Senast publicerat
Senast publicerat:

Förbundsmötet och de 47 motionerna

Det har inkommit 47 motioner, det vill säga beslutsförslag från enskilda medlemmar och officersföreningar, till Förbundsmötet 14–16 november. Motionerna handlar om allt från att utreda och förhandla fram ett nytt utlandsavtal till att arbeta för att höja ersättningen för FM-dygn och för att sänka pensionsåldern för de som är födda 1988 eller senare. Här följer samtliga förslag i korthet. Läs dem i sin helhet på of-forbundsmote.se.

Cecilia Gustafsson
Artikel från Officersförbundet.

Medlemskap

1. Förkorta tiden för utträde. Idag sker utträde tre månader från dess att ansökan om utträde inkommit. Motionen menar att utträde ska ske samma månad som ansökan om utträde inkommer.

2. Man ska kunna bli medlem i förbundet när man nominerats till officersutbildningen i stället för som idag när man preliminärt eller slutgiltigt antagits till officersutbildningen. 

3. Det ska skapas ny medlemskategori ”central medlem” som betyder att man är medlem i förbundet, men inte i en officersförening. 

Liknande läsning:

Förbundsmötet

4. Ändra tidpunkt när det bestäms hur många förtroendevalda som får delta från varje officersförening vid Förbundsmötet. Enligt förslaget bör tidpunkten vara vid lönerevision.

5. Be förbundets valberedning att ta bort ett kriterium för att bli nominerad de kommande Förbundsmötena. Det här Förbundsmötet är ett kriterium att den nominerade förväntas ha en fortsatt anställning i Försvarsmakten under förbundsperioden på tre år. Detta skapar åldersdiskriminering och kriteriet bör därför tas bort.

6. Att förbundsstyrelsen vid nästa Förbundsmöte ska återrapportera vad som hänt med motionerna som antagits.

Arbetsmiljöutbildning

7. I det fackliga programmet under förbundets målbild och arbetsmiljö lägga till tre ord så att det står ”Skyddsombud och chefer erbjuds riktad arbetsmiljöutbildning” och ”som genomförs tillsammans.”

8. Jobba för att Försvarsmakten inte ska tillsätta chefer med personalansvar utan att individen kan uppvisa dokumenterad arbetsmiljökunskap, samt verka för att individer med dokumenterade brister i sitt arbetsmiljöarbete inte nomineras till nivåhöjande utbildningar.

9. Öppna förbundets arbetsmiljökurser för civila skyddsombud som tillhör andra fackförbund. 

10. Ta fram en vidareutbildning för de skyddsombud som ska bli eller är huvudskyddsombud och att dessa utbildningar sker en gång om året.

Prestationsvärdering

11. Arbeta för att återinföra ett betygssystem där individers prestation kan jämföras.  

GSS/K

12. Jobba för tillsvidareanställningar för GSS/K, samt för att förenkla validering av kompetenta GSS som önskar bli specialistofficerare. 

Centralt planerade

13. Arbeta för tjänstgöringsort i hemmet för centralt planerad personal. 

Felaktiga löneutbetalningar

14. Jobba för att vid felaktig utbetalad lön ska återbetalning ske med det belopp man fått ut (dvs netto) och inte arbetsgivarens utgifter. 

Personalbil

15. Verka för att medlemmarna skall ha möjlighet till personalbil via
Försvarsmakten. 

Skotillägg

16. Jobba för att höja skotillägget.

Villkor för tekniker och övrig flygande personal i flygvapnet

17. Arbeta för särskild satsning på tekniker i flygvapnet.

18. Verka för att återinföra flygtillägget för övrig flygande personal i flygvapnet eller för att detta tillägg blir en %-sats av lönen i likhet med flygförarnas nya tillägg.

Hopptillägg

19. Driva frågan att även personal i fallskärmstjänst skall erhålla ett fast lönetillägg motsvarande både
dyktillägget och även flygtillägget kombinerat.

Villkor för fackliga förtroendemän

20. Arbeta för central ersättning för fackligt förtroendevalda och skyddsombud.

Tjänsteresa

21. Arbeta för att ”tjänsteresa med övernattning” framgår i lista. Vid uppkomna tjänsteresor bör arbetstagaren ersättas ekonomiskt.

Lön

22. Jobba för att partsgemensamma lönekartläggningar genomförs.  

Villkor för elever

23. Arbeta för att återinföra möjligheten att använda elevdygn för medlemmar som är undantagna arbetstidsreglering enligt 2.3.4.2 i Försvarsmaktens arbetstidsavtal och arbetstidsberoende ersättningar.

24. Jobba för att en konstruktion som hanterar FM-dygn för elever (ej tjänstlediga) på skola. 

25. Verkar för att elever vid FHS och MHS får en presentation av arbetstidsuttag redan vid start av utbildningen samt ersättning för undantaget från arbetstidsplanering.

Villkor vid tjänstgöring utomlands

26. Jobba för att ändra villkor vid insats eller internationell insats som inte är IMI exempelvis vid stöd till Ukraina. Ta fram ett avtal för hur operationer/insatser/utbildningar skall ske, alternativ i Avtalsrådet tar fram styrningar/tolkningar som stöd för organisationen för detsamma.  

27. Utreda och sedan förhandla med Arbetsgivarverket och Försvarsmakten om ett nytt utlandsavtal som omfattar alla typer av utlandstjänstgöring. Detta ska även omfatta en marknadsmässig ersättning för
medföljande anhörig.

28. Att göra en översyn och
modernisering av URA där särskilt ersättningsnivåerna för den medföljande förbättras.

29. Jobba för att ersättningar och villkor revideras i utlandsavtalet så att det blir mer tidsenligt och ligger i paritet med de förändringar som skett i arbetstidsavtalet. Att verka för att förhandla fram ett övergripande avtal som omhändertar all form av utlandstjänstgöring. Att höja Barntillägget så det ligger i en jämförbar nivå med Försäkringskassans bidrag (Socialbalken).

Villkor vid jour, beredskap eller stödinsats

30. Jobba för att arbetstagare ska få ersättning när det finns krav på
inställelsetid över 90 minuter.

31. Arbeta för att ersättningen för insatsberedskap höjs. 

32. Jobba för att ersättningen och villkoren för stödinsats revideras för att den ska ligga i paritet med till exempel insats och FM-dygn både ekonomiskt samt ledig tid efter genomförandet.

Försvarsmaktsdygn

33. Verka för att höja ersättningen vid FM-dygn under helg och högtid så att det bättre speglar av sig den uppoffring det innebär för medlemmen att vara frånvarande från sin familj likt det de gör vid beredskap, jour samt OB.

34. Arbeta för höjd ersättningen vid FM-dygn under helger.

35. Arbeta för att OB ersättning under FM-övningsdygn.

36. Jobba för att införa i arbetstidsavtalet att ersättning som utgår för lördag-, söndag- eller helgdag också ska utgå om medarbetaren är nollad eller är ledig.

37. Driva frågan att förhandla fram ett nödfalls FM-dygn som faller under samma premisser som övrigt stöd till civilsamhället.

38. Att verka för ändring i arbetstidsavtalet så ett gränsvärde för antalet uppkomna FM-dygn, i ett visst tidsintervall, finns. Gränsvärdet bör inte gälla när arbetstagaren har jour, beredskap eller insatsberedskap. Eller annat alternativ för att motverka ohälsosam mängd uppkomna FM-dygn inom insatsverksamheten.

39. Jobba för att arbetstagaren ges möjlighet att välja ökad ledigheten mot att minska ersättningen för
kompensation för FM-dygn.

40. Arbeta för att medlemmarna inte skall åläggas en högre årsarbetstid än vad som är normalt för övriga arbetsmarknaden. 

41. Verka för att minska FM-dygnslönetillägg till förmån för grundlön.

42. Jobba för förenkling avseende arbetstids- och rörlighetsavtalet.

Indexreglera tilläggen

43. Verka för att indexreglera fasta lönetillägg, tillägg och kompensationer.

Pension

44. Arbeta för att pensionsåldern för dem som är födda 1988 eller senare sänks så att reglerna liknar dem som är födda 1987 eller tidigare.

Ersättning till förbundets förtroendevalda

45. Att förbundet behandlar alla, av förbundsmötet valda förtroendepersoner, lika avseende pensionsavsättningar, oaktat om förbundsmötet tillstyrker eller avslår pensionsavsättningar. Att arvoden i förbundets tjänst ger tjänstepensionsrätt ifrån Officersförbundet för de, utav förbundsmötet valda, förtroendepersonerna. Att förändra i proposition nr 10, ersättningskommitténs förslag till ersättningar, arvoden och direktiv, i enlighet ovanstående första Att-sats. Att: förändra i proposition nr 10, ersättningskommitténs förslag till ersättningar, arvoden och direktiv, i enlighet ovanstående andra Att-sats.

46. Se över ersättningen för förbundets ordförande, så att arvodet ligger minst i paritet med vad andra förbund, i liknande storleksklass, arvoderar sin ordförande.

Medlemsavgiften

47. Förändra medlemsavgiften så att den överensstämmer bättre med medlemmens inkomst. 

Så här fungerar motionerna

De beslutsförslag som kommer från förbundsstyrelsen kallas för propositioner. De beslutsförslag som kommer från enskilda medlemmar och officersföreningar kallas för motioner. Motionerna är föreningarna och medlemmarnas kompletteringar eller justeringar av propositionerna. Du kan redan nu läsa propositionerna på of-forbundsmote.se Förbundsstyrelsen läser motionerna och lämnar sina rekommendationer till vilka beslut Förbundsmötet bör fatta. Senast 14 oktober kommer motionerna med styrelsens rekommendationer finnas på of-forbundsmote.se Din officersförening kommer sen bereda motionerna och bestämma hur de kommer rösta vid förbundsmötet. Kontakta din officersförening och tala om vad du tycker motionerna.

Det här är Förbundsmötet

Förbundsmötet är Officersförbundets högst beslutade organ och sammanträder vart tredje år. På mötet deltar förtroendevalda, så kallade ombud, för att representera sina medlemmar och sin officersförening. På mötet väljs förbundsstyrelse med ordförande som ska arbeta i mötets anda de kommande åren. Det beslutas också om budget, stadgar och fackligt program (de frågor förbundet ska driva). 

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Lönen, lönen, lönen. Nästan alla medlemmar som får svara på vad som är den viktigaste fackliga frågan svarar löne­utvecklingen. Men för förvaltare Marie Meigård, ledamot i Officersförbundets styrelse, står en god arbetsmiljö överst på prioriteringslistan. "Det är allra viktigast för mig och det som driver mig mest", säger hon.

    Jenny Folkesson
    Marie Meigård
    Marie Meigård värnar om officerarnas arbetsmiljö, det är viktigt att alla trivs och känner sig behövda. Under 32 år har hon sett många förbättringar för kvinnor inom Försvarsmakten. Men för att få in fler – som dessutom stannar kvar – tror Marie Meigård att det behövs bättre villkor och avtal än idag.

    Foto: Anders Holmer

    Vägen in till det militära ser olika ut. För vissa är det en familjetradition, för andra var det värnplikten som väcker ett livslångt intresse. För Marie Meigård var det ingetdera. Hennes nyfikenhet kom sig av familjeutflykter under barndomen i Skåne.

    – Ingen i min familj var officer eller hade anknytning till Försvarsmakten men pappa var intresserad av militären. Han hade gjort lumpen som mekaniker på stridsvagn men tyckte egentligen att flygvapnet var mer spännande, så när jag var barn åkte vi ofta på olika sorters flyguppvisningar och öppet hus. Vi hade ju två flygflottiljer i Skåne på den tiden: F 10 i Ängelholm och F 5 i Ljungbyhed, säger hon, själv uppväxt på landet utanför Landskrona.

    Som 14-åring gick Marie Meigård med i Flygvapenfrivillig ungdom i just Ljungbyhed. En kväll i veckan på vinterhalvåret begav hon sig dit, lärde känna nya likasinnade kamrater, byggde flygmodeller, gjorde olika studiebesök och fick yrkesinformation. Efter studenten lämnade hon in föranmälan till officersutbildning i flygvapnet. Eftersom man som kvinna inte blev kallad till mönstring så var detta vägen in till prövning mot befälsskattning och för inskrivning till ”frivillig grundutbildning”.

    – Egentligen visste jag inte om jag ville bli officer då, snarare ville jag utvecklas som individ och jag var nyfiken på ifall jag skulle klara grundutbildningen. Men det visade sig att jag trivdes väldigt bra i den där miljön, det var roligt, spännande och man fick hela tiden testa på nya saker.

    – Jag var en ganska anonym person när jag började men jag fick visa framfötterna under värnplikten och växte enormt tack vare alla runtomkring som trodde på mig. Jag lärde mig ta ansvar, ta initiativ och insåg att inom det militära är alla viktiga för att laget ska lyckas.

    I våra medlems­undersökningar ser vi att framför allt yngre kvinnor, de som vi så gärna vill behålla, alltför ofta möter den sortens maktutövning.

    Under tiden i Ljungbyhed, året var 1993, gick Marie Meigård en central befattningsutbildning vid flygvapnets sambands- och stabstjänstskola i Halmstad. Dit kom värnpliktiga från hela landet för att utbilda sig till ledare. Hon drar sig till minnes en härlig och inkluderande miljö med ansvarstagande kamrater och en gemenskap där man stöttade och bekräftade varandra. Hennes nätverk blev allt större och det var också under tiden som värnpliktig Marie träffade sin blivande man. Det enda som kanske saknades lite var fler kamrater av det egna könet.

    – Under värnplikten i Ljungbyhed var jag ensam tjej och när jag senare läste till officer i Halmstad var vi bara tre kvinnor på kursen. Vi slutförde utbildningen tillsammans men idag är det bara jag som arbetar kvar som yrkesofficer. 

    Hon blev anställd i Ljungbyhed. När flottiljen lade ner två år senare gick färden för Marie och hennes man Anders, även han officer, vidare till Ängelholm och F 10 varifrån de veckopendlade till F 14 i Halmstad där de båda arbetade som lärare. Ganska snart lades även F 10 ner och då gick flytten vidare till Halmstad. Hennes engagemang är tudelat. Dels brinner hon för utbildningsfrågor och har under åren utbildat såväl värnpliktiga, kadetter och blivande kaptener. F 14 utvecklades först till FMHS och senare till FMTS – Försvarsmaktens tekniska skola. Mer övergripande har hon jobbat med pedagogisk utveckling för hela FMTS i Halmstad.

    Det andra området Marie Meigård brinner lite extra för är arbetsmiljö i allmänhet och jämställdhetsfrågor i synnerhet. Det är frågor hon gärna lyfter, både som styrelseledamot i Officersförbundet och som ordförande i Halmstadskolornas OF. Engagemanget för jämställdhet har rötter långt bakåt, redan som kadett var hon med i uppstarten av ett kvinnligt nätverk för officerare. Som ensam kvinna under värnplikten hade Marie Meigård sett vikten av att ha goda kvinnliga förebilder. Kamratskap med männen i alla ära – men under sina 32 år i branschen har Marie Meigård givetvis också upplevt negativa sidor med att som kvinna arbeta inom Försvarsmakten.

    – Jo, visst har jag sett mycket. Och jag har själv upplevt en hel del också, även om det är bättre nu än för 30 år sedan. Då hängde det fortfarande nakenbilder för alla att se, den sortens problematik är undanröjd nu. Men det finns fortfarande saker kvar att göra när det gäller jämställdhet.

    Marie Meigård

    Även om jämställdheten är bättre nu än för 30 år sedan finns det fortfarande saker kvar att göra, säger Marie Meigård.

    Foto: Anders Holmer

    Själv drabbas hon sällan längre. Som senior medarbetare är attitydproblem, mansplaining och uttryck som ”Men lilla gumman, det förstår du väl” inget som når henne längre. 

    – Och även om det skulle ske biter det inte på mig. Men jag är ju äldre och erfaren. I våra medlemsundersökningar ser vi att framför allt yngre kvinnor, de som vi så gärna vill behålla, alltför ofta möter den sortens maktutövning. 

    Men trakasserierna minskar och något annat som är positivt i sammanhanget är attityderna hos de yngre generationerna, menar Marie Meigård. Många av dagens unga kvinnor accepterar inte att behandlas illa, utan de säger ifrån. Även bland männen finns det idag en större medvetenhet om jämlikhetsfrågor vilket gör att kvinnorna i allt större utsträckning backas upp av sina kamrater när de utsätts för orättvisor.

    I en bransch där lön och löneutveckling är den ständigt överhängande knäckfrågan för den samlade officerskåren utmärker Marie Meigård alltså sig. För henne är inte en högre lön viktigast att arbeta för utan det som ligger henne närmast om hjärtat är arbetsmiljöfrågor, jämställdhet och jämlikhet.

    – Alla ska trivas på sitt jobb, känna sig inkluderad och behövd. Det är det som driver mig. Alla andra säger lön och villkor men den frågan är det redan så många andra som jobbar med.

    Jag läste en artikel från SVT 2017 där du sade att för att få en jämställd organisation måste kvinnorna inom Försvarsmakten bli en kritisk massa och andelen kvinnliga officerare komma upp i över 20 procent. Idag är ni 10 procent. Trodde du framtiden skulle se ut så här för 30 år sedan?

    – Absolut inte, det går väldigt mycket mer långsamt än jag trodde. Jag hoppades att det skulle bli bättre när värnplikten blev för alla och att fler kvinnor skulle komma in och likt mig få positiva erfarenheter, men det blev bara en mycket liten förbättring. Ett tag kunde en svag ökning noteras, men det berodde inte på att man anställde många fler tjejer utan för att alla som gick i pension var män, konstaterar Marie Meigård.

    För att få in fler kvinnor i försvaret tror hon att det, förutom en mer inkluderande kultur, behövs bättre villkor och avtal än idag. Det måste bli enklare att kunna kombinera karriär och familjeliv. Detta är självklart en viktig fråga för alla anställda. Sammantaget är det en lång bit kvar till målet med 20 procent kvinnlig militärpersonal i försvaret. Men hoppet lever ändå när det gäller framtidens officerare.

    – De kvinnor som har kommit in de senaste åren – om vi bara lyckas behålla dem i 20, 30 år så kommer vi att se en skillnad. Men det går fortfarande väldigt, väldigt långsamt.

    Marie Meigård

    Ålder: 52 år.

    Gör: Förvaltare. Stabs­officer på Militärhögskolan i Halmstad. Styrelseledamot i Officersförbundet.

    Bor: Halmstad.

    Familj: Man, en son som bor hemma och en dotter som är utflugen.

    Intressen: Trädgårdsarbete och att köra motorcykel.

    Ur arkivet: