Senast publicerat
Senast publicerat:

Förbundsmötet och de 47 motionerna

Det har inkommit 47 motioner, det vill säga beslutsförslag från enskilda medlemmar och officersföreningar, till Förbundsmötet 14–16 november. Motionerna handlar om allt från att utreda och förhandla fram ett nytt utlandsavtal till att arbeta för att höja ersättningen för FM-dygn och för att sänka pensionsåldern för de som är födda 1988 eller senare. Här följer samtliga förslag i korthet. Läs dem i sin helhet på of-forbundsmote.se.

Redaktionen
Artikel från Officersförbundet.

Medlemskap

1. Förkorta tiden för utträde. Idag sker utträde tre månader från dess att ansökan om utträde inkommit. Motionen menar att utträde ska ske samma månad som ansökan om utträde inkommer.

2. Man ska kunna bli medlem i förbundet när man nominerats till officersutbildningen i stället för som idag när man preliminärt eller slutgiltigt antagits till officersutbildningen. 

3. Det ska skapas ny medlemskategori ”central medlem” som betyder att man är medlem i förbundet, men inte i en officersförening. 

Liknande läsning:

Förbundsmötet

4. Ändra tidpunkt när det bestäms hur många förtroendevalda som får delta från varje officersförening vid Förbundsmötet. Enligt förslaget bör tidpunkten vara vid lönerevision.

5. Be förbundets valberedning att ta bort ett kriterium för att bli nominerad de kommande Förbundsmötena. Det här Förbundsmötet är ett kriterium att den nominerade förväntas ha en fortsatt anställning i Försvarsmakten under förbundsperioden på tre år. Detta skapar åldersdiskriminering och kriteriet bör därför tas bort.

6. Att förbundsstyrelsen vid nästa Förbundsmöte ska återrapportera vad som hänt med motionerna som antagits.

Arbetsmiljöutbildning

7. I det fackliga programmet under förbundets målbild och arbetsmiljö lägga till tre ord så att det står ”Skyddsombud och chefer erbjuds riktad arbetsmiljöutbildning” och ”som genomförs tillsammans.”

8. Jobba för att Försvarsmakten inte ska tillsätta chefer med personalansvar utan att individen kan uppvisa dokumenterad arbetsmiljökunskap, samt verka för att individer med dokumenterade brister i sitt arbetsmiljöarbete inte nomineras till nivåhöjande utbildningar.

9. Öppna förbundets arbetsmiljökurser för civila skyddsombud som tillhör andra fackförbund. 

10. Ta fram en vidareutbildning för de skyddsombud som ska bli eller är huvudskyddsombud och att dessa utbildningar sker en gång om året.

Prestationsvärdering

11. Arbeta för att återinföra ett betygssystem där individers prestation kan jämföras.  

GSS/K

12. Jobba för tillsvidareanställningar för GSS/K, samt för att förenkla validering av kompetenta GSS som önskar bli specialistofficerare. 

Centralt planerade

13. Arbeta för tjänstgöringsort i hemmet för centralt planerad personal. 

Felaktiga löneutbetalningar

14. Jobba för att vid felaktig utbetalad lön ska återbetalning ske med det belopp man fått ut (dvs netto) och inte arbetsgivarens utgifter. 

Personalbil

15. Verka för att medlemmarna skall ha möjlighet till personalbil via
Försvarsmakten. 

Skotillägg

16. Jobba för att höja skotillägget.

Villkor för tekniker och övrig flygande personal i flygvapnet

17. Arbeta för särskild satsning på tekniker i flygvapnet.

18. Verka för att återinföra flygtillägget för övrig flygande personal i flygvapnet eller för att detta tillägg blir en %-sats av lönen i likhet med flygförarnas nya tillägg.

Hopptillägg

19. Driva frågan att även personal i fallskärmstjänst skall erhålla ett fast lönetillägg motsvarande både
dyktillägget och även flygtillägget kombinerat.

Villkor för fackliga förtroendemän

20. Arbeta för central ersättning för fackligt förtroendevalda och skyddsombud.

Tjänsteresa

21. Arbeta för att ”tjänsteresa med övernattning” framgår i lista. Vid uppkomna tjänsteresor bör arbetstagaren ersättas ekonomiskt.

Lön

22. Jobba för att partsgemensamma lönekartläggningar genomförs.  

Villkor för elever

23. Arbeta för att återinföra möjligheten att använda elevdygn för medlemmar som är undantagna arbetstidsreglering enligt 2.3.4.2 i Försvarsmaktens arbetstidsavtal och arbetstidsberoende ersättningar.

24. Jobba för att en konstruktion som hanterar FM-dygn för elever (ej tjänstlediga) på skola. 

25. Verkar för att elever vid FHS och MHS får en presentation av arbetstidsuttag redan vid start av utbildningen samt ersättning för undantaget från arbetstidsplanering.

Villkor vid tjänstgöring utomlands

26. Jobba för att ändra villkor vid insats eller internationell insats som inte är IMI exempelvis vid stöd till Ukraina. Ta fram ett avtal för hur operationer/insatser/utbildningar skall ske, alternativ i Avtalsrådet tar fram styrningar/tolkningar som stöd för organisationen för detsamma.  

27. Utreda och sedan förhandla med Arbetsgivarverket och Försvarsmakten om ett nytt utlandsavtal som omfattar alla typer av utlandstjänstgöring. Detta ska även omfatta en marknadsmässig ersättning för
medföljande anhörig.

28. Att göra en översyn och
modernisering av URA där särskilt ersättningsnivåerna för den medföljande förbättras.

29. Jobba för att ersättningar och villkor revideras i utlandsavtalet så att det blir mer tidsenligt och ligger i paritet med de förändringar som skett i arbetstidsavtalet. Att verka för att förhandla fram ett övergripande avtal som omhändertar all form av utlandstjänstgöring. Att höja Barntillägget så det ligger i en jämförbar nivå med Försäkringskassans bidrag (Socialbalken).

Villkor vid jour, beredskap eller stödinsats

30. Jobba för att arbetstagare ska få ersättning när det finns krav på
inställelsetid över 90 minuter.

31. Arbeta för att ersättningen för insatsberedskap höjs. 

32. Jobba för att ersättningen och villkoren för stödinsats revideras för att den ska ligga i paritet med till exempel insats och FM-dygn både ekonomiskt samt ledig tid efter genomförandet.

Försvarsmaktsdygn

33. Verka för att höja ersättningen vid FM-dygn under helg och högtid så att det bättre speglar av sig den uppoffring det innebär för medlemmen att vara frånvarande från sin familj likt det de gör vid beredskap, jour samt OB.

34. Arbeta för höjd ersättningen vid FM-dygn under helger.

35. Arbeta för att OB ersättning under FM-övningsdygn.

36. Jobba för att införa i arbetstidsavtalet att ersättning som utgår för lördag-, söndag- eller helgdag också ska utgå om medarbetaren är nollad eller är ledig.

37. Driva frågan att förhandla fram ett nödfalls FM-dygn som faller under samma premisser som övrigt stöd till civilsamhället.

38. Att verka för ändring i arbetstidsavtalet så ett gränsvärde för antalet uppkomna FM-dygn, i ett visst tidsintervall, finns. Gränsvärdet bör inte gälla när arbetstagaren har jour, beredskap eller insatsberedskap. Eller annat alternativ för att motverka ohälsosam mängd uppkomna FM-dygn inom insatsverksamheten.

39. Jobba för att arbetstagaren ges möjlighet att välja ökad ledigheten mot att minska ersättningen för
kompensation för FM-dygn.

40. Arbeta för att medlemmarna inte skall åläggas en högre årsarbetstid än vad som är normalt för övriga arbetsmarknaden. 

41. Verka för att minska FM-dygnslönetillägg till förmån för grundlön.

42. Jobba för förenkling avseende arbetstids- och rörlighetsavtalet.

Indexreglera tilläggen

43. Verka för att indexreglera fasta lönetillägg, tillägg och kompensationer.

Pension

44. Arbeta för att pensionsåldern för dem som är födda 1988 eller senare sänks så att reglerna liknar dem som är födda 1987 eller tidigare.

Ersättning till förbundets förtroendevalda

45. Att förbundet behandlar alla, av förbundsmötet valda förtroendepersoner, lika avseende pensionsavsättningar, oaktat om förbundsmötet tillstyrker eller avslår pensionsavsättningar. Att arvoden i förbundets tjänst ger tjänstepensionsrätt ifrån Officersförbundet för de, utav förbundsmötet valda, förtroendepersonerna. Att förändra i proposition nr 10, ersättningskommitténs förslag till ersättningar, arvoden och direktiv, i enlighet ovanstående första Att-sats. Att: förändra i proposition nr 10, ersättningskommitténs förslag till ersättningar, arvoden och direktiv, i enlighet ovanstående andra Att-sats.

46. Se över ersättningen för förbundets ordförande, så att arvodet ligger minst i paritet med vad andra förbund, i liknande storleksklass, arvoderar sin ordförande.

Medlemsavgiften

47. Förändra medlemsavgiften så att den överensstämmer bättre med medlemmens inkomst. 

Så här fungerar motionerna

De beslutsförslag som kommer från förbundsstyrelsen kallas för propositioner. De beslutsförslag som kommer från enskilda medlemmar och officersföreningar kallas för motioner. Motionerna är föreningarna och medlemmarnas kompletteringar eller justeringar av propositionerna. Du kan redan nu läsa propositionerna på of-forbundsmote.se Förbundsstyrelsen läser motionerna och lämnar sina rekommendationer till vilka beslut Förbundsmötet bör fatta. Senast 14 oktober kommer motionerna med styrelsens rekommendationer finnas på of-forbundsmote.se Din officersförening kommer sen bereda motionerna och bestämma hur de kommer rösta vid förbundsmötet. Kontakta din officersförening och tala om vad du tycker motionerna.

Det här är Förbundsmötet

Förbundsmötet är Officersförbundets högst beslutade organ och sammanträder vart tredje år. På mötet deltar förtroendevalda, så kallade ombud, för att representera sina medlemmar och sin officersförening. På mötet väljs förbundsstyrelse med ordförande som ska arbeta i mötets anda de kommande åren. Det beslutas också om budget, stadgar och fackligt program (de frågor förbundet ska driva). 

I dag är andelen GSS som engagerar sig som förtroendevalda i Officersförbundet relativt lågt. Men det är något Orry Finnermark hoppas ska ändra sig. ”Fler GSS-anställda borde engagera sig fackligt, vill man vara med och påverka sin och sina kollegors arbets­situation är det den absolut bästa möjligheten”.

Fredrik Hultgren
Text: Fredrik Hultgren Foto: Margareta Bloom Sandebäck
margaretabsandeback200415_MBS3937-Edit

Orry Finnermark, korpral vid 115:e militärpoliskompaniet på Livgardet i Kungsängen, har en ganska speciell karriär bakom sig i Försvarsmakten. År 2009 ryckte han in i den sista värnpliktskullen innan värnplikten lades vilande, och 2010 ingick han i den första GSS-omgången med anställda soldater. Både sist ut och först in alltså. Som GSS har han också blivit kvar i snart tio år, trogen sitt ursprungliga kompani.

– Hade det inte varit för värnplikten hade jag nog aldrig hamnat i Försvarsmakten. Det är oerhört bra att vi återaktiverat plikten, egentligen borde alla göra den. Man lär sig så oerhört mycket om sig själv, sina styrkor och begränsningar, säger Orry.

Men att sedan kliva på i den allra första omgången anställda soldater var inte helt enkelt. Förvirringen och osäkerheten var ganska stor inom Försvarsmakten, minns Orry.

– Inte minst bland vissa av officerarna var det en omställning att gå från att jobba med värnpliktiga till att ens soldater plötsligt också var kollegor. Vi som anställdes på kompaniet var ju även alltifrån helt nymuckade värnpliktiga till folk med många års arbetslivserfarenhet och flera utlandsmissioner i bagaget, säger Orry.

Han minns även att omställningen initialt ledde till många konflikter mellan de GSS-anställda och cheferna. Men på det hela taget gick det trots allt ganska bra och tog inte mer än kanske sex månader att acklimatisera organisationen till de nya förutsättningarna.

– Framförallt var det bra att vi hade de lite äldre med erfarenhet. De vågade säga ifrån på ett annat sätt och drev verkligen linjen att vi faktisk är anställda, precis som alla andra.

Kanske var det även där i början av den militära yrkesbanan som Orry insåg vikten av att engagera sig för att kunna vara med och påverka. Redan efter ett år var han medlem i förbundet och 2012 tog han uppdraget som listförhandlare.

– Vi, ett kompani om 64 personer, var både nationell och internationell militärpolisresurs för hela Försvarsmakten. Det var under den tid då vårt engagemang var stort i såväl Kosovo som Afghanistan. Så av 64 personer var runt 20 konstant iväg på internationell insats eller missionsutbildning. Det var oerhört mycket planering och omplanering. Ingen av soldaterna visste vad som gällde och många av officerarna kunde lätt missa saker i planeringen på grund av dess komplexitet. Cheferna slet nog ibland sitt hår i frustration.

Det har blivit många listor sedan 2012. Med tiden blev Orry den man vände sig till för att få hjälp med hur det funkade – såväl chefer som medarbetare sökte hans råd.

– Jag ser den fackliga rollen mycket som att vi kan vara ett stöd, inte bara för medlemmarna utan lika mycket för cheferna. Man ska inte heller glömma att cheferna oftast också är medlemmar så hjälpen blir dubbelt positiv. Att stötta i planeringen innebär att chansen ökar att det blir rätt från början. Naturligtvis är vi även ibland kontrollfunktion, men främst ser jag det som att vi – fack och arbetsgivare – är samarbetspartners, säger Orry.

Samarbete i stället för konflikt är ett förhållningssätt som Orry flera gånger återkommer till.

– Facket och arbetsgivaren – det är vi tillsammans som löser problem, inte vi mot dem. Ser man det så kommer det inte att funka. Jag ser min, och fackets, roll som tvådelad. Vi är en hjälpande hand för arbetsgivaren, samtidigt är vi ett skydd för arbetstagaren.

I dag jobbar Orry heltid som facklig förtroendeman för Livgardets officersförening. Efter föräldraledigheten till sommaren kommer han att gå tillbaka på 50 procent fackligt och 50 procent i verksamheten. Han sitter även som sekreterare i lokalföreningens styrelse och har fortsatt rollen som listförhandlare på förbandet. 

Hur har det varit att jobba som GSS och samtidigt ha den fackliga rollen, har du stött på motstånd?

– Nja, oftast funkar det bra, några tillfällen mindre bra. Ibland har det varit svårt för vissa att hålla reda på vilken Orry man pratar med, den fackliga förtroendemannen och listförhandlaren, eller medarbetaren. När jag delar arbetstiden mellan det fackliga och verksamheten försöker jag lösa det genom att vara civilklädd när jag jobbar fackligt och bära uniform när jag är militär. Men ibland måste man byta hatt innan man hinner byta kläder.

Men Orry understryker dock att engagemanget i Officersförbundet mestadels varit väldigt positivt och givande, och uppmanar fler från GSS-sidan att engagera sig.

– Framförallt är det kul. Samtidigt är det oerhört lärorikt. Man får en bättre insikt i hur saker och ting funkar utanför den egna bubblan, en förståelse för helheten. Och vill man förändra något för sig själv och sina kollegor är det via facket som vägen framåt ligger.

Rollen som listförhandlare är något som Orry också understryker vikten av. Att vara med och se till att det blir rätt.

– Cheferna menar väl och vill att det ska bli bra. Man vill lösa uppgiften men kan inte alltid förhålla sig till våra avtal för att man ibland saknar kunskapen. Många chefer har koll, men långt ifrån alla. Då känns det bra att kunna hjälpa till. Men samtidigt måste man ha en ödmjukhet i sin approach, inte utgå från att jag har rätt och du har fel. Alla kan göra fel, även om man vill väl – chefer, fack och arbetstagare. Vad vi kan göra är att hjälpa varandra så att det blir rätt i slutändan, och ha en förståelse för att de flesta inte gör fel med avsikt. Vi jobbar mot samma mål. Ska det funka är det viktigt att släppa prestigen, våga fråga och erkänna att man kan ha fel.

Du talar mycket om vikten av samarbete. Är det vad som driver ditt fackliga engagemang?

– Jo, det kan man nog säga. Facket är någon som håller dig om ryggen, du är inte ensam. Om något jobbigt händer är vi kanske lite som en krockkudde också. Och ju fler vi är desto mjukare blir kudden, säger Orry och avslutar med ytterligare en liknelse:

– Granatkastarpluton här på Livgardet övar ofta med en tung trästock. Det är jäkligt svårt att släpa på den där stocken själv, men är man många kan man till och med springa med den. 

Orry med sitt huvudsakliga arbetsredskap under MP- karriären – motorcykeln.

FAKTA

Orry Finnermark
Ålder: 30 år
Fackligt uppdrag: Sekreterare i Livgardets officersförening, listförhandlare.
Bakgrund i korthet: Värnplikt som beriden militärpolis 2009. Anställd som GSS/K vid 115:e militärpoliskompaniet sedan 2010.
Familj: Fru Giselle och sonen Neo på 7 månader.
Bor: I Kallhäll utanför Stockholm
På fritiden: Dömer ishockey, kör MC och går Nijmegenmarschen (tre genomförda än så länge, siktar på elva).

Ur arkivet: