Senast publicerat
Senast publicerat:

Veteranstrategin ska ge utlandsveteraner ökat stöd och erkänsla 

Försvarsmaktens veterancentrum leder arbetet med att införa regeringens nya veteranstrategi. Nu utvecklas handlingsplaner för det fortsatta arbetet med att förbättra stödet till dem som tjänstgjort i militära insatser utomlands och samtidigt hitta vägar för Försvarsmakten att omhänderta veteraners erfarenheter.

Linda Sundgren
Monica Larsson, chef för planerings- och utvecklingssektionen vid Försvarsmaktens veterancentrum på Karlberg.

Foto: Pia Lagergren/Sveriges veteranförbund

Under Sveriges första veterankonferens som hölls på Karlbergs slott i Solna den 15 december 2023, presenterade försvarsminister Pål Jonson regeringens veteranstrategi En aktiv och inkluderande veteranpolitik. Strategin handlar om att ge veterankollektivet erkänsla och stöd, men också om att hitta metoder för Försvarsmakten att omhänderta utlandsveteraners erfarenheter för att utveckla organisationen här hemma. Målgruppen för strategin är de 53.000 nu levande män och kvinnor som tjänstgjort i militära insatser utomlands. 

– Veteranstrategin ligger helt i linje med det vi vill göra, säger Monica Larsson, chef för planerings- och utvecklingssektionen vid Försvarsmaktens veterancentrum på Karlberg. Vi är väldigt glada över att politikerna tagit till sig våra förslag i veteranstrategin.

Vi har väldigt få skadade från internationella insatser, men de som kommit hem med skador är en prioriterad målgrupp. Stödet till dem är det första vi har börjat titta på 

Nu ska veteranstrategin omsättas i praktisk verksamhet. Första steget är att ta fram handlingsplaner för det fortsatta arbetet med de fyra så kallade delmålsättningar som lyfts fram i strategin med stöd, erkänsla, forskning och utveckling samt kompetensomhändertagande. Handlingsplanerna är i sin linda, men en prioriterad fråga är stödet till dem som blivit fysiskt eller psykiskt skadade under sin utlandstjänstgöring. 

– Vi har väldigt få skadade från internationella insatser, men de som kommit hem med skador är en prioriterad målgrupp. Stödet till dem är det första vi har börjat titta på, säger Monica Larsson. 

Hon berättar att det förs diskussioner kring olika förslag på hur Försvarsmakten bättre ska kunna stödja enskilda veteraner i deras kontakter med sjukvården, Försäkringskassan, försäkringsbolag och andra berörda. Försvarsmakten vill också att regeringen tillsätter en utredning om behovet av ett rekreationscenter för veteraner enligt norsk förlaga. 

– Det finns flera ideella krafter som vill se ett veterancenter för rekreation, men vi är inte övertygade om att behovet verkligen finns eller hur stort det i så fall är. Därför vill vi att regeringen tillsätter en utredning för att vi ska få en avdömning i frågan. Det är också en kostnadsfråga och att upprätta ett veterancenter inom given ekonomisk ram är helt omöjligt, säger Monica Larsson. 

I veteranstrategin öppnar regeringen också upp för möjligheten att undersöka om veteranbegreppet bör vidgas till att omfatta fler än de militärer som tjänstgjort utomlands enligt lagen 2010:449 om Försvarsmaktens personal vid internationella insatser. De grupper som pekas ut är de som genomfört nationella insatser eller operationer inom Nato liksom civil personal från andra myndigheter som genomfört nationella eller internationella insatser. 

Liknande läsning:

– Politikerna har öppnat dörren mer än på glänt för en utvidgning av veteranbegreppet och det är vi väldigt glada för. Den frågan har varit en sten i skon länge. Nu ska vi sätta oss ner och fundera över vilka grupper som bör omfattas av veteranbegreppet och därmed ha rätt till ett utökat skyddsnät, säger Monica Larsson och fortsätter. 

– Nyligen beslutade Försvarsmakten att de soldater som ska delta i Natos forward land forces i Lettland kommer att klassas som utlandsveteraner, även om det också krävs beslut från riksdag och regering innan det är helt klart. Däremot vet vi inte hur det blir med dem som deltar i Interflex i Storbritannien eller någon av alla de andra Inter-insatser som genomförs inom ramen för Nato.  

Införandet av veteranstrategin inleddes i år. Den ska vara fullt ut implementerad 2030.

Fakta

Veteranstrategins fyra delmålsättningar

• Veteraner och anhöriga till veteraner ska få stöd.

• Veteraner och anhöriga till veteraner ska få erkänsla och uppskattning.

• Veteranforskningen ska vara kontinuerlig, allomfattande och bidra till utveckling.

• Veteraners kompetens ska tillvaratas.

Källa: En aktiv och inkluderande veteranpolitik.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Planeringen av FLF Finland fortsätter med rekrytering av soldater och utbyggnad av infrastruktur. I höst kommer en handfull svenska officerare påbörja sin tjänstgöring i Rovaniemi som är i fokus för försvaret av Natos norra flank. Nyligen kom besked om löneförstärkning för I 19:s personal som ska tjänstgöra inom FLF Finland.

    Linda Sundgren
    FLF Finland
    Materiel och personal till FLF Finland kommer att vara stationerade på I 19 i Boden och transporteras över gränsen till Finland vid behov.

    Foto: Försvarsmakten

    Med FLF Finland (Forward Land Forces) stärker Nato sitt försvar mot den ryska gränsen i norr. Styrkan kommer att ledas av Sverige som ramverksnation med en svensk bataljonsstridsgrupp som kärna och en permanent multinationell stab på plats i Rovaniemi i värdlandet Finland. Under våren utsågs överste Daniel Rydberg, chef för Norrbottensbrigaden vid Norrbottens regemente, I 19, i Boden, att leda det svenska bidraget till FLF Finland genom sin brigad.

    Den här uppgiften är på riktigt och nu har stunden kommit när Sverige sätter upp FLF Finland för att knyta ihop hela avskräcknings­konceptet …

    – Den här uppgiften är på riktigt och nu har stunden kommit när Sverige sätter upp FLF Finland för att knyta ihop hela avskräckningskonceptet längs Natos östra gräns mot Ryssland. Det är inspirerande att försöka få det här på plats och få det att fungera så bra som möjligt, säger Daniel Rydberg.

    Grundstommen i FLF Finland utgörs av 191:a bataljon vid I 19. Den kommer att bestå av två skyttekompanier samt lednings- och logistikdelar. De kommer att få stöd från Göta ingenjörregemente, Ing 2, i Eksjö med fältarbetsförmåga samt från Göta Trängregemente, T 2, i Skövde, med ytterligare logistikdelar.

    – I grunden är det en modern mekaniserad förmåga med hög beredskap och god rörlighet. Vi har luftvärnsförmåga, indirekt eld i form av ett Archerkompani från A 8 och förmåga till underrättelseinhämtning samt logistik anpassad för strid i den subarktiska miljö som vi verkar i, säger Daniel Rydberg.

    Daniel Rydberg

    Daniel Rydberg

    Chef för Norrbottensbrigaden

    Också Finland kommer att delta med förband. Ytterligare länder som har visat intresse att bidra är bland andra Storbritannien, Frankrike, Italien, Norge och Danmark. I höst väntas omkring fem svenska officerare ansluta till staben i Rovaniemi för att samverka ledningen av FLF Finland på plats tillsammans med officerare från värdlandet.

    – Vi kommer ha en framskjuten stabsfunktion, MNSE, Multi national staff element. Det blir Norrbottenbrigadens stöd på plats som kommer att hantera Sveriges uppgifter kopplat till ramverksnation och samverka med internationella partners, framför allt med värdnationen Finland, säger Daniel Rydberg.

    När FLF Finland är etablerad kommer uppdraget att bestå över tid. Svenska officerare vid staben i Rovaniemi kommer att tjänstgöra på kontraktslängder som vanligtvis ligger på mellan ett och tre år. Cirka 600 soldater stationerade vid I 19 i Boden kommer att ingå i styrkan till 2030, varav 400 ska tillhöra i 191:a bataljonen.

    – Tanken är att 191:a bataljon ska stå i beredskap första året. Sedan kommer de att avlösas av delar från P 4 i Skövde, som ska rotera upp under en tid. Därefter ska I 19 och P 4 växeldra det här, säger Daniel Rydberg.

    Rekryteringen av soldater är i full gång och hittills har cirka 150 soldater rekryterats, berättar Daniel Rydberg.

    – Det går ganska bra jämfört med hur det brukar vara att rekrytera till den vanliga verksamheten. Vi märker att det finns ett stort intresse för FLF Finland och att folk vill vara med och bidra. Men jag skulle inte säga att det är lätt att rekrytera och vi är långt ifrån klara.

    Bättre avtal skulle förstås underlätta rekryteringen.

    Daniel Rydberg säger att han velat ha bättre avtal på plats för att locka fler soldater att ta anställning.

    – Bättre avtal skulle förstås underlätta rekryteringen. Det finns fog för att se över avtalen och göra det mer attraktivt att stå i beredskap, säger han.

    Under nationaldagen den 6 juni ska en etableringsceremoni för FLF Finland hållas på Norrbottens regemente i Boden. År 2030 ska FLF Finland nå full förmåga.

    Efter att intervjun med Daniel Rydberg gjordes har avtalet för personal på I 19 med uppgiften FLF Finland förstärkts. Förstärkningen innebär en extra tidsbegränsad ersättning på 5 500 kronor i månaden och omfattar dem som ställs i beredskap under Natos befäl. Tillsammans med det tidigare tillägget för insatsberedskap på 5 500 kronor ger det en total ersättning på 11 000 kronor i månaden, utöver grundlönen. Även andra förband som ska bidra till FLF Finland ser nu över ersättningen till soldaterna.

    Ur arkivet: