Till de tyska traditionerna hör att förbundsdagens externa försvarskommissionär i början av året presenterar sin rapport om tillståndet i den tyska försvarsmakten, Bundeswehr. Även i år uppdagades stora brister i materiel- och personalförsörjning. Dessutom angriper Hans-Peter Bartels långsamma beslutskedjor i organisationen.
Tysklands militära beredskap bedöms vara kraftigt nedsatt, enligt rapporten. Det betyder bland annat att det är svårt för landet att leva upp till Nato-åtaganden. Det går inte att garantera att landet kan ställa utrustning och personal till förfogande inom en viss tid.
I rapporten framkommer också att kompletteringarna till det nya, moderna och lovordade stridsfordonet Puma blev betydligt dyrare än beräknat, som en följd av tekniska och praktiska problem. Att anpassa nya systemkomponenter tar längre tid än beräknat. Sikten för föraren är inte tillfredsställande och efter att ha granskat kontrakten med tillverkarna räknar förbundsdagens revisorer med att alla korrigeringar inte kan vara gjorda förrän 2029.
Liknande läsning:
Hans-Peter Bartels, försvarskommissionär Tyskland
Flera av ubåtarna är ur funktion och ingen av marinens båda tankfartyg är i bruk, sedan de fått motorhaveri i slutet av förra året. För flygvapnet är det färre än hälften av Eurofighter- och Tornado-planen som går att flyga med, och situationen för transportplanen A400M är liknande. Statsflyget, som är ett förband inom flygvapnet, har ständigt problem med sin föråldrade flotta. Tyska ministrar fastnar regelbundet utomlands och förbundskansler Angela Merkel kom en dag för sent till G20-toppmötet i höstas.
Reservdelar är en bristvara och ofta måste försvaret vänta länge på leveranser. Försvarskommissionär Hans-Peter Bartels rekommenderar försvaret att återgå till en omfattande lagerreserv och egenproduktion för att inte vara så beroende av privata firmor och deras kapacitet.
– Försvaret måste bli bättre på att styra och kontrollera sitt materielflöde. Det är pinsamt att i vårt århundrande inte klara av att använda ett enkelt materielförvaltningssystem som registrerar ingång, utgång och svinn, för snabbt kunna se vad som måste beställas, säger Bartels i rapporten.
Men inte bara långa leveranstider ställer till med problem. Det som väl levereras är ofta av undermålig kvalitet. Marinens underlinnen går sönder och byxknapparna är så dåligt sydda att de ramlar av när de används. Ett utrustningsprogram ska leda till full försörjning fram till 2031, men det räcker inte, tycker Bartels. Det behövs ett direktprogram snarast för den mest nödvändiga utrustningen. Allt från kläder och kontorsmöbler till militära system som en tillfällig lösning tills de ”riktiga” beställningarna levereras eller är i tillräckligt användbart skick.
Årets försvarsbudget är på 43,2 miljarder euro. Det är en ökning på drygt 12 procent från 2018 (då 38,5 miljarder euro och 1,2 procent av landets BNP). Det borde räcka till åtskilliga nyinvesteringar. Men försvaret använder inte pengarna på rätt sätt, anser Hans-Peter Bartels.
– Beslutsfattare har exempelvis slösat rejält med både pengar och tid i fallet Gorch Fock, säger han vasst.
Utbildningssegelfartyget Gorch Fock har varit marinens stolthet. Nu står det för försvarets oförmåga. När vinden fyllde seglen på tremastaren från 1958 var det verkligen en skönhet. Men åldern tar ut sin rätt och därför fattades 2015 beslutet att totalrenovera den rostiga båten. Före beslutet presenterades dock varken en lista med alla brister eller en lönsamhetskalkyl, för att objektivt kunna avgöra om ett nybygge kanske skulle ha varit billigare.
– Det visar hur ansvaret suddas ut i en söndersplittrad kompetenskultur, där det inte tycks vara någons uppgift att fråga sig om det är normalt att kostnaden för reparationen blir 13 gånger så hög och ökar från 10 till 135 miljoner euro, säger försvarskommissionären.
Hans-Peter Bartels.
Foto: Deutscher Bundestag, Marco Urban
Försvarsdepartementet medgav i februari, strax efter att rapporten offentliggjorts och ytterligare pinsamma haverier skett, att hanteringen har varit bristfällig. Vänsterpartiet gick ut och menade att Gorch Fock hör hemma på museum och försvarsministern bör gå i pension.
Personalförsörjningen till det tyska försvaret går också trögt. Det fattas enligt rapporten medarbetare inom nästan alla områden. Särskilt personal till den militära underrättelsetjänsten, telekrigssoldater, flygplanstekniker, elektronik- och IT-ingenjörer söks akut.
Bertels skickade också med några förslag på hur personalförsörjningen ska förbättras. Det handlade bland annat om bättre arbetsvillkor för soldaterna – att fastanställa fler och ha färre soldater med korttidskontrakt.
Nyrekryteringen av personal till det numera frivilliga försvaret befinner sig på den lägsta nivån någonsin. Det fanns runt 170 000 soldater och officerare i slutet av 2018 och målet är att uppnå en styrka på över 200 000 personer fram till år 2025.
– Att försvaret kunde lösa nästan alla sina uppgifter det gångna året har i första hand med den lojala professionalismen och kärleken till yrket att göra, bedömer Hans-Peter Bartels.
FAKTA
Tysk försvarsekonomi
Tyskland har i dag en av Nato-ländernas lägsta försvarsbudgetar i förhållanden till ekonomin. Tyskland lägger drygt 1,2 procent av landets BNP på försvaret. Fram till år 2025 har regeringen lovat att försvarsbudgeten ska vara uppe i 1,5 procent av BNP, vilket är lägre än de 2 procent som Nato-länderna formellt har kommit överens om.
