Den tre veckor långa försvarsmaktsövningen Aurora 23 som hölls under förra våren, nådde sitt syfte. Det konstateras i den över 400 sidor långa utvärderingen av övningen som publicerades i början av december. Övningen har genomförts på ett kompetent sätt, står det i utvärderingen, och de övade förbanden har i allmänhet fått bra övning och ökat sin förmåga. Också verksamhetssäkerheten prioriterades högt och inga allvarliga olyckor inträffade.
– Vi har övat stora delar av Försvarsmakten i en multinationell miljö med ett komplext scenario samtidigt som vi har omhändertagit en rad andra uppgifter. Utifrån de förutsättningar som rådde fick vi ett väldigt bra resultat, säger generalmajor Michael Cherinet, genomförandechef vid Försvarsstaben.
Liknande läsning:
Men utvärderingen pekar också på brister inom såväl planering som genomförande och uppföljning av övningen. Bland annat konstateras att försvarsgrenarna visserligen övat under samma tidsperiod, men inte tillsammans i tillräcklig omfattning. Michael Cherinet, säger att den slutsatsen är korrekt, men framhåller samtidigt att det var en konsekvens av den pressade situation som Försvarsmakten befinner sig i med höjd beredskap, tillväxt, Natoprocessen och stödet till Ukraina.
» Som en direkt konsekvens av det kunde vi inte öva den gemensamma striden mellan försvarsgrenarna, eftersom det kräver operationsledningens medverkan. «
– Vi hade utbildat ukrainska förband, skänkt materiel och levererat ett stridsfordonskompani till Ukraina precis innan Försvarsmaktsövningen drog igång. I det läget valde vi att inte öva operationsledningen och som en direkt konsekvens av det kunde vi inte öva den gemensamma striden mellan försvarsgrenarna, eftersom det kräver operationsledningens medverkan, säger han.
Enligt Michael Cherinet var läget i myndigheten inför Aurora 23 mycket ansträngt, men det ansågs ändå viktigt att genomföra övningen.
– När jag började här för ett år sedan diskuterades det att begränsa övningen, men att ställa in eller flytta fram den var inget alternativ. Övningen var en viktig signal till såväl oss i Försvarsmakten som till samhället, framtida partners och till de som vill oss illa, att vi kan göra det här.
En annan kritik som förs fram i utvärderingen är att Försvarsmakten bara uppnådde två av de fyra mål som fanns på militärstrategisk nivå. Målen att ge och ta stöd internationellt och med civila aktörer, uppnåddes.
Det gjorde däremot inte de två mål som handlade om att slå tillbaka mot och bryta motståndarens operativa kontroll. Dessa mål kunde heller inte uppnås eftersom de inte övades, något som utredningen menade borde ha justerats i styrdokumenten för övningen.
Övningsinriktningen för fjolårets försvarsmaktsövning fastställdes redan 2021, innan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och de effekter som det fört med sig. Men någon anpassning av styrdokumenten skedde inte utifrån de förändrade omständigheterna.
– Om vi hade ändrat i specifikationen för övningen så hade vi fått ett annat resultat i utvärderingen. Kanske skulle vi också ha anpassat våra förväntningar på övningen utifrån det förändrade läget, säger Michael Cherinet.
Något annat som fanns med i planeringen inför övningen men som inte omhändertogs, var hur ett väpnat angrepp kan komma att påverka civilsamhället. Enligt den fastställda planeringen skulle det skapas övningsmoment där fördjupad civillägesbedömning, jämställdhet och skydd av civila – inklusive konfliktrelaterat sexuellt våld – omhändertogs. Men så skedde inte, enligt utvärderingen.
» Det är inte första gången som vi inte når fram med att ta in civilsamhället när vi övar väpnat angrepp. «
– Det fanns inslag av den sortens moment på lokal och regional nivå men inte systematiskt och inte på central och nationell nivå. Här behöver vi verkligen göra en ordentlig analys. Det är inte första gången som vi inte når fram med att ta in civilsamhället när vi övar väpnat angrepp, säger Michael Cherinet och fortsätter:
– Mot bakgrund av det vi ser på teve från Ukraina om kvällarna är det tydligt att vi behöver bli bättre på detta. Vi behöver komma till ett läge där vi är lika bra på att öva civilläget som det militära, utan att för den skull göra avkall på den väpnade striden.
En orsak till att effekterna på civilsamhället inte övats i avsedd utsträckning, tror Michael Cherinet beror på att det saknas kunskap om hur den sortens övningar ska genomföras.
– Vi måste ta fram exempelövningar för att man ska förstå hur det ska genomföras. Vad gör ett logistikförband om vägen de ska fram på är blockerad av civila flyktingströmmar. Eller hur agerar en militärregion när man upptäcker en massgrav eller när det finns tydliga tecken på tortyr och våldtäkter?
Enligt utvärderingen behöver Försvarsmakten också bli bättre på att utforma tydliga och mätbara mål. Det påpekas att de militärstrategiska målen varit utformade på ett sådant sätt att de anses uppfyllda bara genom att övningen genomförts, men utan att det egentligen säger något om nivån på den övade förmågan.
– Vi har tittat noga på målen och vi borde kunna uttrycka vår militärstrategiska förmåga på ett bättre sätt. Men när vi går in i Nato kommer det bli ett paradigmskifte på det här området eftersom Natos metoder för att värdera förbandens förmåga då kommer att gälla, säger överste Martin Liander, chef för övningsavdelningen vid Försvarsstaben.
» När vi går in i Nato kommer det bli ett paradigmskifte på det här området eftersom Natos metoder för att värdera förbandens förmåga då kommer att gälla. «
I utvärderingen förs det också fram att det inte gått att följa upp ekonomin under övningen eftersom anvisningarna i ekonomisk planering och budgetering inte följts fullt ut. Bland annat pekar man på att kostnaderna för det utökade antalet övningsdygn drog i väg. Michael Cherinet berättar att det gjorts en särskild utredning av ekonomin kring övningen.
– Vi ser kostnadsökningar på drivmedel, förplägnad, transporter och resor i samband med övningen. Någon större skillnad i antal övningsdygn om vi jämför med andra övningar ser vi inte, men kostnaderna för övningsdygn har ökat. Bland annat därför att budgeten lades innan flera satsningar på personalen gjordes med exempelvis höjda lönetillägg. Sedan har vissa budgeteringsfel behövt justeras för att få en rättvisande bild av övningens kostnader, säger han.
FAKTA
Slutrapporten Aurora 23
I rapporten redovisas över 300 rekommendationer. Här följer de nio viktigaste rekommendationerna som presenteras utan inbördes ordning.
- Utformning och användning av övningsbestämmelser bör förbättras.
- Metoderna för att styra övningar genom nedbrytning av mål bör förbättras.
- Det bör råda balans mellan i vilken utsträckning den operativa nivån representeras i övningen och hur nivåerna närmast under den ska öva.
- Behovet av försvarsmaktsgemensamma moment bör beaktas tidigt i planeringen.
- Civilläget bör övas och civila aktörer bör representeras i övningen. På så sätt skapas också förutsättningar för att öva fördjupad civillägesbedömning, jämställdhet och skydd av civila, inklusive konfliktrelaterat sexuellt våld.
- Planeringen bör underlätta chefsengagemanget under hela planeringsskedet.
- Metoderna för att i ett läge med brist på personal bemanna planerings- och utvärderingsorganisationen bör utvecklas.
- Den centrala övningsledningen vid större övningar kan utformas med Försvarsmaktsövning 23 som förebild.
- Planeringen av större övningar bör utformas så att det blir lätt att ta till sig erfarenheter från tidigare övningar.
Källa: Slutrapporten av Aurora 23
