Senast publicerat
Senast publicerat:

Säkerhetsläget i fokus på årets rikskonferens

Folk och försvars rikskonferens beskrivs som Sveriges viktigaste forum för försvars- och säkerhetspolitik. I år kom den senaste tidens säkerhetspolitiska utveckling i Europa givetvis att dominera samtalen.

Josefine Owetz
Folk o ch Försvar / Ulf Palm
"Vi befinner oss i en allvarlig säkerhetspolitisk situation", sa överbefälhavare Micael Bydén i sitt anförande på Folk och försvars rikskonferens.

Den militära upptrappningen i östra Ukraina och hotet mot den europeiska säkerhetsordningen, säkerhetspolitiska vägval och rymden som operationsmiljö var några av de många ämnesområden som avhandlades vid Folk och försvars rikskonferens den 10-11 januari, vars övergripande tema var ”hållbara vägval i en föränderlig säkerhetsordning”, och som även i år genomfördes digitalt.

Överbefälhavare Micael Bydén inledde den andra dagen på konferensen med att understryka att det säkerhetspolitiska läget runt Sverige förvärrats: 

– Vi befinner oss i en allvarlig säkerhetspolitisk situation. Den har utvecklats över tid, men skärptes när Ryssland tillförde betydande mängder soldater och materiel till den rysk-ukrainska gränsen. Detta har sedan utvecklats till en storpolitisk kraftmätning.

Han poängterade att Försvarsmakten är aktiv och anpassar beredskapen efter rådande läge och att beredskap upprätthålls i flera olika riktningar och för flera olika scenarier.

– Situationen visar tydligt hur snabb och oförutsägbar utvecklingen kan vara – också i vårt närområde. Det inskärper allvaret i den verksamhet Försvarsmakten bedriver varje dag, året runt.

» Situationen visar tydligt hur snabb och oförutsägbar utvecklingen kan vara. «

I sitt anförande tog ÖB upp genomförandet av försvarsbeslutet och sa att Försvarsmakten kan göra mer för att ändra arbetssätt och metoder för snabbare tillväxt. Han nämnde bland annat att tillgång och tillgänglighet på materiel inte riktigt är som de önskar sig, liksom att det inte finns ledningssystem på plats för att till fullo genomföra gemensamma operationer.  

– Den krigsavhållande förmågan uppnås när vi får bort de svaga länkar som en angripare alltid letar efter, både militärt och civilt. Det kostar pengar, svett, kanske till och med tårar att stärka oss över hela linjen. 

Liknande läsning:

Han konstaterade vidare att tillväxten av försvaret av Sverige är ett lagarbete med många aktörer, och att alla delar som krävs för stärkt försvarsförmåga rår inte Försvarsmakten över själva.

– Jag är beroende av samarbete med näringslivet, av vassa forskare, att industrin och FMV levererar materiel i tid och utan fördyringar. Att Plikt- och prövningsverket kan mönstra och skriva in värnpliktiga. Att FRA levererar sina underrättelser, FOI sin forskning, och MSB – med flera civila aktörer – i totalförsvarsutvecklingen. Att de frivilliga försvarsorganisationerna vill och kan ta armkrok med mig, liksom alla i hemvärnet som ger av kraft och tid till svenskt försvar, sa Micael Bydén. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Sverige ska skicka luftvärnssystemet Patriot och cirka 100 yrkesofficerare och soldater från Luftvärnsregementet till Polen. Det meddelade regeringen på en pressträff på tisdagen. Syftet är att skydda Natos logistiknav som används för militärt och civilt stöd till Ukraina.

    Josefine Owetz
    Luftvärnssystem 103/Patriot har funnits i Försvarsmakten sedan 2021.

    Foto: Försvarsmakten

    Det är första gången Sverige deltar i en Natoinsats med Patriot, luftvärnssystem 103. I uppgiften för styrkan från Luftvärnsregementet, Lv 6, ingår att skydda logistiknavet i Rzeszów i sydöstra Polen, som används som omlastningsplats för militärt och civilt stöd till Ukraina.

    – Uppgiften är att skydda logistikhubben, och därmed säkra att viktig materiel kommer till Ukraina. Det stärker Natos, Europas och Sveriges säkerhet, säger statsminister Ulf Kristersson (M) i ett pressmeddelande.

    Det svenska bidraget ska avlösa Nederländerna, som idag har uppdraget. Förbandet ska också bidra till Natos integrerade luft- och robotförsvar. Det blir underställt Nato och leds av alliansens luftkommando.

    – Det allvarliga säkerhetsläget, med återkommande kränkningar av allierades luftrum och ryska försök att påverka stödet till Ukraina, visar vikten av skyddet av logistiknoden i Polen, säger försvarsminister Pål Jonson (M) i pressmeddelandet.

    Förbandet är välövat och väl sammansatt för att lösa uppgiften

    Lv 6 ska genomföra insatsen från början av december fram till årsskiftet, och planerar för att kunna fortsätta insatsen under första halvåret av 2027, skriver Försvarsmakten i en artikel på myndighetens webbplats.

    – Omvärldsläget och uppgiftens komplexitet ställer stora krav, men förbandet är välövat och väl sammansatt för att lösa uppgiften, säger överste Sofia Westermark, chef för Luftvärnsregementet, i artikeln.

    Sedan den 1 oktober bidrar Sverige också för andra gången med stridsflyg från Blekinge flygflottilj, F 17, till skyddet av Natos östra flank. 

    – Det svenska deltagandet, med kvalificerade förmågor ur Luftvärnsregementet och Blekinge flygflottilj, kommer därmed både stärka Natos östra gräns i Polen och skyddet av den Ukraina-relaterade stödverksamheten där, säger arméchef generalmajor Johan Pekkari, i artikeln på Försvarsmaktens webbplats.

    Ur arkivet: