Senast publicerat
Senast publicerat:

Förbundet bidrar till att öka klyftorna genom sin kommunikation om trebefälssystemet

Fanjunkaren
Niklas Englund/Försvarsmakten.

Foto: Foto: Niklas Englund/Försvarsmakten

Kadetter framför Karlbergs slott under examensceremoni från Officersprogrammet.
Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag tycker att Officersförbundet i sin kommunikation angående trebefälssystemet bidrar till att öka klyftorna mellan officerare och specialistofficerare.

Senast förra veckan beklagade sig min chef för att han skulle bli ”tvångsdegraderad” till specialistofficer. Detta har ju aldrig varit ett val, de som är och har varit OF 1 och fortfarande är har i mer än 10 år vetat om att trebefälssystemet kommer att införas. Regeringen har bestämt åt Försvarsmakten att det är så här det skall vara. Det är mycket orimligt att NBO-officerare och Officersförbundet nu när tiden är kommen börjar gnälla.

» Det är mycket orimligt att NBO-officerare och Officersförbundet nu när tiden är kommen börjar gnälla. «

De som är OF 1 har ju haft god tid på sig att göra karriär och de som inte har velat göra karriär borde vara tysta för de har själva gjort sitt val. Vill de inte bli specialistofficerare eller göra karriär så kan de sluta i Försvarsmakten.

Att utrycka att man blir degraderad (för det är det som många som är OF 1 och OF 2 säger kring detta) är att se ner på en hel yrkeskår. Att säga att man förtjänat sin grad och man kastar sin utbildning i sjön är ren översittarmentalitet. De borde fokusera på vad utbildning har givit dem i deras nuvarande roll och se sig själva som förbilder för yngre kollegor.

Det är ju inte heller så att de helt plötsligt börjar tjäna mindre pengar så det går inte heller skylla på. Tråkigt att vi inte kan vara professionella och fokusera på krigsförbanden utveckling istället för att lägga tid på småsaker.

Fanjunkaren

Officersförbundets replik:

Hej Fanjunkaren!

Tack för att du reflekterar över vår kommunikation kring det slutliga införandet av trebefälssystemet. Vi har själva diskuterat det en hel del – hur balanserar vi de olika intressena i den här frågan bland våra medlemmar? Å ena sidan de som i dag arbetar som specialistofficerare, som identifierar sig som det och känner stolthet över det. Å andra sidan de som under många år arbetat som officerare, identifierar sig som det och känner stolthet över att vara just officer. Och som, just nu, är dom som framförallt upplever att marken under dom gungar.

Min uppfattning är att vi hittat en bra balans – vi har lyft fram båda perspektiven. Men hela valet av metod – att med tvång byta personalkategori på medarbetare är som upplagt för att slå in kilar i officerskåren. Det är tvånget som Officersförbundet vänt sig emot och visat på en annan väg att nå målet. Vi har lyft fram både de som är för och de som är emot, till exempel finns hela vår medlemsundersökning tillgänglig för Försvarsmakten och våra medlemmar.

» Vi bör alla föra diskussionerna med respekt för kompetens och empati för de känslor som finns och ge goda råd istället för att bestämma hur andra ska göra och tänka. «

 Vi bör alla föra diskussionerna med respekt för kompetens och empati för de känslor som finns och ge goda råd istället för att bestämma hur andra ska göra och tänka. Det har vi tillsammans i Officersförbundet att verka för – både inom ramen för samverkan med arbetsgivaren och internt i förbundet.

Avslutningsvis en sakupplysning: Regeringen har inte fattat något beslut om hur Försvarsmakten ska omhänderta att det finns tre olika sätt att utbilda sig för att få anställas som yrkesofficer.

Peter Löfvendahl
Förbundsdirektör

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Tystnadskultur är ingenting som gynnar vare sig arbetsmiljön eller den skarpa verksamhet som bedrivs inom myndigheten. Det säger Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör i Försvarsmakten. Nu utvecklas ett analysverktyg som ska kunna användas för att upptäcka den sortens problem ute på förbanden.

    Linda Sundgren
    Tystnadskultur

    Foto: Björn Öberg

    Den här artikeln är en del av en serie artiklar om tystnadskultur i Försvarsmakten.

    Hälften av Försvarsmaktens anställda har någon gång upplevt tystnadskultur under sin tjänstgöring. Det visar en forskningsrapport från Försvarshögskolan. Att åtgärda problemen kan vara både svårt och tids­­krävande, men nu pågår ett arbete vid Försvarsstabens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka den här typen av destruktivt ledarskap ute på förbanden.

    Den forskning som bedrivs vid Försvarshögskolan och som visar att hälften av de anställda i Försvarsmakten någon gång upplevt tystnadskultur, har överste Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning, inte tagit del av. Han säger att han inte uppfattar problemen som så stora som forskningen visar.

    – Det är otroligt tråkigt att höra de här siffrorna, men vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind (Försvarsmaktens medarbetarundersökning red anm) som är vårt känselspröt ut mot organisationen, säger Jonas Karlsson.

    I den senaste publicerade FM Vind-undersökningen som genomfördes 2024, fick påståendet ”På vårt förband kan jag utan rädsla för att drabbas av negativa konsekvenser öppet berätta om felaktigheter och missförhållanden jag upplever”, 69 av 100 poäng.

    – Oavsett utbredning är tystnadskultur absolut ingenting som Försvarsmakten vill ha. Det kan påverka både arbetsmiljö och den skarpa verksamhet som vi bedriver och vi kan inte lösa våra uppgifter om vi är destruktiva, säger Jonas Karlsson.

    Vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind …

    Att det finns medarbetare som vittnar om att de efter att ha framfört kritik drabbats av repressalier i form av exempelvis förflyttning på oklara grunder eller utfrysning, är något som Jonas Karlsson menar inte hör hemma i myndigheten.

     – Sådant ska vi som medarbetare i Försvarsmakten inte behöva acceptera. Vi vill inte ha en organisation där den som för fram sin åsikt sätts på standby. Hela vår värdegrund bygger på öppenhet och att vi har en rak och ärlig kommunikation för att kunna omsätta vår verksamhet och uppdragstaktik i den skarpa verksamhet som vi bedriver, säger han.

    Jonas ­Karlsson

    Jonas Karlsson

    Ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning

    Forskning visar att det finns faktorer som ökar risken för att tystnadskultur ska uppstå, däribland tydliga hierarkier och chefer med stort inflytande över enskilda medarbetares yrkesmässiga framtid; parametrar som återfinns i Försvarsmakten. Jonas Karlsson framhåller dock att det finns mekanismer inbyggda i karriärsystemet som ska motverka att personal hamnar i beroendeställning till enskilda chefer.

    – En bedömning av en medarbetare ska inte bara göras av en chef. Går processen rätt till ska du ha en 360-gradersbedömning av den individ som är på väg till en skola eller vidare i karriären. Fungerar det minskar risken för jäv och tystnadskultur, säger Jonas Karlsson.

    Han menar att det förebyggande arbetet mot tystnadskultur handlar om att skapa tillit och trygghet och att ledningen och ledarskapets ansvar är centralt i detta. Eftersom chefer själva ofta är en del av problemet när en tystnadskultur uppstår, skulle han vilja att frågan lyftes redan under yrkesofficersutbildningarna.

    – Vi behöver starta rätt med första linjens chef som tar sitt första chefsansvar. De behöver ha en uppfattning om hur man bemöter medarbetare som kommer med kritik eller förslag på förändring. Jag ser också en möjlighet att omhänderta detta i introduktionsutbildningen vid förbanden, säger Jonas Karlsson.

    Nyligen startade ett arbete vid Försvarsmaktens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka signaler om tystnadskultur. Meningen är att förbanden själva ska kunna använda verktyget för att analysera svaren på de frågor i FM Vind-­enkäten som kan knytas till tystnadskultur. Fredrik Nordenmark är HR-strateg på HR-avdelningen och deltar i utvecklingen av det nya analysverktyget.

    Fredrik Nordenmark

    Fredrik Nordenmark

    HR-strateg

    – Modellen är tvådelad, där den ena delen talar om att här finns det inslag av tystnadskultur och den andra delen att det finns risk för tystnadskultur. Vi på HR-avdelningen kommer att kunna stämma av läget i hela Försvarsmakten vartannat år medan försvarsgrenarna också har möjlighet att fokusera mer på de här frågorna i de pulsmätningar som kommer däremellan. 

    Enligt Fredrik Nordenmark kommer samtliga organisationsenheter och försvarsgrenar att erbjudas utbildning i analysverktyget, innan utrullningen av nästa FM Vind-enkät i höst.

    Ur arkivet: