Senast publicerat
Senast publicerat:

Försvarsmakten kartlägger behovet av reservofficerare

Reservofficerare är den yrkesgrupp som vid höjd beredskap ska tjänstgöra som chefer i mobiliseringsförbanden. Över 7 000 reservofficerare finns registrerade, men många av dem har inte tjänstgjort på över tio år och medelåldern är hög. Nu kartläggs deras kompetens och tjänstbarhet som ett led i att stärka krigsförbanden.

Linda Sundgren
Examensceremoni för nya reservofficerare på Militärhögskolan Halmstad 2021.

Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten

Under 1900-talet fyllde reservofficerarna en funktion i krigsorganisationen som chefer i mobiliseringsförbanden vid höjd beredskap. Men efter kalla krigets slut minskade behovet av den yrkesgruppen. Nyrekryteringen avtog och under flera år utbildades inga nya reservofficerare.

– Vi slutade att utbilda reservofficerare 2003. I det nya insatsförsvaret bedömdes att behovet av reservofficerare skulle täckas av förtidsavgångna yrkesofficerare och deras främsta uppgift skulle vara att ersätta yrkesofficerare som deltog i internationella insatser, säger överstelöjtnant Lennart Ek vid Försvarsstabens genomförandeavdelning.

Efter att Rysslands militära aktiviteter började öka igen beslutades att krigsorganisationen skulle stärkas. Reservofficersutbildningen återupptogs 2012 och enligt Lennart Ek har organisationen under senare år tillförts i snitt runt 150 nya reservofficerare per år, varav cirka 100 är förtidsavgångna yrkesofficerare. 

– Ungefär hälften av alla yrkesofficerare som lämnar Försvarsmakten väljer att bli reservofficerare. Helst skulle vi förstås vilja att alla yrkesofficerare som slutade blev reservofficerare, men det är svårt att bedöma vad som är en rimlig ambitionsnivå. Att 50 procent av de som slutar vill tjänstgöra som reservofficerare är kanske ganska bra, säger han.

Ungefär hälften av alla yrkesofficerare som lämnar Försvarsmakten väljer att bli reservofficerare.

Vid årsskiftet fanns det enligt Försvarsmaktens årsredovisning 7 139 reservofficerare medan organisationens behov fram till 2030 bedöms vara cirka 5 800. Men hur tjänstbarheten bland reservofficerarna ser ut är oklart. Medelåldern är 55 år och många av dem har inte tjänstgjort på tio år eller mer. Nu pågår en kartläggning för att reda ut hur många av reservofficerarna som faktiskt är tillgängliga för tjänstgöring.

– Vi tittar framför allt på två saker. Ett, är man möjlig att krigsplaceras och två, vilken kompetens har man utöver den militära. Även den som inte kan krigsplaceras kan ha en kompetens som Försvarsmakten, eller totalförsvaret för den delen, kan ha stor nytta av, säger Lennart Ek.

Han konstaterar att reservofficerare ofta är välutbildade och med höga positioner inom bland annat näringslivet. Många gånger har de också kunskaper som är efterfrågade såväl militärt som civilt.

Liknande läsning:

– Reservofficerarna gör det möjligt för oss att hela tiden suga åt oss det senaste inom vissa kunskapsområden som it, teknik och cyber. Om vi själva skulle ha den kompetensen skulle vi behöva dubbelutbilda yrkesofficerare, säger Lennart Ek och fortsätter:

– Nato är i sin policy väldigt tydlig med hur man ser på reservistsystemet. Möjligheten för Nato att ligga på förmågetoppen och bli farlig för motståndaren är beroende av reservofficerarnas kompetens.

Lennart Ek säger att reservofficerare redan idag stödjer Försvarsmakten inom flera områden.

– Det finns utmärkta exempel på detta. Inte minst i Högkvarteret där vi har ett antal reservofficerare som till och från kommer in och arbetar i olika projekt.

Senast den 30 juni ska försvarsvarsgrenar och stridskrafter avrapportera till Försvarsstaben hur tillgången till reservofficerare ser ut inom respektive försvarsgren. Utifrån den kartläggningen ska Försvarsmakten analysera behovet av åtgärder för att säkerställa tillgången till reservofficerare.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Tystnadskultur är ingenting som gynnar vare sig arbetsmiljön eller den skarpa verksamhet som bedrivs inom myndigheten. Det säger Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör i Försvarsmakten. Nu utvecklas ett analysverktyg som ska kunna användas för att upptäcka den sortens problem ute på förbanden.

    Linda Sundgren
    Tystnadskultur

    Foto: Björn Öberg

    Den här artikeln är en del av en serie artiklar om tystnadskultur i Försvarsmakten.

    Hälften av Försvarsmaktens anställda har någon gång upplevt tystnadskultur under sin tjänstgöring. Det visar en forskningsrapport från Försvarshögskolan. Att åtgärda problemen kan vara både svårt och tids­­krävande, men nu pågår ett arbete vid Försvarsstabens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka den här typen av destruktivt ledarskap ute på förbanden.

    Den forskning som bedrivs vid Försvarshögskolan och som visar att hälften av de anställda i Försvarsmakten någon gång upplevt tystnadskultur, har överste Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning, inte tagit del av. Han säger att han inte uppfattar problemen som så stora som forskningen visar.

    – Det är otroligt tråkigt att höra de här siffrorna, men vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind (Försvarsmaktens medarbetarundersökning red anm) som är vårt känselspröt ut mot organisationen, säger Jonas Karlsson.

    I den senaste publicerade FM Vind-undersökningen som genomfördes 2024, fick påståendet ”På vårt förband kan jag utan rädsla för att drabbas av negativa konsekvenser öppet berätta om felaktigheter och missförhållanden jag upplever”, 69 av 100 poäng.

    – Oavsett utbredning är tystnadskultur absolut ingenting som Försvarsmakten vill ha. Det kan påverka både arbetsmiljö och den skarpa verksamhet som vi bedriver och vi kan inte lösa våra uppgifter om vi är destruktiva, säger Jonas Karlsson.

    Vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind …

    Att det finns medarbetare som vittnar om att de efter att ha framfört kritik drabbats av repressalier i form av exempelvis förflyttning på oklara grunder eller utfrysning, är något som Jonas Karlsson menar inte hör hemma i myndigheten.

     – Sådant ska vi som medarbetare i Försvarsmakten inte behöva acceptera. Vi vill inte ha en organisation där den som för fram sin åsikt sätts på standby. Hela vår värdegrund bygger på öppenhet och att vi har en rak och ärlig kommunikation för att kunna omsätta vår verksamhet och uppdragstaktik i den skarpa verksamhet som vi bedriver, säger han.

    Jonas ­Karlsson

    Jonas Karlsson

    Ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning

    Forskning visar att det finns faktorer som ökar risken för att tystnadskultur ska uppstå, däribland tydliga hierarkier och chefer med stort inflytande över enskilda medarbetares yrkesmässiga framtid; parametrar som återfinns i Försvarsmakten. Jonas Karlsson framhåller dock att det finns mekanismer inbyggda i karriärsystemet som ska motverka att personal hamnar i beroendeställning till enskilda chefer.

    – En bedömning av en medarbetare ska inte bara göras av en chef. Går processen rätt till ska du ha en 360-gradersbedömning av den individ som är på väg till en skola eller vidare i karriären. Fungerar det minskar risken för jäv och tystnadskultur, säger Jonas Karlsson.

    Han menar att det förebyggande arbetet mot tystnadskultur handlar om att skapa tillit och trygghet och att ledningen och ledarskapets ansvar är centralt i detta. Eftersom chefer själva ofta är en del av problemet när en tystnadskultur uppstår, skulle han vilja att frågan lyftes redan under yrkesofficersutbildningarna.

    – Vi behöver starta rätt med första linjens chef som tar sitt första chefsansvar. De behöver ha en uppfattning om hur man bemöter medarbetare som kommer med kritik eller förslag på förändring. Jag ser också en möjlighet att omhänderta detta i introduktionsutbildningen vid förbanden, säger Jonas Karlsson.

    Nyligen startade ett arbete vid Försvarsmaktens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka signaler om tystnadskultur. Meningen är att förbanden själva ska kunna använda verktyget för att analysera svaren på de frågor i FM Vind-­enkäten som kan knytas till tystnadskultur. Fredrik Nordenmark är HR-strateg på HR-avdelningen och deltar i utvecklingen av det nya analysverktyget.

    Fredrik Nordenmark

    Fredrik Nordenmark

    HR-strateg

    – Modellen är tvådelad, där den ena delen talar om att här finns det inslag av tystnadskultur och den andra delen att det finns risk för tystnadskultur. Vi på HR-avdelningen kommer att kunna stämma av läget i hela Försvarsmakten vartannat år medan försvarsgrenarna också har möjlighet att fokusera mer på de här frågorna i de pulsmätningar som kommer däremellan. 

    Enligt Fredrik Nordenmark kommer samtliga organisationsenheter och försvarsgrenar att erbjudas utbildning i analysverktyget, innan utrullningen av nästa FM Vind-enkät i höst.

    Ur arkivet: