Senast publicerat
Senast publicerat:

Förbundsmötet och de 47 motionerna

Det har inkommit 47 motioner, det vill säga beslutsförslag från enskilda medlemmar och officersföreningar, till Förbundsmötet 14–16 november. Motionerna handlar om allt från att utreda och förhandla fram ett nytt utlandsavtal till att arbeta för att höja ersättningen för FM-dygn och för att sänka pensionsåldern för de som är födda 1988 eller senare. Här följer samtliga förslag i korthet. Läs dem i sin helhet på of-forbundsmote.se.

Redaktionen
Artikel från Officersförbundet.

Medlemskap

1. Förkorta tiden för utträde. Idag sker utträde tre månader från dess att ansökan om utträde inkommit. Motionen menar att utträde ska ske samma månad som ansökan om utträde inkommer.

2. Man ska kunna bli medlem i förbundet när man nominerats till officersutbildningen i stället för som idag när man preliminärt eller slutgiltigt antagits till officersutbildningen. 

3. Det ska skapas ny medlemskategori ”central medlem” som betyder att man är medlem i förbundet, men inte i en officersförening. 

Liknande läsning:

Förbundsmötet

4. Ändra tidpunkt när det bestäms hur många förtroendevalda som får delta från varje officersförening vid Förbundsmötet. Enligt förslaget bör tidpunkten vara vid lönerevision.

5. Be förbundets valberedning att ta bort ett kriterium för att bli nominerad de kommande Förbundsmötena. Det här Förbundsmötet är ett kriterium att den nominerade förväntas ha en fortsatt anställning i Försvarsmakten under förbundsperioden på tre år. Detta skapar åldersdiskriminering och kriteriet bör därför tas bort.

6. Att förbundsstyrelsen vid nästa Förbundsmöte ska återrapportera vad som hänt med motionerna som antagits.

Arbetsmiljöutbildning

7. I det fackliga programmet under förbundets målbild och arbetsmiljö lägga till tre ord så att det står ”Skyddsombud och chefer erbjuds riktad arbetsmiljöutbildning” och ”som genomförs tillsammans.”

8. Jobba för att Försvarsmakten inte ska tillsätta chefer med personalansvar utan att individen kan uppvisa dokumenterad arbetsmiljökunskap, samt verka för att individer med dokumenterade brister i sitt arbetsmiljöarbete inte nomineras till nivåhöjande utbildningar.

9. Öppna förbundets arbetsmiljökurser för civila skyddsombud som tillhör andra fackförbund. 

10. Ta fram en vidareutbildning för de skyddsombud som ska bli eller är huvudskyddsombud och att dessa utbildningar sker en gång om året.

Prestationsvärdering

11. Arbeta för att återinföra ett betygssystem där individers prestation kan jämföras.  

GSS/K

12. Jobba för tillsvidareanställningar för GSS/K, samt för att förenkla validering av kompetenta GSS som önskar bli specialistofficerare. 

Centralt planerade

13. Arbeta för tjänstgöringsort i hemmet för centralt planerad personal. 

Felaktiga löneutbetalningar

14. Jobba för att vid felaktig utbetalad lön ska återbetalning ske med det belopp man fått ut (dvs netto) och inte arbetsgivarens utgifter. 

Personalbil

15. Verka för att medlemmarna skall ha möjlighet till personalbil via
Försvarsmakten. 

Skotillägg

16. Jobba för att höja skotillägget.

Villkor för tekniker och övrig flygande personal i flygvapnet

17. Arbeta för särskild satsning på tekniker i flygvapnet.

18. Verka för att återinföra flygtillägget för övrig flygande personal i flygvapnet eller för att detta tillägg blir en %-sats av lönen i likhet med flygförarnas nya tillägg.

Hopptillägg

19. Driva frågan att även personal i fallskärmstjänst skall erhålla ett fast lönetillägg motsvarande både
dyktillägget och även flygtillägget kombinerat.

Villkor för fackliga förtroendemän

20. Arbeta för central ersättning för fackligt förtroendevalda och skyddsombud.

Tjänsteresa

21. Arbeta för att ”tjänsteresa med övernattning” framgår i lista. Vid uppkomna tjänsteresor bör arbetstagaren ersättas ekonomiskt.

Lön

22. Jobba för att partsgemensamma lönekartläggningar genomförs.  

Villkor för elever

23. Arbeta för att återinföra möjligheten att använda elevdygn för medlemmar som är undantagna arbetstidsreglering enligt 2.3.4.2 i Försvarsmaktens arbetstidsavtal och arbetstidsberoende ersättningar.

24. Jobba för att en konstruktion som hanterar FM-dygn för elever (ej tjänstlediga) på skola. 

25. Verkar för att elever vid FHS och MHS får en presentation av arbetstidsuttag redan vid start av utbildningen samt ersättning för undantaget från arbetstidsplanering.

Villkor vid tjänstgöring utomlands

26. Jobba för att ändra villkor vid insats eller internationell insats som inte är IMI exempelvis vid stöd till Ukraina. Ta fram ett avtal för hur operationer/insatser/utbildningar skall ske, alternativ i Avtalsrådet tar fram styrningar/tolkningar som stöd för organisationen för detsamma.  

27. Utreda och sedan förhandla med Arbetsgivarverket och Försvarsmakten om ett nytt utlandsavtal som omfattar alla typer av utlandstjänstgöring. Detta ska även omfatta en marknadsmässig ersättning för
medföljande anhörig.

28. Att göra en översyn och
modernisering av URA där särskilt ersättningsnivåerna för den medföljande förbättras.

29. Jobba för att ersättningar och villkor revideras i utlandsavtalet så att det blir mer tidsenligt och ligger i paritet med de förändringar som skett i arbetstidsavtalet. Att verka för att förhandla fram ett övergripande avtal som omhändertar all form av utlandstjänstgöring. Att höja Barntillägget så det ligger i en jämförbar nivå med Försäkringskassans bidrag (Socialbalken).

Villkor vid jour, beredskap eller stödinsats

30. Jobba för att arbetstagare ska få ersättning när det finns krav på
inställelsetid över 90 minuter.

31. Arbeta för att ersättningen för insatsberedskap höjs. 

32. Jobba för att ersättningen och villkoren för stödinsats revideras för att den ska ligga i paritet med till exempel insats och FM-dygn både ekonomiskt samt ledig tid efter genomförandet.

Försvarsmaktsdygn

33. Verka för att höja ersättningen vid FM-dygn under helg och högtid så att det bättre speglar av sig den uppoffring det innebär för medlemmen att vara frånvarande från sin familj likt det de gör vid beredskap, jour samt OB.

34. Arbeta för höjd ersättningen vid FM-dygn under helger.

35. Arbeta för att OB ersättning under FM-övningsdygn.

36. Jobba för att införa i arbetstidsavtalet att ersättning som utgår för lördag-, söndag- eller helgdag också ska utgå om medarbetaren är nollad eller är ledig.

37. Driva frågan att förhandla fram ett nödfalls FM-dygn som faller under samma premisser som övrigt stöd till civilsamhället.

38. Att verka för ändring i arbetstidsavtalet så ett gränsvärde för antalet uppkomna FM-dygn, i ett visst tidsintervall, finns. Gränsvärdet bör inte gälla när arbetstagaren har jour, beredskap eller insatsberedskap. Eller annat alternativ för att motverka ohälsosam mängd uppkomna FM-dygn inom insatsverksamheten.

39. Jobba för att arbetstagaren ges möjlighet att välja ökad ledigheten mot att minska ersättningen för
kompensation för FM-dygn.

40. Arbeta för att medlemmarna inte skall åläggas en högre årsarbetstid än vad som är normalt för övriga arbetsmarknaden. 

41. Verka för att minska FM-dygnslönetillägg till förmån för grundlön.

42. Jobba för förenkling avseende arbetstids- och rörlighetsavtalet.

Indexreglera tilläggen

43. Verka för att indexreglera fasta lönetillägg, tillägg och kompensationer.

Pension

44. Arbeta för att pensionsåldern för dem som är födda 1988 eller senare sänks så att reglerna liknar dem som är födda 1987 eller tidigare.

Ersättning till förbundets förtroendevalda

45. Att förbundet behandlar alla, av förbundsmötet valda förtroendepersoner, lika avseende pensionsavsättningar, oaktat om förbundsmötet tillstyrker eller avslår pensionsavsättningar. Att arvoden i förbundets tjänst ger tjänstepensionsrätt ifrån Officersförbundet för de, utav förbundsmötet valda, förtroendepersonerna. Att förändra i proposition nr 10, ersättningskommitténs förslag till ersättningar, arvoden och direktiv, i enlighet ovanstående första Att-sats. Att: förändra i proposition nr 10, ersättningskommitténs förslag till ersättningar, arvoden och direktiv, i enlighet ovanstående andra Att-sats.

46. Se över ersättningen för förbundets ordförande, så att arvodet ligger minst i paritet med vad andra förbund, i liknande storleksklass, arvoderar sin ordförande.

Medlemsavgiften

47. Förändra medlemsavgiften så att den överensstämmer bättre med medlemmens inkomst. 

Så här fungerar motionerna

De beslutsförslag som kommer från förbundsstyrelsen kallas för propositioner. De beslutsförslag som kommer från enskilda medlemmar och officersföreningar kallas för motioner. Motionerna är föreningarna och medlemmarnas kompletteringar eller justeringar av propositionerna. Du kan redan nu läsa propositionerna på of-forbundsmote.se Förbundsstyrelsen läser motionerna och lämnar sina rekommendationer till vilka beslut Förbundsmötet bör fatta. Senast 14 oktober kommer motionerna med styrelsens rekommendationer finnas på of-forbundsmote.se Din officersförening kommer sen bereda motionerna och bestämma hur de kommer rösta vid förbundsmötet. Kontakta din officersförening och tala om vad du tycker motionerna.

Det här är Förbundsmötet

Förbundsmötet är Officersförbundets högst beslutade organ och sammanträder vart tredje år. På mötet deltar förtroendevalda, så kallade ombud, för att representera sina medlemmar och sin officersförening. På mötet väljs förbundsstyrelse med ordförande som ska arbeta i mötets anda de kommande åren. Det beslutas också om budget, stadgar och fackligt program (de frågor förbundet ska driva). 

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Stefan Nilsson blev tidigt fackligt engagerad och upptäckte ett intresse för arbetsmiljöfrågor, men att det skulle leda honom hela vägen till att bli Försvarsmaktens centrala huvudskyddsombud var inte något som han kunde föreställa sig.

    Redaktionen
    Magnus Laupa
    ”Jag trodde inte jag skulle hamna där jag gjorde när jag började engagera mig fackligt, men det ena steget har lett till det andra. Det har varit väldigt stimulerande”, säger Stefan Nilsson.
    ”Jag trodde inte jag skulle hamna där jag gjorde när jag började engagera mig fackligt, men det ena steget har lett till det andra. Det har varit väldigt stimulerande”, säger Stefan Nilsson.

    I sin ungdom var Stefan med i Frivillig befälsungdom och visste redan då att han var intresserad av att fortsätta inom Försvarsmakten. 

    – När jag gick i sjätte klass sa jag att antingen blir jag militär eller musiker.

    Han är ängelholmare sedan barnsben och även om den ursprungliga planen var att göra värnplikt inom armén blev det efter ett uppskov istället värnpliktstjänstgöring inom flyget hemma i Ängelholm. Han trivdes och fortsatte på Officershögskolan. När han var klar 1988 arbetade han först som markförsvarsofficer och sedan som räddningsledare. Allt på skånska flygflottiljen, F 10.

    – Jag hade en nybildad familj, statlig anställning och bodde nära min arbetsplats. Det var guld och gröna skogar, säger Stefan Nilsson och skrattar.

    Under ett stormigt och långt fackligt årsmöte blev Stefan invald som ledamot i styrelsen. En kollega hade uppfattat ett visst intresse för fackliga frågor och ropade därför upp hans namn.

    – Det var inte planerat, men jag sa inte heller nej. 

    Sedan kom en tid med nedläggningar och nedskärningar inom Försvarsmakten och Stefan ställdes inför tuffa val. Han övervägde att börja arbeta i det civila, men kände trots allt att det inte var tillräckligt attraktivt.

    – Det var dock lite som en spark i baken för då fick jag vidareutbilda mig till kapten för att börja arbeta som kurschef vid R3-skolan på Försvarsmaktens skolor i Halmstad. 

    »Det ligger i människans natur att man vill visa det positiva, men ibland måste man visa det negativa också.«

    Efter ett år i Halmstad blev han invald även i den styrelsen. Han var inte närvarande vid det konstituerande mötet och fick därmed ansvar för de frågor som ingen annan ville ha – nämligen arbetsmiljöfrågorna. 

    – Jag kom in på ett bananskal. Jag visste inte vad arbetsmiljöfrågorna innebar, men jag blev intresserad. Och jag gick några kurser som Officersförbundet arrangerade. 

    Han blev efter några år först skyddsombud och sedan huvudskyddsombud. Under tiden var det nedskärningar och stora omvälvningar på Halmstadsskolorna som resulterade i att Stefan fick många frågor på sitt bord. 

    – Jag har alltid ansett att det måste finnas en balans mellan resurser och uppgifter. När man gör nedskärningar och expansioner ska man alltid göra riskbedömningar, men på den tiden fanns inte riktigt det tänket. 

    Under tiden fick han god kontakt med Pelle Avelin, dåvarande ombudsman på Officersförbundet, som delade hans intresse för arbetsmiljöfrågor. När en tjänst som ombudsman på förbundets kansli i Stockholm blev ledig var det Stefan som sökte och fick den.  

    – Det var spännande. Samma frågor som jag jobbat med lokalt fick jag då arbeta med centralt. Det gav nya perspektiv. 

    Efter två år skulle Stefan återvända till sin ordinarie tjänst, men fick ett erbjudande om att åka till Afghanistan med FS 20. Han tackade ja.

    – Det var första gången jag arbetade med ett arméförband. Det var intressant då förbandskulturerna vi kommer från skiljer oss åt, men vi skrattade mest åt det. Jag var nyfiken på om man kunde driva arbetsmiljöfrågor även under de omständigheterna. Det var intensivt och när kvällen kom var det ofta någon som knackade på dörren och ville prata. 

    Efter en sväng till som ombudsman på förbundet blev Stefan verksamhetsäkerhetsofficer på Försvarsmaktens tekniska skola, men det gick bara ett halvår innan han 2014 blev vald till Försvarsmaktens centrala huvudskyddsombud.  Det är fyra fackförbund, Officersförbundet, Försvarsförbundet, Saco och Seko, som han arbetat på uppdrag av. Han blev omvald igen 2017 och hade uppdraget sammanlagt i sex år innan han slutade den 1 november. 

    – Det roligaste är att jag rest och träffat personal i hela Försvarsmakten. Ena veckan har jag tagit rygg på Säkerhetsinspektionen när de har varit ute på förbanden. Jag har fört dialog med alla – från soldat till förbandschef – om deras arbete, om balansen mellan uppgifter och resurser och om någonting skaver. Veckan efter har jag varit på Högkvarteret, suttit i samverkansmöten och träffat generaler. Då har jag kunnat ta exempel från veckan innan.

    Stefan pausar innan han fortsätter: 

    – Det ligger i människans natur att man vill visa det positiva, men ibland måste man visa det negativa också. Det finns en tystnadskultur i Försvarsmakten. Jag har som centralt huvudskyddsombud upplevt att jag haft möjlighet att säga mer vad jag tycker och tänker och samtidigt haft ett visst skydd, även om det inte varit bekvämt. Det har trots allt drivit mig. 

    Han anser att alla har rätt till en god arbetsmiljö, både chefer och medarbetare. Då är det viktigt att ha ett bra samarbete och att skyddsombud finns på plats.

    – Jag tycker att vi medarbetare tillsammans har en skyldighet att göra allt för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att göra ett bra arbete. Någon måste kliva fram och bli talespersoner. För mig är detta att engagera sig. Chefen har ansvar men någon måste ”slå i klockan” när något inte står rätt till. Många gånger är det vi medarbetare som ser var det skaver. Chefen hinner inte vara överallt. Som skyddsombud får du vara med och bidra till en bättre arbetsmiljö för alla.

    Bland det svåraste med arbetet har enligt Stefan varit personärenden om kränkande särbehandling.

    – Det har varit några personer som har kommit till mig och berättat om hur de upplevt kränkande särbehandling. Det har varit fruktansvärda historier. Jag har alltid lyssnat, men det tär på en. Jag har känt att om inte jag kan hjälpa dem så kan ingen hjälpa dem, samtidigt som det har varit svårt att få till verklig förändring och hjälp. 

    Det har funnits delade meningar om vad det centrala huvudskyddsombudet ska ha för insyn och befogenheter. Det var en pågående konflikt som i slutet av Stefans tid som centralt huvudskyddsombud resulterade i ett nytt samverkansavtal med Försvarsmakten och en ny organisation för skyddsombuden. 

    Under förbundsmötet 2020 fick Stefan en förtjänstmedalj för sina fackliga insatser. 

    – Jag är glad och stolt. Det känns som en form av erkännande på att det jag har gjort har uppskattats. Det känns också som en bekräftelse på de uppmuntrande ord och ryggdunkar jag ofta mötts av.

    Nu återvänder Stefan till sin tidigare tjänst som verksamhetsäkerhetsofficer på Försvarsmaktens tekniska skola, men bara för en kort tid då han blev vald till ersättare som huvudskyddsombud för armén. Ordinarie huvudskyddsombud genomför utlandstjänst i ett halvår. 

    – Det är bara för ett halvår och det är skönt att dra sig tillbaka. Vem vet vad som händer sedan? Jag tänker att de får säga var de behöver mig så går jag dit, säger han och skrattar. 

    FAKTA

    Stefan Nilsson

    Ålder: 57.

    Fackliga uppdrag: Styrelseledamot F 10, styrelseledamot Försvarsmaktens Halmstadsskolor, skyddsombud, huvudskyddsombud, ombudsman Officersförbundet, Försvarsmaktens centrala huvudskyddsombud. 

    Bakgrund i korthet: Värnplikt 1985–1986, Officershögskolan 1986–1988, markförsvarsofficer, räddningsledare, kurschef på Försvarsmaktens Halmstadsskolor, ombudsman Officersförbundet, verksamhetsäkerhetsofficer på Försvarsmaktens tekniska skola, Försvarsmaktens centrala huvudskyddsombud. 

    Familj: Gift. Fyra vuxna barn (”Alla utflugna, även om det inte känns så ibland för de hälsar på så mycket.”)

    Bor: I Ängelholm.

    På fritiden: Spelar keybord och synt. Och cyklar. (”Jag tycker om att cykla mig trött.”) 

    Ur arkivet: