Senast publicerat
Senast publicerat:

Säkerhetsläget i fokus på årets rikskonferens

Folk och försvars rikskonferens beskrivs som Sveriges viktigaste forum för försvars- och säkerhetspolitik. I år kom den senaste tidens säkerhetspolitiska utveckling i Europa givetvis att dominera samtalen.

Josefine Owetz
Folk o ch Försvar / Ulf Palm
"Vi befinner oss i en allvarlig säkerhetspolitisk situation", sa överbefälhavare Micael Bydén i sitt anförande på Folk och försvars rikskonferens.

Den militära upptrappningen i östra Ukraina och hotet mot den europeiska säkerhetsordningen, säkerhetspolitiska vägval och rymden som operationsmiljö var några av de många ämnesområden som avhandlades vid Folk och försvars rikskonferens den 10-11 januari, vars övergripande tema var ”hållbara vägval i en föränderlig säkerhetsordning”, och som även i år genomfördes digitalt.

Överbefälhavare Micael Bydén inledde den andra dagen på konferensen med att understryka att det säkerhetspolitiska läget runt Sverige förvärrats: 

– Vi befinner oss i en allvarlig säkerhetspolitisk situation. Den har utvecklats över tid, men skärptes när Ryssland tillförde betydande mängder soldater och materiel till den rysk-ukrainska gränsen. Detta har sedan utvecklats till en storpolitisk kraftmätning.

Han poängterade att Försvarsmakten är aktiv och anpassar beredskapen efter rådande läge och att beredskap upprätthålls i flera olika riktningar och för flera olika scenarier.

– Situationen visar tydligt hur snabb och oförutsägbar utvecklingen kan vara – också i vårt närområde. Det inskärper allvaret i den verksamhet Försvarsmakten bedriver varje dag, året runt.

» Situationen visar tydligt hur snabb och oförutsägbar utvecklingen kan vara. «

I sitt anförande tog ÖB upp genomförandet av försvarsbeslutet och sa att Försvarsmakten kan göra mer för att ändra arbetssätt och metoder för snabbare tillväxt. Han nämnde bland annat att tillgång och tillgänglighet på materiel inte riktigt är som de önskar sig, liksom att det inte finns ledningssystem på plats för att till fullo genomföra gemensamma operationer.  

– Den krigsavhållande förmågan uppnås när vi får bort de svaga länkar som en angripare alltid letar efter, både militärt och civilt. Det kostar pengar, svett, kanske till och med tårar att stärka oss över hela linjen. 

Liknande läsning:

Han konstaterade vidare att tillväxten av försvaret av Sverige är ett lagarbete med många aktörer, och att alla delar som krävs för stärkt försvarsförmåga rår inte Försvarsmakten över själva.

– Jag är beroende av samarbete med näringslivet, av vassa forskare, att industrin och FMV levererar materiel i tid och utan fördyringar. Att Plikt- och prövningsverket kan mönstra och skriva in värnpliktiga. Att FRA levererar sina underrättelser, FOI sin forskning, och MSB – med flera civila aktörer – i totalförsvarsutvecklingen. Att de frivilliga försvarsorganisationerna vill och kan ta armkrok med mig, liksom alla i hemvärnet som ger av kraft och tid till svenskt försvar, sa Micael Bydén. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Militära yrken har lägst antal sjukskrivningsdagar av alla yrkesgrupper i Sverige. Det visar en ny rapport från Skandia. Försvarsmakten välkomnar resultatet, men Officersförbundet menar att siffrorna behöver nyanseras – bland annat eftersom anställda tar ut kompensationsledighet eller semester i stället för att sjukskriva sig.

    Linda Sundgren
    "Man inte bör likställa registrerad sjukfrånvaro med den faktiska förekomsten av ohälsa", säger Martin Sachs, ombudsman på Officersförbundet, om antalet sjukskrivningsdagar för anställda i Försvarsmakten.

    Foto: Försvarsmakten

    Anställda i Försvarsmakten har i genomsnitt två sjukdagar per år, utöver de fjorton dagar som arbetsgivaren ersätter. Det är lägst sjukfrånvaro av samtliga yrkesgrupper som jämförs i Skandias rapport Sveriges sjukaste yrken 2026.

    Försvarsmakten framställs i rapporten som en föredömlig arbetsgivare som långsiktigt och systematiskt arbetar för en god arbetsmiljö. Träning på arbetstid, små arbetsgrupper, fokus på förebyggande insatser och möjlighet till återhämtning efter perioder med hög arbetsbelastning är sådant som lyfts fram i rapporten.

    – Vi är glada över att militärt arbete, som är huvuddelen av arbetet i Försvarsmakten, har lägst antal sjukskrivningar av alla yrkesgrupper i Sverige, säger flottiljamiral Jonas Hård af Segerstad, utbildningschef och ställföreträdande chef vid Försvarsstabens genomförandeenhet.

    Men kritiker menar att statistik över den registrerade sjukfrånvaron ger en något missvisande bild. I inlägg hos försvarsdebattören Taktisk och i kommentarsfält till Försvarsmaktens artikel om Skandias rapport på Försvarsmaktens intränat Emilia, påpekas att de verkliga sjuktalen kan döljas av att militär personal ofta använder kompensationsledighet eller semesterdagar för att undvika karensavdrag i samband med sjukskrivning. Även företrädare för Officersförbundet delar den uppfattningen.

    Vi får återkommande rapporter från våra medlemmar om att det är så det går till.

    – Vi får återkommande rapporter från våra medlemmar om att det är så det går till. Någon statistik som visar hur vanligt det är har vi inte, men det tyder på att man inte bör likställa registrerad sjukfrånvaro med den faktiska förekomsten av ohälsa, säger Martin Sachs, ombudsman i Officersförbundet med särskilt arbetsmiljöansvar.

    En annan bidragande orsak till de låga sjuktalen som ibland lyfts fram är att Försvarsmaktens personal över lag är yngre och mer vältränad jämfört med många andra yrkesgrupper. Inom internationell forskning kallas fenomenet ”the healthy soldier effect”, och är en följd av fysiska och mentala antagningskrav och att många militärer tränar mycket.

    För att få en mer rättvisande bild av hälsotillståndet hos anställda i Försvarsmakten, menar Martin Sachs att man bör se sjukfrånvaron tillsammans med andra mått på arbetsmiljön. Han hänvisar till Officersförbundets senaste medlemsundersökning som visar att många i organisationen är hårt belastade.

    – I vår undersökning uppger 80 procent att personalbristen har ökat deras arbetsbelastning och 74 procent menar att kompetensbrist påverkar verksamheten negativt. Endast 55 procent anser att arbetsmiljön är god och bara 39 procent upplever att arbetsgivaren värnar balansen mellan arbete och privatliv, säger Martin Sachs.

    Att ta ut semester istället för sjukdagar tror jag inte är vanligare i Försvarsmakten än på andra arbetsplatser.

    Jonas Hård af Segerstad håller med om att det positiva urval av individer med god hälsa som sker till Försvarsmakten, kan påverka statistiken. Däremot är han tveksam till resonemanget att myndighetens sjukskrivningar i rapporten skulle döljas av uttag av kompledighet eller semesterdagar i någon större utsträckning.

    – Statistiken bygger på sjukskrivningar som är 15 dagar eller längre och jag tror att det är få anställda som slänger in 15 komdagar eller mer för att täcka upp en sjukskrivning. Att ta ut semester istället för sjukdagar tror jag inte är vanligare i Försvarsmakten än på andra arbetsplatser, säger Jonas Hård af Segerstad.  

    Resultaten i rapporten tycker han är ett kvitto på att arbetsmiljön i Försvarsmakten är ganska bra.

    – Jag vet att många upplever att de har mycket att göra, men enligt rapporten leder det i alla fall inte till att folk blir sjuka, vilket vi är väldigt glada för. Man ska inte driva folk för hårt ändå, men att dagens situation inte leder till ohälsa tycker vi är bra, säger Jonas Hård af Segerstad. 

    Har du själv använt kompledighet eller semester istället för att sjukanmäla dig?

    – Nej, det har jag inte.

    Fakta

    Sjukdagar inom olika yrkesgrupper 2025

    Antal sjukdagar per år och anställd utöver de 14 dagar som arbetsgivaren betalar sjuklön.

    • Militär personal: 2,1
    • Chefsyrken: 4,7
    • Yrken med krav på högskolekompetens: 7
    • Yrken inom administration och kundtjänst: 9,8
    • Service-, omsorgs- och försäljningsyrken: 13,7

     

    Skandias statistik omfattar sjukskrivningar som varar längre än 14 dagar. Under de första 14 dagarna i en sjukperiod betalar arbetsgivaren sjuklön; från dag 15 kan den anställde få sjukpenning från Försäkringskassan. Kortare sjukfrånvaro ingår inte i statistiken.

    Källa: Skandias rapport Sveriges sjukaste yrken 2026

    Ur arkivet: