Senast publicerat
Senast publicerat:

Tysklands försvar är illa rustat

Det nya, moderna och lovordade stridsfordonet Puma blev betydligt dyrare än beräknat, som en följd av tekniska och praktiska problem.

Ubåtar och flygplan som inte kan användas, nedsatt militär beredskap och brist på både materiel och personal. ”Det tyska försvaret belastas av under­bemanning och över­organisering”, säger förbundsdagens försvarskommissionär Hans-Peter Bartels. Trots att budgeten har höjts råder ändå brist på materiel, visar den årliga försvarsrapporten.

Annika Eller
Bundeswehr

Till de tyska traditionerna hör att förbundsdagens externa försvarskommissionär i början av året presenterar sin rapport om tillståndet i den tyska försvarsmakten, Bundeswehr. Även i år uppdagades stora brister i materiel- och personalförsörjning. Dessutom angriper Hans-Peter Bartels långsamma beslutskedjor i organisationen. 

Tysklands militära beredskap bedöms vara kraftigt nedsatt, enligt rapporten. Det betyder bland annat att det är svårt för landet att leva upp till Nato-åtaganden. Det går inte att garantera att landet kan ställa utrustning och personal till förfogande inom en viss tid. 

I rapporten framkommer också att kompletteringarna till det nya, moderna och lovordade stridsfordonet Puma blev betydligt dyrare än beräknat, som en följd av tekniska och praktiska problem. Att anpassa nya systemkomponenter tar längre tid än beräknat. Sikten för föraren är inte tillfredsställande och efter att ha granskat kontrakten med tillverkarna räknar förbundsdagens revisorer med att alla korrigeringar inte kan vara gjorda förrän 2029.

Liknande läsning:
Försvaret måste bli bättre på att styra och kontrollera sitt materielflöde.

Hans-Peter Bartels, försvarskommissionär Tyskland

Flera av ubåtarna är ur funktion och ingen av marinens båda tankfartyg är i bruk, sedan de fått motorhaveri i slutet av förra året. För flygvapnet är det färre än hälften av Eurofighter- och Tornado-planen som går att flyga med, och situationen för transportplanen A400M är liknande. Statsflyget, som är ett förband inom flygvapnet, har ständigt problem med sin föråldrade flotta. Tyska ministrar fastnar regelbundet utomlands och förbundskansler Angela Merkel kom en dag för sent till G20-toppmötet i höstas.  

Reservdelar är en bristvara och ofta måste försvaret vänta länge på leveranser. Försvarskommissionär Hans-Peter Bartels rekommenderar försvaret att återgå till en omfattande lagerreserv och egenproduktion för att inte vara så beroende av privata firmor och deras kapacitet.

– Försvaret måste bli bättre på att styra och kontrollera sitt materiel­flöde. Det är pinsamt att i vårt århundrande inte klara av att använda ett enkelt materielförvaltningssystem som registrerar ingång, utgång och svinn, för snabbt kunna se vad som måste beställas, säger Bartels i rapporten. 

Men inte bara långa leveranstider ställer till med problem. Det som väl levereras är ofta av undermålig kvalitet. Marinens underlinnen går sönder och byxknapparna är så dåligt sydda att de ramlar av när de används. Ett utrustningsprogram ska leda till full försörjning fram till 2031, men det räcker inte, tycker Bartels. Det behövs ett direktprogram snarast för den mest nödvändiga utrustningen. Allt från kläder och kontorsmöbler till militära system som en tillfällig lösning tills de ”riktiga” beställningarna levereras eller är i tillräckligt användbart skick.

Årets försvarsbudget är på 43,2 miljarder euro. Det är en ökning på drygt 12 procent från 2018 (då 38,5 miljarder euro och 1,2 procent av landets BNP). Det borde räcka till åtskilliga nyinvesteringar. Men försvaret använder inte pengarna på rätt sätt, anser Hans-Peter Bartels.

– Beslutsfattare har exempelvis slösat rejält med både pengar och tid i fallet Gorch Fock, säger han vasst. 

Utbildningssegelfartyget Gorch Fock har varit marinens stolthet. Nu står det för försvarets oförmåga. När vinden fyllde seglen på tremastaren från 1958 var det verkligen en skönhet. Men åldern tar ut sin rätt och därför fattades 2015 beslutet att totalrenovera den rostiga båten. Före beslutet presenterades dock varken en lista med alla brister eller en lönsamhetskalkyl, för att objektivt kunna avgöra om ett nybygge kanske skulle ha varit billigare. 

– Det visar hur ansvaret suddas ut i en söndersplittrad kompetenskultur, där det inte tycks vara någons uppgift att fråga sig om det är normalt att kostnaden för reparationen blir 13 gånger så hög och ökar från 10 till 135 miljoner euro, säger försvarskommissionären. 

Wehrbeauftragter des Deutschen Bundestages, Dr. Hans-Peter Bartels, hält eine Rede beim Jahresempfang des Wehrbeauftragten des Deutschen Bundestages in der Französischen Botschaft in Berlin.

Ordnungsnummer: 4129233
Name: Bartels, Hans-Peter
Ereignis: Empfang
Gebäude / Gebäudeteil : Französische Botschaft
Nutzungsbedingungen: http://www.bundestag.de/bildnutz

Es werden nur einfache Nutzungsrechte eingeräumt, die ein Recht zur Weitergabe der Nutzungsrechte an Dritte ausschließen.
Hans-Peter Bartels.
Foto: Deutscher Bundestag, Marco Urban

Försvarsdepartementet medgav i februari, strax efter att rapporten offentliggjorts och ytterligare pinsamma haverier skett, att hanteringen har varit bristfällig. Vänsterpartiet gick ut och menade att Gorch Fock hör hemma på museum och försvarsministern bör gå i pension. 

Personalförsörjningen till det tyska försvaret går också trögt. Det fattas enligt rapporten medarbetare inom nästan alla områden. Särskilt personal till den militära underrättelsetjänsten, telekrigssoldater, flygplanstekniker, elektronik- och IT-ingenjörer söks akut. 

Bertels skickade också med några förslag på hur personalförsörjningen ska förbättras. Det handlade bland annat om bättre arbetsvillkor för soldaterna – att fastanställa fler och ha färre soldater med korttidskontrakt. 

Nyrekryteringen av personal till det numera frivilliga försvaret befinner sig på den lägsta nivån någonsin. Det fanns runt 170 000 soldater och officerare i slutet av 2018 och målet är att uppnå en styrka på över 200 000 personer fram till år 2025.

– Att försvaret kunde lösa nästan alla sina uppgifter det gångna året har i första hand med den lojala professionalismen och kärleken till yrket att göra, bedömer Hans-Peter Bartels.

FAKTA

Tysk försvarsekonomi 
Tyskland har i dag en av Nato-ländernas lägsta försvarsbudgetar i förhållanden till ekonomin. Tyskland lägger drygt 1,2 procent av landets BNP på försvaret. Fram till år 2025 har regeringen lovat att försvarsbudgeten ska vara uppe i 1,5 procent av BNP, vilket är lägre än de 2 procent som Nato-länderna formellt har kommit överens om.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Värnpliktiga är kraftigt överrepresenterade i Försvarsmaktens arbetsskadestatistik, och bland kvinnliga rekryter syns även en viss skadeökning. Samtidigt har myndigheten inte lyckats lösa problemen med rapportering och analysering av arbetsskador som uppstod när avvikelserapporteringen fördes över till Prio för tio år sedan.

Linda Sundgren
Värnpliktiga soldater med packning och kamouflage på led under en fältvecka.
Värnpliktiga står för majoriteten av arbetsskadeanmälningarna i Försvarsmakten. Bland kvinnliga rekryter syns dessutom fler stressfrakturer än tidigare, visar årets arbetsskaderapport.

Foto: Anders Wiklund/TT

År 2025 inkom 3 257 anmälningar om arbetsskada till Försvarsmakten. Enligt generalläkaravdelningen vid Försvarsstabens stödenhet som sammanställer skadestatistiken brukar det vara en eftersläpning i rapporteringen på runt 500 ärenden. Om det stämmer även i år kommer det totala antalet rapporter att hamna på cirka 3 700, vilket är i nivå med året innan. Det som sticker ut i resultaten är den stora mängden skador bland värnpliktiga. De står för drygt 60 procent av alla anmälningar, trots att de bara utgör tio procent av de tjänstgörande.

– Jag tror att det beror på att vi är väldigt duktiga på att rapportera allt när det handlar om värnpliktiga. Både riktigt allvarliga skador, men också sådana som rapporteras i förebyggande syfte. Det kan bero på att man kan få ersättning från Kammarkollegiet för skador man ådragit sig under värnplikten. Däremot betalas det inte ut mer från Kammarkollegiet idag jämfört med tidigare, säger Försvarsmaktens generalläkare Claes Ivgren.

Vi hade en större andel belastningsskador av en sort som vi inte sett tidigare hos kvinnliga värnpliktiga.

Andelen arbetsskador bland värnpliktiga har varit relativt konstant de senaste åren. En liten ökning syns dock bland kvinnor som stod för en något större andel av skadorna jämfört med året innan.

– Vi hade en större andel belastningsskador av en sort som vi inte sett tidigare hos kvinnliga värnpliktiga. Det handlar om stressfrakturer, alltså skador som uppstår för att man burit eller belastat kroppen på ett sätt över tid som kroppen inte kunnat hantera fysiologiskt. Det har uppstått förändringar i benvävnaden och i vissa fall spontana frakturer, alltså att ett ben har gått av, säger Claes Ivgren.

20180118_Bezmah01_Porträtt_Claes_Ivgren_044

Claes Ivgren

Försvarsmaktens generalläkare

Utöver det totala antalet skador i Försvarsmakten ger årets arbetsskaderapport ytterst knapphändig information om skadeläget bland anställda i myndigheten. År 2015 överfördes Försvarsmaktens arbetsskaderapportering till stödsystem Prio och sedan dess har det varit problem med underrapportering, felaktigt kodade skador och analyser. Årets rapport var flera månader försenad och innehåller minimalt med information. Varken skadetyp, var eller i vilka sammanhang som skadorna inträffar eller den drabbades befattning, grad eller ålder redovisas.

– Huvuddelen av underlaget är ackumulerat på ett sätt som gör att jag inte känner mig absolut trygg med att vi inte har fått in allt det som har hänt. Vi vet att vi har alla allvarliga fall, för där har vi Arbetsmiljöverkets och Försäkringskassans underlag. Men jag är inte säker på att vi täcker en helhet, säger Claes Ivgren.

Nu är det tio år sedan Försvarsmakten presenterade en fullständig arbetsskaderapport. Hur ser du på det?

– Jag tycker inte att det är okej. Vi behöver ha ett system som vi kan lita på, som är enkelt att hantera och där vi med stor noggrannhet kan följa utvecklingen i organisationen. När verksamheten accelererat som den gjort de senaste åren och vi växer så fort som vi gör är det jätteviktigt att kunna följa skadeutfallet, säger Claes Ivgren.

Jag tycker inte att det är okej. Vi behöver ha ett system som vi kan lita på.

Arbetsskaderapporterna ska ligga till grund för det skadeförebyggande arbetet i myndigheten. Om arbetsgivaren inte vet hur skadeläget ser ut är det svårt att vidta rätt åtgärder och att mäta effekten av det som görs.

– Om vi hade haft en väldigt stringent rapportering hade vi kunnat komma med förslag som syftar till att ändra på verksamhet som vi ser genererar skador. Men det förutsätter att rapporten är detaljerad och noggrann och att vi känner trygghet med att vi har allting med i rapporteringen. Tyvärr saknas det fortfarande, tio år efter införandet, säger Claes Ivgren.

Tidigare följdes skadeutvecklingen inom vissa områden särskilt noga på grund av den stora risken för skador. Ett sådant fokusområde var hörselskador, men inte heller de finns med i årets rapport.

– Vad gäller hörselskador finns det säkert ett bra underlag bland årets anmälningar, men den kompetens som tidigare hanterade de rapporterna har slutat i Försvarsmakten. Det är alltså brist på kompetens som lett till att vi inte har genomfört någon djupare analys av det skadeområdet. Jag vet att man håller på att rekrytera en ny arbetsmiljöingenjör vid Försvarsmedicincentrum i Göteborg, men tjänsten är inte tillsatt ännu, säger Claes Ivgren.

Tyvärr saknas det fortfarande, tio år efter införandet.

Enligt Claes Ivgren arbetar Försvarsmakten vidare med att försöka komma tillrätta med arbetsskaderapporteringen:

– Det har ju varit känt länge att Prios avvikelsesystem fungerar sisådär. Vissa är jätteduktiga på att rapportera, andra tycker att det är för trassligt. Ett förbättringsarbete pågår och jag tror att det snart ska vara slutfört, men det är inte vi utan Försvarsstabens genomförandeenhet som ansvarar för det.

Claes Ivgren säger att han skulle vilja ta arbetsskadearbetet ett steg längre. Hans förslag är att all personal i myndigheten ska få tillgång till Försvarshälsan:

– Om personalen går till Försvarshälsan när något inträffar och får sin skada bedömd och journalförd i Försvarsmakten, skulle vi få ett bättre grepp om det fysiska och psykiska måendet. Vi skulle dessutom få ett bättre underlag för arbetsskaderapporten. Det är något jag arbetar för, men inte nått hela vägen fram med ännu.

Utöver de arbetsskador som redovisas i Försvarsmaktens arbetsskaderapport finns ett antal svåra arbetsskador och allvarliga tillbud som anmäls direkt till Arbetsmiljöverket och som inte ingår i Försvarsmaktens arbetsskadestatistik. År 2025 var det 129 fall, varav två dödsfall. Det var 29 ärenden fler än året innan.

Officerstidningen söker Försvarsstabens genomförandeenhet för en intervju om det pågående förbättringsarbetet med avvikelserapporteringen i myndigheten.

Ur arkivet: