Ges ut av Officersförbundet

Sju års väntan på markiser

29 grader på kontoret och svett som rinner. I över sju år har kasernerna på Artilleriregementet, A 9, i Boden varit ett arbetsmiljöproblem för personalen. Men ärendet fastnar i en utdragen byråkratisk prioriteringsprocess.

"Jag kan förstå att det finns andra problem som är mer angelägna att ta tag i, som måste prioriteras. Men detta borde kunna lösas ganska lätt. Det får inte ta såhär lång tid, det blir pinsamt", säger skyddsombudet Timothy Henriksen.

Det är juni och drygt 25 grader varmt i Boden. Det är svettigt utomhus, men ännu varmare inuti i utbildningsbataljonens kaserner. I byggnad 001 gassar solen in genom de för kasernerna karaktäristiska stora fönstren i söderläge. De tjocka stenväggarna gör att värmen stannar kvar inne och skapar det man på plutonen kallar för ”termosfunktion”. I dag visar termometern strax över 27 grader inomhus.

– Man tappar tilliten till arbetsmiljösystemet, säger kompanifanjunkare Timothy Henriksen.

Sedan ett halvår tillbaka är han skyddsombud vid Pjäskompaniet. Han berättar om dagar med 29 grader på kontoret.

– Det är extremt svårt att jobba i den här miljön. Man blir trött, seg, slö och ofokuserad, säger han.

Enligt personalen är det ett arbetsmiljöproblem som har pågått i snart ett decennium på A 9. Sedan sommaren 2013 har ärendets funnits med i regementschefens handlingsplan och kvartalsvis följts upp av arbetsmiljökommittén.

» Det är extremt svårt att jobba i den här miljön. Man blir trött, seg, slö och ofokuserad. «

– Någonstans fastnar det och ingenting händer. Det är väldigt många som är frustrerade och upplever att arbetsgivaren inte tar det på allvar, säger Timothy Henriksen uppgivet.

A 9 har gjort mätningar som visar att värmen sommartid överskrider 26 grader mer än vid enstaka dagar – då kräver Arbetsmiljöverkets föreskrifter att åtgärder vidtas. Man har försökt med ökad luftväxling genom fönstervädring, forcerad ventilation nattetid samt bordsfläktar, berättar arbetsmiljöhandläggare Mari Barsk.

– Det har gjort skillnad, men i vissa rum är värmen fortfarande påtaglig, säger hon.

Man har kommit fram till att ventilationen bör kompletteras med markiser. En inte helt enkel åtgärd, visade det sig. Kasernetablissemanget, uppfört 1910, ingår i riksintresse för kulturmiljövården och har ett lagskydd genom miljöbalken. För att göra rätt har A 9 därför fått ta in en konsult med expertis inom solavskärmning, som har lämnat en offert på lämplig markis med hänsyn till krav på kasernernas utseende.

2016 gjorde förbandet en behovsanmälan och ärendet gick vidare till Lokalplaneringsenheten norr, där Andreas Nilsson är objektledare. Han berättar om vad han kallar för ”en lång och utdragen process”.

När lokalplaneringsenheten lämnar vidare en behovsanalys till Fortifikationsverket återkommer de med en kostnadsanalys. Efter ännu en tur hos enheten skickas allt till Högkvarteret, där beslut bara tas en gång per kvartal.

– Det kan dröja ett år innan vi får beslut, och allt hänger på hur viktigt det är. I Boden ska garnisonschefen rangordna behov, och väl på Högkvarteret ska varje stridsgren rangordna, säger Andreas Nilsson.

Om det blir grönt ljus hamnar ärendet åter hos lokalplaneringsenheten som nu tar fram ett detaljerat alternativ och sedan åter måste stämma av kostnader med Fortifikationsverket.

– Skiljer sig kostnaden mycket måste det åter gå via Högkvarteret, innan projektör kan upphandlas, säger han.

2018 kallade A 9 till uppföljningsmöte eftersom det fortfarande inte hade hänt något i ärendet.

– Efter det kom ett kostnadsförslag från Fortifikationsverket, men då hade de räknat med att sätta markiser i samband med ett framtida fönsterbyte. Vi har sagt att vi inte kan vänta så länge, säger Mari Barsk.

Mari Barsk
Mari Barsk, arbetsmiljöhandläggare A 9

I dag, ytterligare två år senare, finns fortfarande inga markiser på plats, men Andreas Nilsson väntar i dagarna på en ny kostnadsanalys från Fortifikationsverket. Att ett ärende tar tre år är normalt och att detta har tagit sju år har sina förklaringar, menar han.

– A 9 har provat göra andra åtgärder, man har bytt projektledare på Fortifikationsverket och de har också varit för få. Det har varit diskussioner om vem som ska betala för vad och garnisonens prioriteringar har spelat stor roll.

På A 9 säger regementschef Magnus Ståhl att frågan har varit olika högt prioriterad, på såväl förbandet som garnisonen i stort. Hur högt på listan markiserna hamnar framöver beror på vilka andra ärenden som bereds samtidigt.

– Det är inte högt upp på listan jag har här, säger Andreas Nilsson på lokalplaneringsenheten.

Tycker du att ärendegången är rimlig?

– Nja, men det hjälper något att min chef i fjol fick mandat att upp till en viss hyresökning fatta beslut utan Högkvarterets inblandning. Det har vi efterfrågat länge. Förhoppningsvis kan markiserna hamna inom den ekonomiska gränsen.

Mari Bark vill att Försvarsmakten tar ett samlat grepp i frågan, eftersom många förband sitter i liknande byggnader. Men Andreas Nilsson är tveksam.

– Det skulle vara en väldigt stor kostnad, så frågan är om det hade prioriterats.

Fotnot: Officerstidningen har utan framgång sökt ansvarig projektledare vid Fortifikationsverket.

Fakta
Så säger Arbetsmiljöverket

Under sommartid bör temperaturen inomhus normalt ligga mellan 20 och 26 grader om arbetet är lätt och stillasittande. Besvärande solinstrålning genom fönster kan begränsas med olika typer av solavskärmning. Av dessa ger utvändig avskärmning normalt bästa verkan på cirka 60 procent.
Ett av Arbetsmiljöverkets förslag på tillfällig åtgärd är att använda ”mer informell klädsel”, något som man på A 9 fastställt är svårt att kombinera med uniformskravet.
Källa: Arbetsmiljöverket

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev?

Prenumerera på Officerstidningen nyhetsbrev och få de viktigaste artiklarna direkt i mejlkorgen. Nyhetsbrevet är under uppbyggnad men ange gärna din mejladress redan nu om du är intresserad.

I dag återinvigs Norrlands dragonregemente, K4, i Arvidsjaur. Det är välkommet – försvaret av Sverige behöver stärkas, skriver Officersförbundets förbundsordförande Lars Fresker i en debattartikel i Norrbottens-Kuriren, och tillägger: ”Välkomna våra kollegor till Arvidsjaur denna invigningsdag och stå gärna upp för deras rätt till rimliga löner och villkor”.

Officersförbundets förbundsordförande Lars Fresker skrivet debattartikel i Norrbottens-Kuriren.
Officersförbundets förbundsordförande Lars Fresker skrivet debattartikel i Norrbottens-Kuriren.

Arbetet med att etablera fem nya regementen och en ny flygflottilj har kommit så långt att det är dags för invigningar. Först ut är K 4 i Arvidsjaur som hissar flaggan i dag fredag den 24 september.

”Beslutet om inrättandet togs av riksdagen så sent som i december 2020. Det har alltså gått undan. Det hade inte varit möjligt utan den personal som Officersförbundet organiserar. Det är också våra medlemmar som ska utbilda de värnpliktiga och leda de krigsförband som nu sätts upp. Behovet av våra medlemmar som består av gruppchefer, soldater, sjömän, specialistofficerare och officerare är större än på mycket länge”, skriver Officersförbundets förbundsordförande Lars Fresker i en debattartikel i Norrbottens-Kuriren och fortsätter:

“För det är inte bara i Arvidsjaur som Försvarsmakten utökar sin verksamhet, tillväxten sker runt om i hela landet. För att säkerställa att rätt kompetenser finns på plats under uppbyggnadsfasen kommenderas (beordras) nu många av våra medlemmar under längre eller kortare perioder att arbeta på de nya förbandsorterna”

”Även om vi är glada över att Försvarsmaktens verksamhet utökas sliter det också på våra medlemmar. Och märkligt nog är belöningen från arbetsgivaren väldigt låg – statistiken visar att den militära personalen, alltså kärnkompetensen i Försvarsmakten, ligger i den absoluta botten av myndighetens lönestruktur. Inför försvarsbeslutet förra året krävde Officersförbundet att 325 miljoner kronor skulle tillföras för att höja lönerna för den militära personalen. Men varken Försvarsmakten själv eller politiken var intresserade av det. Välkomna våra kollegor till Arvidsjaur denna invigningsdag och stå gärna upp för deras rätt till rimliga löner och villkor i arbetet med att försvara den svenska demokratin!”, skriver Lars Fresker. 

Läs debattartikeln här och artikel på Officersförbundets webbplats här.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

En genomlysning av svenska soldaters situation i samband med insats liksom en analys av hur veteraners unika erfarenheter bättre kan tas tillvara på arbetsmarknaden. Det är några av de frågor som kommer att ingå i den veteranstrategi som regeringen ska ta fram.

I början av augusti meddelade försvarsminister Peter Hultqvist att regeringen ska utarbeta en veteranstrategi för svenska veteraner.

I början av augusti meddelade försvarsminister Peter Hultqvist att regeringen ska utarbeta en veteranstrategi för svenska veteraner. Den ska omfatta allt från hälsa och sjukvård till ekonomiska villkor och tillvaratagande av veteraners kompetens på arbetsmarknaden.  

– Vi vill ha en samlad utredning som går över hela linjen. Vi vill se vad som har gjorts på det här området tidigare och vad vi kan göra framöver. Veteranfrågan är ständigt aktuell och utvecklingen går hela tiden framåt, säger Peter Hultqvist. 

Enligt försvarsministern kommer strategin att ha ett positivt anslag där utgångspunkten är att utlandstjänstgöring medför värdefulla kunskaper som samhället bör dra nytta av. 

– I grunden är det viktigt att ha attityden att veteraner är en positiv resurs, säger han. 

5f61d1cd9511d0b206e438778a3c5c68
Sverker Göransson

På Sveriges Veteranförbund välkomnas regeringens initiativ. Förbundets ordförande, Sverker Göranson, är mycket nöjd med beskedet om en samlad strategi för landets veteraner.  

– Veteranpolitiken spänner över flera departement och sakområden och det behövs en samlad strategi för att hålla ihop insatserna; någon i toppen som står för masterplanen, säger han. 

» Det viktiga med veteranstrategin är att det blir en kontinuitet i veteranpolitiken och inte bara enstaka punktinsatser. «

De senaste tio åren har flera åtgärder vidtagits för att stärka veteranarbetet och stödet till anhöriga. En Veteranmottagning har inrättats i Uppsala, Försvarsmakten har startat ett Veterancentrum, Veterandagen är sedan 2018 allmän flaggdag och minnesmonument för att hedra veteraner finns numera på över 30 orter. Därutöver får flera frivilligorganisationer som arbetar med veteranfrågor numera ekonomisk stöttning av Försvarsmakten. 

– Under senare år har det hänt ofantligt mycket på det här området, men det saknas en samlad bild. Det viktiga med veteranstrategin är att det blir en kontinuitet i veteranpolitiken och inte bara enstaka punktinsatser, säger Sverker Göranson.  

På frågan om konkreta exempel på vad som behöver förbättras för veteraner nämner Sverker Göranson två saker. Dels ett bättre omhändertagande av veteraners särskilda kompetens på arbetsmarknaden. Dels en mer sammanhållen vårdkedja för de som behöver stöd och hjälp efter hemkomst. 

– Veteranmottagningen i Uppsala är jättebra, men när de som går där överlämnas till regionernas vårdinrättningar vill de börja om med egna utredningar. Det är bara ett exempel på att veteranfrågan inte hänger ihop i alla delar, säger han. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Försvarsmakten håller på att ta fram nya dyktabeller som strävar efter att vara mindre aggressiva och ha större säkerhetsmarginaler än befintliga. Tabellerna är baserade på den amerikanska marinens, men med anpassning till svenska förhållanden. Nästa sommar väntas de nya dyktabellerna tas i drift.

Att dyka i kallt vatten – som Försvarsmaktens dykare ofta gör - påverkar hur länge en dykare kan befinna sig under vattenytan och på vilket djup.

Försvarsmakten har de senaste tio åren haft problem med sin dykverksamhet, bland annat med felande dykutrustning. Nu håller nya dekompressionstabeller på att utvecklas vid Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum, FM DNC, i Karlskrona. De nya dyktabellerna bygger på de dekompressionstabeller som US Navy gav ut 2017. Tabellerna ska nu anpassas efter svenska förhållanden med egna beräkningar, valideringar och provdyk i sluten trycktank. 

– Vår intention är att vara mer konservativa än US Navy, säger örlogskapten Mårten Silvanius, provledare inom projektet och doktorand vid Blekinge tekniska högskola, och fortsätter:

– Vi har strävat efter att göra tabellerna mindre aggressiva, även om alla beslut om kortare tid på djup eller längre tid på dekompression måste vägas mot krav för operativ förmåga vid förbanden. 

Mårten Silvanius, dyk, 2021
Mårten Silvanius

En faktor i sammanhanget är att de amerikanska tabellerna är anpassade efter dyk i betydligt varmare vatten än de svenska. 

– I Sverige dyker vi ofta i torrdräkt, medan amerikanarna dyker i 30-gradigt vatten i shorts och t-shirt vid testdyk eller operativt i våtdräkt. De behöver inte ta hänsyn till nedkylningseffekten på samma sätt som vi måste göra, säger Mårten Silvanius. 

» Vi insåg att de tabeller vi dök efter var ganska aggressiva. «

Problemen inom Försvarsmaktens dykeriverksamhet går flera år tillbaka. En oroväckande ökning av antalet fall av tryckfallssjuka (dykarsjuka) ledde 2015 fram till ett omfattande projekt i syfte att hitta orsaken bakom sjukdomsfallen. Problemen visades ha orsakats av läckande dyktuber och utrustningen belades med nyttjandeförbud i väntan på åtgärd. Men det fanns också frågetecken kring dyktabellerna. 

– Vi insåg att de tabeller vi dök efter var ganska aggressiva. Ju längre tid på det planerade dykdjupet desto mer belastande är det för kroppen, säger säger Mårten Silvanius. 

Försvarsmaktens dyktabeller (RMS-dyk 2013) är baserade på US Navys dyktabeller från 2008. De hade vissa medfödda brister på grund av otillräckliga analyser av dyk på större djup, vilket löstes genom manuella justeringar innan publicering. 

– Det innebär att tabellerna inte har ett komplett matematiskt underlag och att de till vissa delar inte är fullständigt riskbedömda, säger Mårten Silvanius. 

För fyra år sedan släppte US Navy en uppdaterad version av sina dyktabeller. Försvarsmakten ställdes inför valet att anamma de nya dyktabeller, välja något annat lands dyktabeller eller ta fram egna tabeller. 

– Genom workshops med övriga nordiska länder insåg vi att det inte är någon enkel sak att ta fram egna tabeller och att få länder gör det. Dyktabeller är mycket komplicerade och tar hänsyn till en stor mängd parametrar. Men vi hade heller inte tillräcklig kunskap och kompetens för att säga att vi skulle välja den amerikanska tabellen, framför allt inte med tanke på hur de hanterat sina tabeller tidigare, säger Mårten Silvanius. 

Lösningen blev att Mårten Silvanius, inom ramen för sin doktorsavhandling, lärde sig de beräkningsmodeller som ligger till grund för US Navys dyktabeller.   

– Vi har förstått de beräkningsmodeller som tabellerna bygger på och kan därmed fatta ett mer välgrundat beslut, säger han.

Mathias Jansson, Dyk, 2021
Mathias Jansson
Ulrika Lindblom, dyk, 2021
Ulrika Lindblom

I december i år lämnar han över sin forskningsrapport med fullständiga tabeller och analyser till Försvarsmakten.

– Beslutet att införa nya dyktabeller ligger hos marinchefen. Marinchefens plan är att de nya tabellerna ska införas till halvårsskiftet 2022, säger kommendörkapten Mathias Jansson, chef för FM DNC.
   Ulrika Lindblom, Försvarsmaktens dyköverläkare som leder projektet med att utveckla nya dyktabeller, påpekar dock att arbetet med tabellerna kommer att fortgå även efter det planerade införandet nästa år.  

– Det här är ett kontinuerligt kvalitetsarbete som kommer att fortsätta, säger Ulrika Lindblom. Vi ska följa upp det arbete vi gjort på anläggningen i Karlskrona med mätningar i den miljö dykaren verkar och det kommer att tillkomma nya frågor och ny utrustning som behöver följas upp.

FAKTA

Utvecklandet av nya dyktabeller 
Under våren har cirka 160 testdyk i tiogradigt vatten genomförts i den våta tryckkammaren vid Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum i Karlskrona. Efter avslutat dyk undersöktes hur dykarna påverkades av tiden i vattnet med mätningar av bland annat mängden kvävebubblor i hjärtat. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post