Senast publicerat
Senast publicerat:

»Det ska vara realistiskt att kunna växa med kvalitet«

”Att återinföra plikten var det viktigaste beslutet för försvarsperioden”, säger generaldirektör Christina Malm som arbetar för nytt myndighetsnamn, ny prövningsenhet och tillräckligt med tid.

Maria Widehed
Emil Malmborg

Rekryteringsmyndigheten har sitt ursprung i Totalförsvarets pliktverk som bildades 1995. 

Det nuvarande namnet kom när plikten lades vilande, men sedan återinförandet bedriver man än en gång en stor del av sin verksamhet med stöd av lagen om totalförsvarsplikt – och ett nytt namnbyte behövs.

Namnförslag som har skickats in till regeringen är Totalförsvarets plikt- och prövningsmyndighet. Eller, Plikt- och prövningsmyndigheten ”i kortform”.

– Det är viktigt att vara tydliga mot medborgarna med vad vi faktiskt har för mandat. Plikt och prövning bör finnas med i myndighetsnamnet, säger Christina Malm, generaldirektör.

Vad har återinförandet av plikten inneburit?

– Återaktiveringen har inneburit genomgripande förändringar på alla sätt. Verksamhetsmässigt har vi behövt växa både när det gäller medarbetare, lokaler och annan infrastruktur, säger hon och fortsätter:

– Utmaningen är att fortsätta växa och att växa tillräckligt snabbt. Det kräver framförhållning.

Utmaningen är att fortsätta växa och att växa tillräckligt snabbt. Det kräver framförhållning.

Christina Malm. generaldirektör

Kapaciteten hos Rekryteringsmyndigheten är helt avgörande för en förbandstillväxt, skriver Försvarsmakten i sitt underlag för försvarspolitisk proposition 2021–2025. Målet: 8.000 värnpliktiga i grundutbildning senast år 2024.

På Rekryteringsmyndigheten bedömer man att målet kan nås – under förutsättning att ytterligare en fast prövningsenhet etableras. Efter en utredning av FOI har man landat i att åter öppna kontor i Göteborg är det bästa.

– Varför på en tredje plats i stället för att bygga ut på de två som finns, kan vän av ordning fråga. Här är en faktor viktig: medborgarperspektivet. Vi tvingar vissa att komma och om man ska resa till oss så är restiden för de prövande en viktig faktor.

Generaldirektör Christina Malm. Foto: Björn Staaf

Tiden för att etablera ett nytt kontor bedöms till två år från det att beslutet är taget.

–Vi vet sedan vi etablerade oss i Malmö att 1,5 år var för kort tid. Vi klarade det, men det var tufft och det blev efterarbete som vi gärna hade sluppit. Det ska vara realistiskt att kunna växa med kvalitet.

Ett femtiotal medarbetare kommer att bemanna det nya kontoret. Det innebär nyanställningar, men framför allt att ” jobba smartare”, som ställföreträdande myndighetschef Bengt Forssten nyligen sa i en intervju.

Det kan handla om artificiell intelligens, automatiserad ärendehandläggning, att ha kvällsöppet, låta mönstrande göra ett förtest hemma eller skapa självtest av fysisk förmåga.

Liknande läsning:

– Det finns mycket att jobba med för att effektivisera, framför allt handlar det om just att selektera så att rätt personer kommer hit och prövas, säger Christina Malm.

Det har gått drygt två år sedan kontoren i Kristianstad och Göteborg lades ner. Med facit i hand, var det rätt?

– Det var rätt beslut i läget som var. Före omorganisationen hade vi en kapacitet på högst 12.000 prövningar, det var små och sårbara enheter i Kristianstad och Göteborg. Med dem hade vi nog inte klarat återaktiveringen av värnplikten.

När Rekryteringsmyndigheten har etablerat prövningsverksamhet på en tredje plats i landet räknar man med en total kapacitet om 40.000 prövningar per år. Och det är fler än värnpliktiga som ska prövas. Kustbevakningen och Tullverket blir allt större kunder, men framför allt är det prövning av poliser som tar tid. 

– Vi ska säkerställa att vi kan pröva både poliser och värnpliktiga, men om vi förutsätter en kapacitetsbrist: då skulle jag behöva prioritera plikten. Men det ska inte uppstå.

Det var ett värsta-scenario. Finns det ett bästa?

– Det är en stor utmaning med officersförsörjningen, men vi har börjat se att den återaktiverade värnplikten inverkar positivt på viljan att söka till officersutbildning. Vi bedömer att detta kan bli en bra rekryteringsbas för officersprogrammet och det är väldigt bra.

… prövningar utfördes totalt under 2019.
0
Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Det har snart gått ett år sedan utredningen som slog fast vad många redan visste: Försvarsmakten behöver en ny personalkategori för erfarna gruppbefäl, soldater och sjömän, GSS. Ändå har ingenting hänt. Under tiden fortsätter vi att göra exakt det vi alltid har gjort: utbilda soldater, utveckla dem, och sedan tappa dem när de når sin högsta operativa nivå.

Josefine Owetz
Soldater uppställda, bakifrån

Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten

Det har snart gått ett år sedan utredningen ”Redo! En utredning om personalförsörjningen av det militära försvaret” (SOU 2025:86) tydligt slog fast vad många redan visste: Försvarsmakten behöver en ny personalkategori för erfarna gruppbefäl, soldater och sjömän, GSS.

Ändå har ingenting hänt.

Under tiden fortsätter vi att göra exakt det vi alltid har gjort: utbilda soldater, utveckla dem, och sedan tappa dem när de når sin högsta operativa nivå. Systemet är enbart designat för omsättning, inte förmåga. Problemet är inte otydlighet. Problemet är tempo. Eller snarare: bristen på det.

Rapporter har skrivits. Brister har identifierats. Lösningar har föreslagits. Trots det fastnar frågan i byråkratiska mellanrum – mellan utredning och beslut, mellan ansvar och genomförande. Istället för handling ser vi fortsatt beredning.

Under tiden diskuteras nya kategorier, modeller och strukturer. Men varje månad som går utan beslut är ytterligare en månad där erfaren personal lämnar. Det är inte en teoretisk brist, det är ett pågående kompetenstapp.

Hur många erfarna soldater har vi råd att förlora?

Det här är kärnan: systemet är redan identifierat som otillräckligt. Lösningen är redan föreslagen. Ändå står vi still. Vi har inte ett kunskapsproblem. Vi har ett genomförandeproblem.

Om Sverige menar allvar med sin militära upprustning måste vi också våga agera när bristerna är uppenbara. Att utreda vidare det som redan är utrett är inte försiktighet, det är ineffektivitet.

Snart är det 12 månader sedan utredningen offentliggjordes. Hur många erfarna soldater har vi råd att förlora? Frågan är inte längre vad som behöver göras, utan varför det fortfarande inte har gjorts.

Olle Dahlkvist, GSS i flygvapnet

Ur arkivet: