Varför införs tjänstegraden överfanjunkare?
– Tjänstegrader är ju till för att visa tjänsteställning och vilken nivå man har förmåga att leda på. Däremot saknas det metoder för att visa kompetensdjupet hos en individ. Som specialistofficer förväntas de flesta kunna bli fanjunkare och sedan stanna kvar på den tjänstegraden i 20–30 år. Med den nya graden överfanjunkare vill Försvarsmakten visa en individs kompetensdjup och koppla det till lön och anseende. Överfanjunkare är en grad mellan fanjunkare och förvaltare och är tjänsteställningsmässigt på samma nivå som en fanjunkare eller kapten. Som överfanjunkare ska man kunna fortsätta på sin befattning, men ändå få löneutveckling och statushöjning.
Behöver du bli överfanjunkare för att kunna bli förvaltare?
– Nej, snarare tvärt om. Den som befordras till överfanjunkare förväntas att inte bli förvaltare. Överfanjunkare är ett alternativ till förvaltare, även om det inte finns något som hindrar att en överfanjunkare blir förvaltare. Det finns inga befattningar kopplade till överfanjunkargraden, det handlar enbart om kunskapsdjup.
Vi vill inte begränsa oss, men vi kommer vara restriktiva med utnämningar och det är bara ett fåtal individer som kommer att uppnå kraven för överfanjunkare.
Vem kan bli överfanjunkare?
– Den som genom en mångårig erfarenhet har skaffat sig djupgående kunskaper och som är en erkänd auktoritet inom sitt specialområde. Du ska också ha tjänstgjort som fanjunkare i minst tolv år för att bli aktuell för befordran. Individen i fråga ska ha ett stort förtroende och respekt, både utifrån sina djupa kunskaper och sina personliga egenskaper; minst inom hela armén men det kan också vara i hela Försvarsmakten. Inget specialistområde är prioriterat för den nya tjänstegraden och inget är uteslutet. Det kan exempelvis handla om någon som har en unik kompetens inom beriden tjänst som bara finns på Livgardet. Vi vill inte begränsa oss, men vi kommer att vara restriktiva med utnämningar och det är bara ett fåtal individer som kommer att uppnå kraven för överfanjunkare.
Upplever du att det saknas en utvecklingstrappa för specialistofficerare?
– Ja, det gör jag. Som specialist finns fyra kompetensnivåer, A B C och D. För att bli överfanjunkare ska man ha uppnått nivå D, alltså den högsta nivån. Det pågår ett arbete där vi definierar de olika kompetensnivåerna och vilket kunskapsdjup man ska ha på en viss nivå. Min förhoppning är att när det arbetet är slutfört ska vi kunna säga att den här individen har den här kunskapsdjupsnivån och att det också ska vara lönegrundande.
Hur kommer utnämningen till överfanjunkare att gå till?
– Det är fastställt i ”Direktiv för befordran till överfanjunkare i armén”. Kraven för fanjunkare framgår i ”Arméinstruktion yrkesutveckling och befordran 2023”, och de ska vara uppfyllda. Utnämningen sker genom ett förfarande där förbanden får nominera lämpliga individer. Vi kommer sedan att noggrant säkerställa att individen har den rätta kompetensen genom referenstagning för att värdera yrkesskicklighet, anseende och förtroende. Slutligen skickas bedömningsunderlaget vidare till Arméstaben för handläggning och beslut av arméchefen. Utnämningen av överfanjunkare sker under en ceremoni vid hemmaförbandet en gång om året. Formellt skulle armén kunna ha sin första överfanjunkare till årsskiftet. Marinen och flygvapnet som redan infört den nya tjänstegraden har en överfanjunkare vardera.
Hur ser den nya gradbeteckningen ut?
– Fanjunkare har tre stjärnknappar medan överfanjunkare gradbetecknas med en lagerkrans som symboliserar kunskap. Lagerkransen kommer att placeras under de tre stjärnknapparna.
Vad tillför den nya tjänstegraden till organisationen?
– De individer som utnämns till överfanjunkare kommer att känna sig erkända och antagligen prestera ännu bättre än de gjort tidigare, även om de förmodligen redan är högpresterande. Möjligheten att bli överfanjunkare är också ett sätt att öka attraktionskraften inom specialistofficersskråt och få dem att vilja kvarstanna i organisationen. Det är ganska vanligt att specialistofficerare väljer att sluta runt 35-årsåldern därför att man inte ser utvecklingsmöjligheter och inte tycker att man kommer vidare.
