Den senaste tiden har det återigen pågått en debatt om Officersprogrammets innehåll och flera kritiker menar att utbildningen blivit alltmer akademisk. ”Officersutbildningen är alltför teoretisk och utbildar inte till yrket”, enligt generalmajor Karlis Neretnieks, Försvarshögskolans tidigare rektor. ”Taktiskt och operativt tänkande får stå tillbaka för teoretiska diskussioner”, menar Erik Hedlund, docent vid Försvarshögskolan på DN Debatt.
Försvarsmaktens utbildningschef generalmajor Michael Cherinet välkomnar debatten.
– Jag tycker att den är bra. Debatten behövs och vi ska också vara med i den. Debattörerna vill samma sak som vi vill uppfattar jag. Vi ska självklart ha en bra officersutbildning som resulterar i fänrikar som kan lösa sina uppgifter i krig, säger han.
Att frågor om utbildningens innehåll väcker stort engagemang just nu ser Michael Cherinet som ett uttryck för en gemensam vilja att stärka officersprofessionen i ett allvarligt och osäkert omvärldsläge.
Mycket har hänt de senaste åren konstaterar han: Rysslands fullskaliga krig i Ukraina, en pågående historisk upprustning av Försvarsmaktens militära förmåga och ett svenskt Natomedlemskap.
– Vi är i en situation idag där vi är väldigt medvetna om att vi, som en del i alliansen, måste vara avskräckande både här och nu och om två, tre, fyra och fem år. Officerarnas kompetens är kärnan i avskräckningen. Avskräckning bygger på trovärdighet och då är våra officerares trovärdighet att kunna lösa sina roller helt centralt.
Debatten får inte leda till tvivel om våra officerare klarar sina uppgifter i krig
Han betonar att han vill undvika att den pågående debatten skapar en osäkerhet om huruvida yrkesofficerare efter examen från Officersprogrammet och specialistofficersutbildningen har det som krävs eller inte. Han menar att den utbildning som bedrivs i dag svarar mot Försvarsmaktens behov.
Liknande läsning:
– Debatten får inte leda till tvivel om våra officerare klarar sina uppgifter i krig. Jag är helt trygg med att fänrikarna, och sergeanterna för delen, har det som krävs för att kunna lösa sina uppgifter i krig, säger Michael Cherinet.
Ett perspektiv som faller bort i debatten är införandet av trebefälssystemet, anser Michael Cherinet, och poängterar att befälskategorierna har olika syften och roller. Han menar också att det finns en viss nostalgisk ton i debatten, där tidigare generationers utbildningsmodeller blir utgångspunkt för kritik mot dagens utbildningar.
– Specialistofficerare ska ha djup professionskunskap och leda på stridsteknisk nivå, medan de taktiska officerarna behöver kunna lösa komplexa problem och agera på högre nivåer. De kompletterar varandra, säger han och fortsätter:
– Ibland kan jag uppfatta att man ställer specialistofficerskrav på de taktiska officerarna. Vi har idag ett annat befälssystem nu än vad vi hade när några av debattörerna blev officerare och klev in i Försvarsmakten.
I dag utbildas årligen runt 1 000 yrkesofficerare, berättar Försvarsmaktens utbildningschef. Av dessa blir cirka 550 specialistofficerare, 300 officerare och uppemot 100 reservofficerare.
– Förut hade alla dessa blivit fänrikar. Nu är det två tredjedelar som blir sergeanter och en tredjedel som blir fänrikar. Och där specialistofficerarna ska ha det här djupa fokuset på professionen och fokus på striden i alla domäner, säger Michael Cherinet.
Samtidigt pågår en översyn inom utbildningsområdet och flera förändring är på gång. Inom ramen för den pågående strukturutredningen ser Försvarsmakten nu över möjligheten att ge ett större inflytande över utbildningarnas utformning till försvarsgrenar och stridskrafter. Planen är att dessa ska ta ett större ansvar för rekrytering, urval och antagning till specialistofficersutbildningen, förklarar Michael Cherinet.
– Det innebär att utbildningarna kommer ännu närmare professionen. Och närmare försvarsgrenarnas och stridskrafternas unika förutsättningar.
Även förutsättningarna för att försvarsgrenarna och stridskrafterna ska kunna få ett större inflytande över Officersprogrammet ska nu ses över.
– Grunden för programmet är att det är en akademisk utbildning som genomförs av Försvarshögskolan. Men vi ska ta ett stadigare grepp om kravställningen på utbildningen, med utgångspunkt i vad officerare i armén, marinen och flygvapnet och stridskrafterna ska kunna när de kommer ut som fänrikar. Och vilken grund de behöver när de sen fortsätter sin karriär.
Enligt Michael Cherinet behöver den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU, som Försvarsmakten ansvarar för, utvecklas ytterligare, bland annat för att bättre ta hänsyn till kadetternas olika militära erfarenheter när de påbörjar Officersprogrammet.
– Ungefär hälften av kadetterna har varit soldater i flera år. Och andra hälften kommer direkt från grundutbildningen. Därmed har det ju en rätt stor spridning i förkunskaper.
Han förklarar att översynen bland annat handlar om att se över ordningen på terminerna på Officersprogrammet. Den verksamhetsförlagd utbildningen äger i dag rum under termin fyra och fem och sker på någon av Försvarsmaktens skolor.
Det är vi som ska definiera vad en fänrik ska kunna när de kommer ut.
Vad ser du skulle behöva justeras på den verksamhetsförlagda utbildningen?
– Egentligen är det varje försvarsgren och stridskraft som ska ge svaret på hur man vill utveckla VFU-tiden. Men det vi kan se är att vi har vissa utmaningar, till exempel är det svårt att få tillräckligt med truppföringstillfällen. Det kan också saknas materiel och vara instruktörsbrist. Det är i sig ett resultat av den här oerhörda ansträngda situationen som vi har just nu.
Frågan om Försvarsmaktens inflytande över Officersprogrammet är tillräcklig har varit återkommande i den senaste tidens debatt. Michael Cherinet tror att Försvarsmakten behöver bli tydligare i sina krav. I översynen som pågår handlar det också om att komplettera den styrning som Försvarshögskolan har i förordningen som reglerar den grundläggande officersutbildning, berättar han.
– Jag uppfattar att vi har ett bra samarbete med Försvarshögskolan. De är väldigt receptiva för våra krav. Men vi behöver jobba på kravbilden och utveckla den. Det är vi som ska definiera vad en fänrik ska kunna när de kommer ut. Då måste vi också ta ansvar för att uttrycka det så tydligt som möjligt. Vi behöver ha en tydlig kravprofil på vad vi vill ha ut av utbildningen. Det handlar om målsättningar och krav för vad resultatet ska vara, säger han och fortsätter:
– Vi måste uppdatera vår kravställning och ta hänsyn till vad vi lär oss av kriget i Ukraina. Och vad innebär det för vår officersutbildning att vi har blivit en del i alliansen? Vad innebär det att våra övningar nu handlar om att förbereda oss för att öva för uppdrag som vi ska lösa inom alliansens operativa planer tillsammans med andra?
Vad ska de nya fänrikarna kunna efter utbildningen?
– De ska kunna leda på taktisk, operativ och militärstrategisk nivå senare i karriären, men som redan från början när de kliver in på den stridstekniska nivån måste ha den här förmågan att kunna lösa komplexa problem och tänka kritiskt. Det kräver en akademisk utbildning som är baserad på vetenskaplig nivå och beprövad kunskap.
Det måste ta sig utgångspunkt i vad som krävs för att leda sitt förband i strid.
Hur kommer den nya kravställningen att se ut tror du?
– Jag tänker mig att kraven måste tydligt ha sin utgångspunkt i vad armén, flygvapnet, marinen, logistiken, ledningsförbanden och inte minst cyberförsvarsförbanden kräver av plutonchefer, kompanichefer och så vidare för att man ska kunna vinna striden. Det är det som är utgångspunkten. Inte bara de generella kraven på att man ska vara en bra ledare, chef och utbildare och så vidare. Det måste ta sin utgångspunkt i vad som krävs för att leda sitt förband i strid, utbilda sitt förband så att det kan vinna i strid och utveckla verksamheten på högre nivå.
Debatten kommer sannolikt att fortsätta, men ett av Michael Cherinets viktigaste budskap är att den inte får leda till misstro mot dem som just tagit examen eller står inför att börja utbildningen.
– De fänrikar som vi får ut och de fänrikar som snart tar examen – de har självklart det som krävs för att bli dugliga officerare. Den tveksamheten får inte vara det som blir kvar av den här debatten Och de som står i begrepp att nu kliva in på militärhögskolan, oavsett om det är Karlberg eller Halmstad eller de andra skolorna, här i sommar, de kommer att få en minst lika bra utbildning som de som går där nu, säger han.
Målsättningen är att arbetet med en tydligare kravprofil för målen i Officersprogrammet ska vara färdig för implementering senast den 1 januari 2027.
