Kränkningar mellan värnpliktiga ökar

Nästan var femte värnpliktig har upplevt kränkningar från befäl under grundutbildningen och över hälften drabbades av fysiska skador. Samtidigt kan 56 procent tänka sig ett fortsatt engagemang i Försvarsmakten.

Inställda hemresor till följd av corona-pandemin tros vara en av orsakerna till att kränkningar mellan värnpliktiga ökar.

Försvarsmaktens utvärdering av grundutbildningen 2019 till 2020 visar på problem inom flera undersökta områden, däribland kränkningar, fysiska skador och personlig utrustning. Över hälften av de värnpliktiga drabbades av någon form av fysisk skada. Av dem fick 44 procent vård av företagshälsovård eller vårdcentral medan 10 procent behövde sjukhusvård. 

– Jag uppfattar att det här är ett verkligt problem. De värnpliktiga vi får in i dag ligger något bättre till i styrka och kondition jämfört med dem vi hade på nittiotalet, men det är möjligt att uthålligheten är något sämre. Annat som kan påverka är att soldaternas utrustning blivit tyngre och den väger mer i dag än den gjorde för 15 år sedan, säger Peter Nilsson, ställföreträdande avdelningschef på Högkvarterets utbildningsavdelning. 

» I vissa fall kan det nog handla om att tillsägelser uppfattas som kränkningar. «

I utvärderingen, som genomfördes av Kantar/Sifo på uppdrag av Försvarsmakten, skiljer man mellan kränkningar å ena sidan och diskriminering och trakasserier å den andra. Exempel på kränkningar i undersökningen är jargong, sexuella trakasserier och skällsord. Nästan var femte (18 procent) hade upplevt kräkningar från befäl vilket är ungefär lika många som under tidigare års utvärderingar. Något som däremot ökat är kränkningar från andra rekryter. I värnpliktskullarna 2017 till 2018 uppgav 11 procent att de blivit utsatta av andra rekryter. Motsvarande siffra i årets utvärdering var 17 procent. 

– Man blir oerhört besviken när man läser de här svaren. Men kräkningar från rekryter tror vi speglar en allmän samhällstrend och att de värnpliktiga tar med sina värderingar in i Försvarsmakten. I år har nog också corona-pandemin och åtgärder som reducerat antalet hemresor och fler längre tjänstgöringsperioder för de värnpliktiga gjort att antalet kränkningar mellan soldater ökat, säger Peter Nilsson. 

Peter Nilsson
Peter Nilsson, ställföreträdande avdelningschef på Högkvarterets utbildningsavdelning

De rapporterade kränkningarna från befäl tror han kan ha flera orsaker. 

– I vissa fall kan det nog handla om att tillsägelser uppfattas som kränkningar. Men vi jobbar mycket med den här typen av frågor i Försvarsmakten och informerar om hur man uttrycker sig och vilka tillmälen man inte ska använda. Vi är väldigt tydliga med det här gentemot våra organisationsenhetschefer. Jag förväntar mig att cheferna driver de här frågorna. Vid de planerade uppföljningarna av grundutbildningen som MHS H och HKV genomför bevakar vi att det finns fokus på dessa frågor.

Med diskriminering och trakasserier avses kränkningar kopplade till diskrimineringsgrunderna, däribland kön, sexuell läggning och religion. Även här syns en ökning av andelen utsatta från andra rekryter. År 2017 till 2018 uppgav två procent att de utsatts av en annan värnpliktig medan motsvarande siffra i årets undersökning var sju procent. Kvinnor drabbas i betydligt högre grad än män. 31 procent av kvinnorna och 6 procent männen uppger att de har drabbats. Mest utsatta är kvinnor med utomeuropeisk bakgrund där 49 procent utsatts för diskriminering och trakasserier. 

– Medvetenheten kring de här frågorna har nog ökat generellt vilket kan leda till att fler anmäler. Men jag säger inte att det här inte är ett problem. I frisvaren som lämnas ser vi allt från mycket grova saker till ganska enkla händelser, säger Peter Nilsson. 

I helhetsbetyg gav soldaterna grundutbildningen betyget 3,8 på en 5-gradig skala och frågan om man kan tänka sig att rekommendera andra att genomföra värnplikten fick medelvärde 4,1. Av de som gjort värnplikten kan 56 procent tänka sig ett fortsatt engagemang i Försvarsmakten, varav 41 procent i någon form av soldatbefattning, 3 procent som officer, 2 procent specialistofficer och 6 procent i hemvärnet. 

– När det gäller helhetsbetyget, rekommendationen till andra och det fortsatta engagemanget i Försvarsmakten känner jag mig nöjd. På sikt behöver vi dock få upp andelen som vill läsa vidare till officer, säger Peter Nilsson.

Fakta
Utvärdering grundutbildningen

På uppdrag av Försvarsmakten genomför Kantar/Sifo en årlig enkätundersökning där värnpliktiga får utvärdera sin grundutbildning. I årets undersökning valde 77 procent (3 116 stycken) av de värnpliktiga att svara på enkäten.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Försvarets materielverk ska fördubbla sin omsättning under kommande år och hundratals tjänster ska tillsättas, däribland 160 militära befattningar. Men konkurrensen om officerskompetensen är hård och en dialog förs med Försvarsmakten om hur bemanningen ska lösas.

I dag är 60 YAM-befattningar på FMV vakanta. Samtidigt kan behovet av militär kompetens komma att öka ytterligare de närmaste åren.

Den pågående upprustningen ökar trycket på flera företag, organisationer och myndigheter, däribland Försvarets materielverk, FMV. Med regeringens inriktning ska myndigheten fördubbla sin omsättning under de kommande åren och antalet medarbetare ska öka med 680 årsarbetskrafter, vilket bedöms motsvara cirka 900 personer.

– Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. Vi kommer nog inte att nå riktigt ända fram, men väldigt nära. Sedan ska vi växa med ytterligare ungefär 600 personer de kommande fyra åren, säger Ylva Navér, HR- och kommunikationsdirektör på FMV.

Av de planerade rekryteringarna behövs cirka 160 personer med militär kompetens på FMV, så kallade YAM-befattningar. YAM står för yrkesofficer vid annan myndighet och innebär att officerare lånas ut av Försvarsmakten till en civil myndighet under viss tid. Men tillgången på militär kompetens är begränsad och ännu har man inte lyckats bemanna upp alla YAM-rader.

» Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. «

– Vi har haft ett behov av 160 YAM-befattningar sedan jag började på FMV för ett drygt år sedan, men vi har inte lyckats bemanna fler än 100 av dem. Det är också möjligt att vi kommer att identifiera ytterligare behov av YAM-befattningar under kommande år, säger Ylva Navér. 

Det händer att officerare på eget initiativ ansöker till lediga tjänster på FMV, utanför YAM-systemet. Hur många personer det rör sig om finns inga siffror på, men diskussioner har inletts med Försvarsmakten om hur det ska hanteras.

– Vi ska inte välja bort någon därför att de kommer från Försvarsmakten utan bara ta hänsyn till vilken kandidat som är bäst lämpad för tjänsten, och ibland är det en officer, säger Ylva Navér.

En växande personalstyrka kräver också utökade arbetsytor. FMV har förhyrt lokaler runt om i Stockholm utanför Tre vapen och våren 2024 ska en ny paviljong med 130 arbetsplatser vara inflyttningsklar på Värtavägen. Men FMV rekryterar inte bara till Stockholm utan också till verksamhetsorter ute i landet. Bland annat sker en omfattande tillväxt inom Test och evaluering, som i år ska utökas med dryg 100 befattningar. Test och evaluering har verksamhet i Vidsel, Härnösand, Linköping, Karlsborg/Skövde, Älvdalen, Enköping och Karlskrona.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

I november 2021 meddelade Försvarsmakten att det nya skyddsglasögonsystemet snart skulle komma. Detta efter att Försvarets materielverk upphandlat nya skyddsglasögon. Men de har sedan dess legat hos Försvarsmaktens centrallager.

– Det stämmer att vi har fått leverans av skyddsglasögon, men vi kunde inte bekräfta att de klarade laser. Det vore en allvarlig kvalitetsbrist ur ett säkerhetsperspektiv, därför har vi hållit kvar dem på centrallagret i väntan på att reda ut den här frågan, säger Försvarsmaktens logistikchef brigadgeneral Claes Isoz.

Nu är frågan utredd, testerna har visat att glasögonen klarar laser och leveranser kommer att ske till förbanden i närtid.

Det nya kroppsskyddet 23 D, som är specialanpassat för kvinnor, skulle ha levererats till förbanden innan midsommar i år.  

– Nu blev det inte så. Det beror på att vi även där haft utmaningar med den tekniska dokumentationen. Kroppsskydden är väldigt dyra och vi behövde tillse att verksamheten skulle kunna ta hand om dem på ett bra sätt när det gäller förvaring, underhåll och användning. Brukarutbildningen är planerad till vecka 40, sedan ska de direkt ut, säger Isoz. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

En 21-årig soldat omkom efter att ha blivit påkörd av en tankbil på Blekinge flygflottilj, F 17, den 17 augusti. Olyckan utreds nu som ett arbetsmiljöbrott.

Det är ännu oklart hur lång tid det kommer att ta att utreda olyckan på Blekinge flygflottilj där en 21-årig soldat omkom.

Enligt SVT nyheter kom larmet om olyckan inne på flygflottiljen i Ronneby vid elvatiden på förmiddagen. En soldat hade blivit påkörd och förts till sjukhus där han senare avled. Dagen efter olyckan hölls en presskonferens. Där framkom bland annat att den omkomne befunnit sig framför fordonet när olyckan skedde. 

– Det är med stor sorg och tungt hjärta vi bjudit in i dag. Det jag kan säga är att den förolyckade blev påkörd av en tankbil under ett rutinarbete inne på området. Trots omedelbara livräddande insatser gick hans liv inte att rädda, sa flottiljchef överste Anders Jönsson, enligt SVT nyheter.

Händelsen utreds nu som ett arbetsmiljöbrott. Förundersökningsledare är kammaråklagare Jan Olin vid Nationella åklagaravdelningen i Malmö. 

– Alla dödsolyckor i arbetet utreds som arbetsmiljöbrott och vi undersöker om den som är ansvarig för arbetsmiljön på något sätt har brustit i sina åtaganden. Om utredningen går hela vägen till åtal kan det ta ett till två år, men om så blir fallet kan jag inte svara på, säger Jan Olin till Officerstidningen. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post