa generaldirektör Maria Bredberg Pettersson i ett uttalande efter invigningsceremonin.

Fortifikationsverket äger, utvecklar och förvaltar Sveriges försvarsfastigheter och luftvärnshallen är bara ett exempel på årets många projekt. Runt om i landet genomför myndigheten omfattande investeringar genom nyetableringar, fastighetsförvärv och utveckling av det befintliga fastighetsbeståndet. Tempot är högt, konstaterar Maria Bredberg Pettersson när Officerstidningen träffar henne under Almedalsveckan.

– Myndigheten är i stark växtvärk eftersom den geopolitiska utvecklingen och omvärldsläget totalt har förändrat förväntningarna och kraven på vad vår myndighet ska leverera. Vi gör en historisk uppbyggnad av infrastrukturen för totalförsvaret, säger hon.

I Almedalen deltar Maria Bredberg Pettersson i flera seminarier och samtal om robust infrastruktur, samverkan och försvarsuppbyggnad. Hon berättar att Försvarsmakten står för 85 procent av Fortifikationsverkets uppdrag och övriga försvarsmyndigheter för resterande del.

Behoven av infrastruktur i det militära försvaret är enormt stora.

– Behoven av infrastruktur i det militära försvaret är enormt stora. Vi brukar säga att de flesta av garnisonerna mer eller mindre ser ut som byggarbetsplatser idag. Sedan finns det vissa platser där det pågår mer verksamhet än på andra.

Hon lyfter bland annat Upplands flygflottilj, Karlskrona garnison och förberedelserna för de nya organisationsenheterna i Kristinehamn, Falun och Sollefteå som exempel på sådana platser.

– Omvärldsläget har gjort att vi har hamnat i en situation som ser helt annorlunda ut än för bara några år sedan. Precis som ÖB säger finns det inga tecken på att det kommer att bli bättre. Det vi behöver förbereda oss på är att försöka leverera så mycket som vi någonsin kan.

Erfarenheterna från kriget i Ukraina har också förstärkt synen på infrastrukturens betydelse, förklarar Maria Bredberg Pettersson. 

– Förmåga handlar väldigt mycket om att kunna återupprätta infrastruktur när den blir förstörd. Att snabbt kunna reparera och underhålla den för att återupprätta förmågan. Infrastruktur, både militär och civil, är dessutom ett mål i dagens krigföring, säger hon.

Maria Bredberg Pettersson 2

I mars 2025 invigdes en träningsanläggning för kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen på Totalförsvarets skyddscentrum, SkyddC, i Umeå.

Foto: Hannes Holmström/Försvarsmakten

När Maria Bredberg Pettersson tillträdde som generaldirektör 2018 hade Fortifikationsverket omkring 600 medarbetare. I dag är myndigheten över 1 500 personer och antalet anställda fortsätter att växa.

– Rekryteringen har fungerat förhållandevis bra, men vissa specialistkompetenser är mycket svåra att hitta. Säkerhetsskydd, informationssäkerhet, IT och fortifikatorisk utveckling är områden där konkurrensen är stenhård. Det är inte kompetenser som finns på hyllan, utan sådant vi själva måste bygga upp.

Sveriges inträde i Nato har förändrat Fortifikationsverkets uppdrag och fått ett tydligt genomslag i verksamheten. Arbetet med infrastruktur för etableringar för Natos logistik- och signalbas i Enköping har inletts och samtidigt bygger myndigheten upp kompetens för att hantera Natos investeringsprogram och har stärkt arbetet med värdlandsstöd.

– Vi ska bygga infrastruktur inte bara för ett nationellt behov utan också för ett internationellt behov. Nato har lagt ytterligare ett väldigt tydligt perspektiv på behoven. Allt vi gör får en ökad komplexitet och kraven på snabb leverans är tydliga.

Nya fregatter måste ha en hamn att ligga vid och flygplan måste kunna landa och ha hangarer.

Under många år har fokus i försvarsdebatten legat på personal och materiel, men utan fungerande infrastruktur spelar varken nya förband eller nya vapensystem någon roll, menar Maria Bredberg Pettersson.

– För att kunna bygga en ökad försvarsförmåga så måste man ha balans mellan personal, materiel och infrastruktur. Det spelar ingen roll hur många värnpliktiga vi utbildar om de inte har någonstans att bo. Nya fregatter måste ha en hamn att ligga vid och flygplan måste kunna landa och ha hangarer. Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning. Det är en nödvändig förutsättning för att kunna bygga försvarsförmåga.

Hon menar att infrastrukturen länge har kommit in för sent i planeringen.

– Det har funnits en syn att infrastruktur är något som katten släpar in i efterhand. Det finns många exempel där man inte tagit höjd för de infrastrukturella behoven i samband med att det har fattats beslut.

Maria Bredberg Pettersson lyfter den nyinvigda luftvärnshallen i Halmstad som exempel. Beslutet att anskaffa luftvärnssystemet Patriots togs 2018 och de första leveranserna skedde tre år senare. Fram tills i år har verksamheten bedrivits i tillfälliga lokaler.

– Hallen invigdes nu i juni men systemen var på plats redan 2021. Så om jag tycker att infrastruktur har setts som en belastning? Svar ja. Men där är vi inte längre. Det tycker jag även att försvarsberedningens senaste rapport visar på.

Försvarsberedningen pekar i delrapporten ”Skärpt läge – aktuell lägesbild i totalförsvaret och omvärlden” på behovet av kortare ledtider för att etablera den infrastruktur som Försvarsmakten behöver. De upprepar även budskapet från tidigare rapporter om vikten av att Fortifikationsverket involveras i planeringsarbetet vid ett tidigt skede.

– Beredningen lyfter också att tiden är en alltmer avgörande faktor utifrån det omvärldsläge som vi har. De skriver att alla myndigheter behöver ha tid som den viktigaste faktorn för att komma vidare i uppbyggnaden av totalförsvaret. Jag delar den uppfattningen, säger hon och tillägger:

– Vi måste också nöja oss med good enough ibland och inse att tält, baracker och containerlösningar också är förmågebyggande.

Den 13 januari signerade överbefälhavare Michael Claesson och generaldirektör Maria Bredberg Pettersson en ny överenskommelse mellan Försvarsmakten och Fortifikationsverket.

Foto: Axel Öberg/Försvarsmakten

Vid Folk och försvars rikskonferens i januari år signerade hon och överbefälhavare Michael Claesson en ny överenskommelse mellan Försvarsmakten och Fortifikationsverket. Den fastställer vilken av myndigheterna som gör vad och ska skapa bättre förutsättningar för samarbete. Målet är tydligt: ökad försvarsförmåga med fokus på kraftig tillväxt och snabbhet utifrån omvärldsläget.

– Vårt samarbete med Försvarsmakten fungerar utmärkt idag, men det kan bli bättre. Jag har en tät och bra dialog med försvarsmaktsledningen, vilket inte historiskt alltid har varit fallet. Sedan är det precis inom Försvarsmakten som inom Fortifikationsverket att det tar tid att få genomslag för de intentioner som man har.

Det höga tempot och de nya kraven kräver förändrade arbetssätt, enligt Maria Bredberg Pettersson. Hon beskriver hur Fortifikationsverket, Försvarsmakten och Försvarets materielverk länge arbetat i processer där varje steg avslutas innan nästa kan börja.

– Vi jobbar fortfarande sekventiellt och inte parallellt. Det är helt avgörande att vi börjar arbeta parallellt i stället. Säkerhetsskydd, tillstånd och andra frågor måste komma in tidigt. Våra processer är inte anpassade för det i dag. Det går fortfarande på tok för långsamt. Det krävs en kulturresa och en ändring i mindset.

Det handlar om att skapa en ny organisation för att bättre stödja det omvärldsläge och den uppgift som vi har idag.

För att skapa en organisation som bättre är anpassad för dagens omvärldsläge ska myndigheten genomföra en stor omorganisation. Nyligen fattade Maria Bredberg Pettersson beslut om att från årsskiftet ska verksamheten delas in i fyra geografiska områden i stället för dagens sex regionkontor. Ansvaret flyttas längre ut i organisationen och beslut ska fattas närmare verksamheten, förklarar hon.

– Det är lite grann på temat delegerat beslutsmandat som Försvarsmakten arbetar med. Vi ska gå vidare med att dela in verksamheten i fyra geografiska områden som motsvarar Försvarsmaktens militärregioner. Vi ska tillsätta geografiskt ansvariga chefer för att hantera både bygg-, förvaltnings- och investeringsverksamhet inom området.

 Vilka är dina förhoppningar med den nya organisationen? 

– Att vi ska jobba mer som ett fortifikationsverk. Jag är jättetrött på att vi jobbar i silos. Det tjänar inte Sverige väl. Det här är inte en organisationsförändring som handlar om några besparingar, utan det handlar om att skapa en ny organisation för att bättre stödja det omvärldsläge och den uppgift som vi har idag, säger hon och tillägger:

– Det handlar också väldigt mycket om att hitta rätt chefer. Dessa kommer jag att hitta internt i organisationen men också utanför. Jag vill att vi hittar chefer som vill ta ansvar, är modiga och vågar fatta beslut. För vi har inte tid att vänta.

Fakta

Fastighetsköp under 2025

Med investeringar på över 20 miljarder blev 2025 ett rekordår för myndigheten. Förra året fattade regeringen beslut om att Fortifikationsverket ska äga de fastigheter som tidigare förvaltats av Specialfastigheter för försvarsmyndigheterna. Det innebär att Försvarsmaktens högkvarter på Lidingövägen, Försvarets materielverks huvudkontor på Gärdet och Totalförsvarets forskningsinstituts kontor i Kista och Umeå nu är en del av Fortifikationsverkets bestånd. Fastigheterna förvärvärades till ett värde av 8,2 miljarder kronor. Fokus under 2025 var i övrigt att förvärva kontorsfastigheter samt fastigheter för logistik och förrådsverksamhet. Större investeringar gjordes i Enköping och Upplands-Bro.

Källa: Fortifikationsverkets årsredovisning 2025

Ur arkivet: