Beridna vaktparaden ska få nya paradhjälmar efter olycka

Beridna vaktparadens ceremoniella hjälmar har bytts ut mot vanliga ridhjälmar. Det sedan Arbetsmiljöverket hotat med att förbjuda paradhjälmarna vid ridning. I våras startade projektet ridsäkerhet vid Livgardet som ska ta fram nya säkerhetsgodkända paradhjälmar och kroppsskydd för ridning.

Högvaktens paradhjälmar är nu tillfälligt ersatta med säkerhetsgodkända ridhjälmar efter en olycka förra hösten som ledde till en anmälan om brister i arbetsmiljön.

Diskussioner om den bristande säkerheten hos de ceremoniella hjälmar som burits under den beridna vaktparaden har förts i flera år. Åtgärder har vidtagits men utan fullgott resultat, och efter en olycka förra hösten när en musiker föll av sin häst uppe vid slottsbacken, fördes frågan vidare till Arbetsmiljöverket.

– Hjälmen lämnade ryttaren och träffade backen och när man såg vad som hände med den undrade man hur det hade gått för ryttaren om han hade landat på huvudet, säger Andreas Lundin, lokalt skyddsombud vid Livgardets dragonmusikkår. Vi har ifrågasatt säkerheten i paradhjälmarna i flera år och vår enda utväg var till slut att upprätta en 6 6a (anmälan om brister i arbetsmiljön red anm).

Efter misslyckade försök att komma överens med arbetsgivaren om tidsplanen för införandet av en ny paradhjälm lämnades ärendet till Arbetsmiljöverket. I början av juli meddelade myndigheten att man övervägde att förbjuda paradhjälmen vid ridning från den 28 augusti. Användandet av paradhjälmen stoppades av regementschef Stefan Nacksten och efter en utredning beslutades att paradhjälmen skulle ersättas med säkerhetsgodkända ridhjälmar.

» Vi har varit fast i tänket att vi inte kan påverka hjälmen eftersom den är en del av paraduniformen «

– Jag kan bara beklaga att vi inte agerat tidigare, men vi har varit fast i tänket att vi inte kan påverka hjälmen eftersom den är en del av paraduniformen. Vi har också försökt att höja säkerheten i hjälmarna, men utan att nå ända fram, säger Stefan Nacksten.

Den första beridna vaktparaden genom Stockholm utan de ceremoniella hjälmarna genomfördes den 9 augusti.

– Det här river förstås upp känslor hos personalen, men det finns också en förståelse för att vi måste sätta säkerheten främst. Och de ridhjälmar som används i dag är bara en tillfällig lösning, säger Stefan Nacksten.

Inom projektet ridsäkerhet som startade på Livgardet i maj ska nya, säkra paradhjälmar tas fram. Det genom att antingen förse befintliga paradhjälmar med ny inredning eller utveckla skalet hos vanliga ridhjälmar till att efterlikna de ceremoniella hjälmarna.

Gamla paradhjälmen och den tillfälliga säkerhetsgodkända ridhjälmen.

– Beslut om vilken väg vi ska gå är ännu inte fattat, men det är både viktigt att hjälmarna blir säkra och att bevara traditionen. Vi räknar med att införa de nya paradhjälmarna i april nästa år, säger Stefan Nacksten.

Andreas Lundin är glad över att arbetsgivaren agerar, men önskar att det hade skett tidigare.

– Då hade vi sluppit den här situationen och det hade funnits tid att ta fram en ny paradhjälm istället för att rida med svarta ridhjälmar. Vi vill alla rida i vacker, historisk utrustning, men mitt uppdrag som skyddsombud är att värna om säkerheten och göra det jag kan för att undvika allvarliga skador som invaliditet eller kanske till och med dödsfall, säger han.  

» Nu tittar vi på en ryggplatta eller en väst som ska skydda kroppen vid en ofrivillig avsittning. «

Inom ramen för projektet ridsäkerhet ska även ett ryggskydd eller en säkerhetsväst som kan bäras under paraduniformen anskaffas.  

– I dag har man bara en läderplatta på ryggen som är till för att skydda uniformen från slitage av karbinen. Nu tittar vi på en ryggplatta eller en väst som ska skydda kroppen vid en ofrivillig avsittning. Framför allt om man skulle råka landa på karbinen, säger Stefan Nacksten.  

Regementschefen berättar att det sedan många år bedrivs säkerhetshöjande arbete kring hästhanteringen på Livgardet utifrån hästarnas ridbarhet, personalens förmåga och säkerhetsutrustning. Bland annat infördes förra hösten ett eget incidentrapporteringssystem vid Livbataljonen. Där registreras varje tillbud och olycka som är kopplad till verksamheten runt det 70-talet hästar som står uppstallade på kavallerikasernen.

 – Vi registrerar inte bara själva händelsen utan också vilken häst som varit inblandad. Därmed kan vi urskilja de hästar som lägger sig till med olater och skicka dem på tillridning. Det finns ett systemtänk i detta som fungerar väldigt bra, säger Stefan Nacksten.  

Det satsas också på att förbättra hästhållningen och soldaternas ridutbildning.

 – Förr skrittade soldaterna mest ut och det lär man sig inte så mycket på, säger Johan Wennerholm, chef för kavalleriavdelningen. Nu har vi anställt två civila och en militär ridinstruktör och soldaterna får ungefär 100 ridlektioner på ett år. Av de cirka 90 värnpliktiga soldater som årligen kommer hit har bara mellan 20 och 30 procent ridvana och att lära sig rida är ingen quick fix.

FAKTA

Paradhjälmar
Den hjälm som burits vid beriden statsceremoniell tjänst tillhör en uniform från 1895. Genom åren har försök genomförts för att göra hjälmen säkrare. I början av 2000-talet kom nya paradhjälmar försedda med inredning av bygghjälmsmodell och inredningen infördes även i de gamla hjälmarna. Man har också provat att montera inredningen i hjälm 90 i paradhjälmen, men utan tillfredsställande resultat.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Det försämrade omvärldsläget har fört med sig oväntat höga kostnader för armén. Personal och materiel har gått hårt, bland annat som en följd av stödet till Ukraina, nationella operationer och Natoförberedelser. Övertrycket i verksamheten under 2023 ledde till att pengarna tog slut. Nu bromsar armén in viss verksamhet. ”Inbromsningen vi gjort är till för att inte köra slut på personal, materiel och resurser”, säger brigadgeneral Anders Svensson, ställföreträdande arméchef.
"Tittar vi på övertidsuttag inom armén, övningsdygn med mera så ligger på de på en sådan hög nivå som vi aldrig tidigare sett, och det speglar verksamheten som varit under 2023. Så inbromsningen vi gjort är till för att inte köra slut på personal, materiel och resurser", säger ställföreträdande arméchef Anders Svensson.

Under 2023 nyttjades armén för mer än vad som fanns i den ursprungliga planen, och som det budgeterats för i försvarsbeslutet 2020 – och pengarna tog slut. Generallöjtnant Michael Claesson, chef för försvarsstaben, skrev nyligen på X att det framför allt är anslaget för förbandsverksamhet som varit hårt ansatt under förra året, det vill säga det anslag som bekostar personal, utbildning, övning och nationella operationer.

Armén går nu in i det nya året med nyttjande av en anslagskredit – som ska återbetalas under årets gång, skriver Michael Claesson. Ställföreträdande arméchef, brigadgeneral Anders Svensson, vill inte kalla det för att armén gör besparingar, men han medger att armén har tvingats göra inbromsningar.

– Jag tycker det ger fel bild att benämna det här som besparingar eller att armén drar in på pengar. Under 2023 och tillsammans med 2022 har armén gjort så mycket mer än vad vi någonsin gjort tidigare. Jag tänker på stödet till Ukraina, vår fortsatta tillväxt, att vi har en armé som faktiskt används och som gått på högtryck kopplat till det aktiva försvaret och där personal gjort fantastiska insatser, säger Anders Svensson.

Han säger att armén har hanterat och förhållit sig till den ekonomi som givits, utifrån uppdraget som armén har och vad man såg komma under 2023. Men året visade sig bli mer än vad man såg komma, vilket lett till ett övertryck i verksamheten.

» Tittar vi på övertidsuttag inom armén, övningsdygn med mera så ligger på de på en sådan hög nivå som vi aldrig tidigare sett, och det speglar verksamheten som varit under 2023. «

– Tittar vi på övertidsuttag inom armén, övningsdygn med mera så ligger på de på en sådan hög nivå som vi aldrig tidigare sett, och det speglar verksamheten som varit under 2023. Så inbromsningen vi gjort är till för att inte köra slut på personal, materiel och resurser, utan vi måste ha en uthållighet i allt vi gör, säger Anders Svensson.

Notan för Aurora 23 och Ukraina-stödet har också påverkat, berättar Anders Svensson.

– Det har gått hårt på alla dessa linjer. Det handlar om att vi byggt förmåga samtidigt som vi haft tillväxten och Ukraina-stödet. Det kostar resurser, mer materiel och personal och sammantaget ekonomi, säger han och fortsätter:

– När man gör en plan för ett år som för 2023 planerar man och lägger budget mot det man ser komma. När det kommer så pass mycket mer, och samtidigt, då stämmer inte planen överens med verkligheten och då måste man hantera den under resans gång, och det är vad vi gjort.

Stf-AC-Svensson-2022-foto
Anders Svensson

Vilka följder har detta fått för verksamheten?

– Framför allt för personalen har vår förmåga ökat kopplat till övning Aurora, vi har fått i väg fortsatt och anpassat stöd till Ukraina som vi också har lärt oss jättemycket av. Men vi har också fått en viss inbromsning på tillväxten.

Övningar har också tvingats ställas in eller kortats ner, och enligt Svensson har direktiv gått ut till arméns förbandschefer om att framåt balansera sin verksamhet, personal och materiel. Det handlar om att anpassa verksamheterna efter respektive förbands behov och de specifika förhållanden, krav och förutsättningar som finns just där.

– Vi har en helt annan armé än vad vi såg för 3–4 år sedan. Givet att ett svenskt Natomedlemskap står för dörren så är det också en armé som kommer användas. Det här är vi inte vana att hantera varken ekonomiskt, materiellt eller personellt. Det är utmaningar som kommer kräva stentuffa prioriteringar och högre krav. Jag är helt övertygad om detta.

» Givet att ett svenskt Natomedlemskap står för dörren så är det också en armé som kommer användas. Det här är vi inte vana att hantera varken ekonomiskt, materiellt eller personellt. «

Prioriteringar som väntar är bland annat anpassning, planering och samverkan med Sveriges kommande allierade i Nato, där övningsverksamheten är en sak som behöver ses över.

– Vi kommer inte fullt ut kunna öva när vi normalt sett har övat, det vill säga bara under en slutövningsperiod, utan vi kommer i stort sett behöva öva under hela året. Det har vi inte varit vana vid. Det krävs också mycket högre tillgänglighet på förband, både personellt och materiellt, kopplat till beredskap men även för att användas, som till exempel för arméförbandet i Lettland inom ramen för Nato Forward Land Forces (FLF), säger Anders Svensson. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Försvarsmakten har åter misslyckats med att sammanställa en fullständig arbetsskaderapport och sannolikt kommer problemen upprepas även i år. En trend som dock går att utläsa av den begränsade skadestatistiken är en kraftig ökning av belastningsskador bland värnpliktiga.

År 2016 övergick Försvarsmaktens arbetsskaderapportering från det lokala informationssystemet Lisa till att hantera avvikelser i Prio. Sedan dess har det varit återkommande problem med bland annat underrapportering, omständliga blanketter, en snårskog av kodningsalternativ och kvalitetsbrister.

Trots att sju år förflutit sedan det nya avvikelsesystemet infördes och åtgärder vidtagits längs vägen har man inte fått ordning på systemet. I den arbetsskaderapport som publicerades strax innan jul och som beskriver skadeläget hos personalen under 2022, är bristerna i underlaget så stora att man avstår från att redovisa utvecklingen av skador över åren. Samma beslut fattades 2016, 2017 och 2021.  

– Att man inte lyckats lösa problemen tror jag handlar om resurser. Försvarsmakten måste avsätta resurser för att kunna arbeta med detta, säger Fredrik Löfberg, chef för vårdgivaravdelningen på Försvarsmedicincentrum i Göteborg som sammanställer arbetsskadestatistiken.

Enligt rapporten har man kommit till rätta med den underrapportering av arbetsskador som funnits tidigare och förbanden registrerar fler skador i systemet. Däremot kvarstår problemen med bortfall av rapporter och av totalt 3 210 registrerade händelser har 570 gått förlorade på grund av exempelvis dubbelregistreringar och kvalitetsbrister. Dessutom har 220 rapporter ”försvunnit” när data överförts hos FömedC från Prio till Excel för analys.

» När vi för över data till Excel så faller informationen ut i ett enormt antal rader som försvårar sammanställningsarbetet rejält. «

– När vi för över data till Excel så faller informationen ut i ett enormt antal rader som försvårar sammanställningsarbetet rejält. Att vi arbetar bort detta faktum är väldigt centralt för en kvalitetssäkring av den fortsatta handläggningen, säger Fredrik Löfberg.

Bland de resultat som ändå redovisas i den begränsade rapporten är det ett område som särskilt lyfts fram och det är ökningen av arbetsskador bland värnpliktiga. Under 2022 stod värnpliktiga för hälften av det totala antalet arbetsskador, trots att de endast utgör 20 procent av personalstyrkan. I nästan 60 procent av händelserna har skadorna lett till frånvaro eller haft annan påverkan på tjänsten.

– Skadorna bland de värnpliktiga är en allvarlig sak. I det läge som råder i Försvarsmakten behövs varje person. Om någon kanske inte kan krigsplaceras på grund av en arbetsskada är det allvarligt, säger Fredrik Löfberg.

Den skadekategori som ökar mest bland värnpliktiga är belastningsskador.

– Vi bär och belastar mer i Försvarsmakten i dag än tidigare. Det handlar om stridsutrustning, kroppsskydd och så vidare. Jag tror att stegringen av belastningen under utbildningen är nyckeln, den måste ske på ett sådant sätt att kropparna håller. Våra fysioterapeuter i Försvarsmakten är starkt engagerade i arbetet med just belastningsstegringen för värnpliktiga, säger Fredrik Löfberg.

» Försvarsmakten har skapat en arbetsmiljösektion på Högkvarteret med tillgång till bra kompetens i Prio. Det är ett jättebra steg på vägen. «

Problemen med rapporteringen av arbetsskador kommer antagligen att upprepas även i år, enligt Fredrik Löfberg. Däremot tror han att det kan bli en förbättring till 2025.

– Försvarsmakten har skapat en arbetsmiljösektion på Högkvarteret med tillgång till bra kompetens i Prio. Det är ett jättebra steg på vägen, både för hanteringen av arbetsskador och för arbetsmiljöarbetet i stort.

FAKTA

Arbetsskador

Totalt anmäldes 3 210 arbetsskador år 2022. Av dem föll 570 bort på grund av följande fel och brister:

  • 220 försvann vid överföringen från Prio till Excel
  • 133 dubbelanmälningar
  • 106 som inte klassats som arbetsskada, varav 42 fall av covid-19
  • 96 dåligt ifyllda
  • 15 raderingsmärkta

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Den 21 februari 2023 omkom en jägarsoldat i en lavinolycka på Kebnekaise. Orsaken till olyckan var att moment i den praktiska alpinutbildningen skapat en falsk säkerhet bland soldaterna. Det visar utredningen från Statens haverikommission. I haverirapporten pekas också fjälljägarnas inköp av privat utrustning ut som ett säkerhetsproblem.
Statens haverikommission, SHK, har nu kommit med sin slutrapport rörande dödsolyckan på Kebnekaise förra året, där en 24-årig soldat omkom.

Först publicerad 2024-02-02. Uppdaterad 2024-02-19.

I februari förra året befann sig soldater ur Bergsplutonen vid K 4 i Arvidsjaur i Kebnekaisemassivet. Uppdraget var att säkra en led för värnpliktiga upp till Kebnekaises toppar. Riggningen på sydtoppens nordsluttning var i slutfasen när en av soldaterna begav sig över platån mot nordtoppen för att kontrollera förhållandena på bergskammen inför det fortsatta arbetet. Den 24-åriga soldaten gick utmed en hängdriva av hårt packad snö. Plötsligt brast hängdrivan och utlöste en lavin. Soldaten drogs med i fallet och begravdes under ett djupt snötäcke. Trots en snabb räddningsinsats gick hans liv inte att rädda. Händelsen har nu utretts av Statens haverikommission, SHK, som publicerade sin rapport den 31 januari. I den konstateras att de praktiska momenten av alpinutbildningen kan ge uppfattningen att hängdrivor är betydligt säkrare än de i själva verket är. Det bedöms också vara anledningen till att soldaten agerade som han gjorde och därmed orsaken till olyckan.

– Under den praktiska utbildningen kunde soldaterna gå, sitta och till och med hoppa på hängdrivor utan att det hände något, säger Stefan Carneros, utredningsledare på SHK. Det kan ge sken av att hängdrivor alltid är stabila, men i själva verket är hängdrivor mycket svårbedömda och det kan finnas sprickor långt in på berget som inte syns för att de är täckta av snö.

Den utrustning som den förolyckade soldaten bar i form av lavinsändare, stegjärn, hjälm och klättersele återfanns efter olyckan och var utan anmärkning. Däremot hade han lämnat kvar sin lavinryggsäck vid helikoptern som de anlänt med eftersom den riskanalys som genomförts inför momentet visade att det inte fanns någon rasrisk på den platå där de skulle verka. Soldaten som omkom befann sig utanför platån när olyckan skede.

» Möjligheten till överlevnad med en lavinryggsäck ska inte överskattas eftersom fallet kan vara mycket långt och brant. «

En lavinryggsäck har en inbyggd airbag. Airbagen ska skapa en luftkudde som gör att den som dras med i en lavin hamnar högre upp i snömassorna. Om man ändå hamnar under snön kan airbagen bilda ett luftrum kring personen i fråga som medger viss andning. Men enligt Stefan Carneros bör man inte dra för stora växlar på att den förolyckade soldaten inte hade lavinryggsäcken på sig.

– Det är inte säkert att den hade gjort så stor skillnad. Möjligheten till överlevnad med en lavinryggsäck ska inte överskattas eftersom fallet kan vara mycket långt och brant. Lavinryggsäcken hämmar också soldaterna i deras arbete så det måste vara upp till gruppen att avgöra när de ska ha dem på sig.   

Den omkomna soldaten gick cirka två meter från hängdrivans kant där raset skedde, vilket enligt utredningen är inom den riskabla zonen. Men 24-åringen var inte ensam om sin övertro på hängdrivors stabilitet. Flera av hans kamrater i gruppen uppgav för utredarna att de hade kunnat göra samma bedömning och agerat på samma sätt som deras förolyckade kamrat.

– Det här visar att det inte handlar om att en enskild individ tagit ett felaktigt beslut utan att det brister på systematisk nivå. De äldre befäl och erfarna civila alpinister som vi har talat med hade en helt annan insikt om riskerna med hängdrivor än de yngre soldaterna, säger Stefan Carneros.

Haverikommissionen rekommenderar Försvarsmakten att se över och utveckla utbildningen av hängdrivor. Såväl de praktiska momenten som det teoretiska studiematerialet anses vara i behöv av förändring.

– Utbildningsmaterialet om hängdrivor är ganska tunt. Det är bara en sida som handlar om hängdrivor och riskerna med dem. Sedan finns det en del engelskt material om hängdrivor också, men det står inte särskilt mycket där heller, säger Stefan Carneros.

» De uniformer som Försvarsmakten tillhandahåller fungerar inte med den extra utrustning som krävs för att verka i alpin miljö. «

Något annat som konstateras i rapporten är att jägarsoldaterna i hög grad använder civila kläder och utrustning som de köpt privat därför att de anses bättre anpassade för verksamhet i alpin miljö än Försvarsmaktens vinteruniformer. Det finns inget i utredningen som tyder på att de privata kläderna hade någon inverkan vid olyckstillfället, men Haverikommissionen bedömer det ändå som en säkerhetsrisk.

– De uniformer som Försvarsmakten tillhandahåller fungerar inte med den extra utrustning som krävs för att verka i alpin miljö. Har man exempelvis på sig klättersele över uniformen kommer man inte åt lavinsändaren som ligger i fickan och om man använder stegjärn fladdrar byxbenen på uniformen och riskerar att fastna i, säger Stefan Carneros.

I en artikel som publicerats på Försvarsmaktens webbplats efter Haverikommissionens rapport står det att arbetet i den specifika riskmiljö där hängdrivor förekommer stoppades efter olyckan. Nu ska en undersökning genomföras i samverkan mellan Norrlands dragonregemente och Markstridsskolans ansvariga för bergsförmåga och Försvarsmaktens vinterenhet.

– Vårt säkerhetstänk är oerhört högt och vi välkomnar alla utredningar som kan göra att vår personals säkerhet ökar ännu mer. Vi gör vårt yttersta för att riskminimera för vår personal i alla lägen, säger överste Teddy Larsson, regementschef vid Norrlands dragonregemente i artikeln.

När ytterligare säkerhetsförbättrande åtgärder är genomförda kommer verksamheten i den typen av riskmiljö att återupptas.  

– Ett för Norrlands dragonregemente specifikt uppdrag är att förbandet om så krävs ska kunna framrycka över glaciärer, i fallriksterräng och lavinterräng. När vi blir medlemmar i Nato kommer området med denna typ av riskmiljö att öka markant. Därför måste vi också öva på detta, säger Teddy Larsson. 

Senast den 2 maj ska Försvarsmakten meddela SHK vilka åtgärder som vidtagits med anledning av rekommendationerna i haverirapporten.

FAKTA

Statens haverikommissions rekommendationer till Försvarsmakten

  • Utveckla eller komplettera utbildningsmateriel med avseende på hängdrivor och risker.
  • Utvärdera om de praktiska utbildningsmomenten avseende hängdrivor och risker bör förändras.
  • Undersök behovet av, och om nödvändigt komplettera de jägarspecifika uniformskomponenterna för verksamhet i alpin miljö.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Observera att du även behöver klicka på godkänningslänken i det bekräftelsemeddelande som kommer att skickas till din e-postadress för att slutföra prenumerationen. Vänligen kontrollera din skräppostmapp om du inte har mottagit bekräftelsemeddelandet efter att ha registrerat dig.