Senast publicerat
Senast publicerat:

Försvarsmakten kartlägger behovet av reservofficerare

Reservofficerare är den yrkesgrupp som vid höjd beredskap ska tjänstgöra som chefer i mobiliseringsförbanden. Över 7 000 reservofficerare finns registrerade, men många av dem har inte tjänstgjort på över tio år och medelåldern är hög. Nu kartläggs deras kompetens och tjänstbarhet som ett led i att stärka krigsförbanden.

Linda Sundgren
Examensceremoni för nya reservofficerare på Militärhögskolan Halmstad 2021.

Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten

Under 1900-talet fyllde reservofficerarna en funktion i krigsorganisationen som chefer i mobiliseringsförbanden vid höjd beredskap. Men efter kalla krigets slut minskade behovet av den yrkesgruppen. Nyrekryteringen avtog och under flera år utbildades inga nya reservofficerare.

– Vi slutade att utbilda reservofficerare 2003. I det nya insatsförsvaret bedömdes att behovet av reservofficerare skulle täckas av förtidsavgångna yrkesofficerare och deras främsta uppgift skulle vara att ersätta yrkesofficerare som deltog i internationella insatser, säger överstelöjtnant Lennart Ek vid Försvarsstabens genomförandeavdelning.

Efter att Rysslands militära aktiviteter började öka igen beslutades att krigsorganisationen skulle stärkas. Reservofficersutbildningen återupptogs 2012 och enligt Lennart Ek har organisationen under senare år tillförts i snitt runt 150 nya reservofficerare per år, varav cirka 100 är förtidsavgångna yrkesofficerare. 

– Ungefär hälften av alla yrkesofficerare som lämnar Försvarsmakten väljer att bli reservofficerare. Helst skulle vi förstås vilja att alla yrkesofficerare som slutade blev reservofficerare, men det är svårt att bedöma vad som är en rimlig ambitionsnivå. Att 50 procent av de som slutar vill tjänstgöra som reservofficerare är kanske ganska bra, säger han.

Ungefär hälften av alla yrkesofficerare som lämnar Försvarsmakten väljer att bli reservofficerare.

Vid årsskiftet fanns det enligt Försvarsmaktens årsredovisning 7 139 reservofficerare medan organisationens behov fram till 2030 bedöms vara cirka 5 800. Men hur tjänstbarheten bland reservofficerarna ser ut är oklart. Medelåldern är 55 år och många av dem har inte tjänstgjort på tio år eller mer. Nu pågår en kartläggning för att reda ut hur många av reservofficerarna som faktiskt är tillgängliga för tjänstgöring.

– Vi tittar framför allt på två saker. Ett, är man möjlig att krigsplaceras och två, vilken kompetens har man utöver den militära. Även den som inte kan krigsplaceras kan ha en kompetens som Försvarsmakten, eller totalförsvaret för den delen, kan ha stor nytta av, säger Lennart Ek.

Han konstaterar att reservofficerare ofta är välutbildade och med höga positioner inom bland annat näringslivet. Många gånger har de också kunskaper som är efterfrågade såväl militärt som civilt.

Liknande läsning:

– Reservofficerarna gör det möjligt för oss att hela tiden suga åt oss det senaste inom vissa kunskapsområden som it, teknik och cyber. Om vi själva skulle ha den kompetensen skulle vi behöva dubbelutbilda yrkesofficerare, säger Lennart Ek och fortsätter:

– Nato är i sin policy väldigt tydlig med hur man ser på reservistsystemet. Möjligheten för Nato att ligga på förmågetoppen och bli farlig för motståndaren är beroende av reservofficerarnas kompetens.

Lennart Ek säger att reservofficerare redan idag stödjer Försvarsmakten inom flera områden.

– Det finns utmärkta exempel på detta. Inte minst i Högkvarteret där vi har ett antal reservofficerare som till och från kommer in och arbetar i olika projekt.

Senast den 30 juni ska försvarsvarsgrenar och stridskrafter avrapportera till Försvarsstaben hur tillgången till reservofficerare ser ut inom respektive försvarsgren. Utifrån den kartläggningen ska Försvarsmakten analysera behovet av åtgärder för att säkerställa tillgången till reservofficerare.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarsgrenscheferna ska rapportera direkt till ÖB, Högkvarteret omstruktureras till en ny stab och metoderna för att leda Försvarsmakten ska förändras. Det är några av förändringarna när Försvarsmaktens centrala ledning nu ska göras om. Målet är en Natoanpassad och förenklad organisation som snabbare kan fatta beslut och bättre leda Försvarsmakten i krig.

    Josefine Owetz
    Carl-Johan Edström
    ”Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi”, säger Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben.

    Foto: Foto: Claudio Bresciani/TT

    Under det senaste decenniet har Försvarsmakten förändrat myndighetens centrala ledning i flera steg. Arbetet har bland annat omfattat etableringen av försvarsgrensstaber och bildandet av Försvarsstaben. Sedan Sveriges Natointräde har ytterligare anpassningar gjorts.

    Men enligt generallöjtnant Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben, finns det fortfarande överlappande ledningsnivåer som riskerar att skapa avstånd mellan ÖB och kärnverksamheten. Han leder projektgruppen som arbetar med att ta fram utformningen av den nya centrala ledningen på uppdrag av ÖB.

    – Vi påbörjar nu en stor förändring av den centrala ledningen i Försvarsmakten. Det är en förändring som är nödvändig och som bygger på det försämrade omvärldsläget och på vad som krävs av en försvarsmaktsledning. Vi behöver skapa en mycket effektivare ledning.

    Förändringen genomförs i två större steg. Från den 1 januari 2027 ska arméchefen, marinchefen och flygvapenchefen bli direktrapporterande chefer till ÖB, i stället för som i dag till chefen för Försvarsstaben. Carl-Johan Edström, som själv tidigare varit flygvapenchef, beskriver förändringen som efterlängtad.

    – Det här är en viktig förändring och det har varit en stor drivkraft för mig. Vi hade egentligen kunnat göra det här tidigare, vid de första förändringarna av Högkvarteret redan 2018 och 2023, men vi valde att ta det stegvis.

    Utöver ändringen för försvarsgrenscheferna har ett arbete inletts för att Försvarsmakten ska få en mer sammanhållen styrning och ledning. Idag leder ÖB myndigheten genom Försvarsmaktens strategiska plan (FMSP), medan chefen för Försvarsstaben bland annat styr försvarsgrenarnas uppdrag och ekonomi genom Försvarsmaktens genomförandeplan (FMGP). Framöver är målet att ÖB ska kunna leda, följa upp och göra avvägningar för den samlade verksamheten utifrån en plan, istället för dagens två.

    – När försvarsgrenscheferna blir direktrapporterande chefer så blir det en plan som vi leder och följer upp på.

    Vi genomför ständig avskräckning och försvar. Det innebär att tid är en mycket viktigare faktor. Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi.

    Samtidigt ska Försvarsmakten bli bättre rustad för att leda multidomäna operationer och verka tillsammans med allierade i Nato.

    – Vi sitter i en organisation som metodmässigt och organisatoriskt har en tyngdpunkt mot myndighetsledning och förvaltning och är ganska svag på central ledning och försvarsoperationer, säger Carl-Johan Edström.

    Förändringen handlar också om själva metoden för att leda Försvarsmakten. Beslut ska kunna fattas snabbare och mer decentraliserat, och ledningen ska kunna hantera både grundberedskap och högre beredskapslägen.

    – Vi genomför ständig avskräckning och försvar. Det innebär att tid är en mycket viktigare faktor. Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi.

    Nästa stora steg tas den 1 januari 2028. Då ska ÖB börja leda Försvarsmakten enligt den nya metoden samtidigt som Högkvarteret omstruktureras till en ny stab. Exakt hur den ska se ut är ännu inte bestämt, men Försvarsstaben, Operationsledningen, Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten och Högkvarterets stab ska organiseras i en struktur anpassad både för svenska förhållanden och Nato.

    – Vi kommer att börja jobba med det i höst och bestämma oss våren 2027 för att sedan, med hjälp av arbetstagarorganisationerna, bemanna organisationen.

    Nya Högkvarteret

    I mars blev det klart att Högkvarteret om några år kommer att flytta till en fastighet i Frösundavik i Solna. HKV:s lokaler på Lidingövägen är i behov av renovering.

    Foto: Fastighets AB Solna Haga

    Sveriges Natointräde påverkar både organisationen och hur Försvarsmakten ska arbeta. Metoder, teknik och ledningssystem måste fungera såväl nationellt som tillsammans med andra allierade, förklarar Carl-Johan Edström.

    – Allting vi gör i den här förändringsledningen måste vara interoperabelt. Det måste fungera både nationellt och som en allierad.

    I arbetet studerar projektgruppen också hur andra länder organiserar sina högkvarter. Bland annat görs besök i de nordiska länderna, andra Natoländer och Ukraina.

    – Vi kommer inte hitta att ”det där är modellen som vi vill gå mot”. Vi kommer att titta på alla och försöka förstå fördelar och nackdelar och hur vi kan applicera det så bra som möjligt för oss själva, säger Carl-Johan Edström.

    Digitalisering är också en viktig del av arbetet, både för myndighetsledningen och för möjligheten att leda operationer och dela information och lägesbilder. Ambitionen är bland annat att minska administrationen och ge personalen mer tid för exempelvis beslutsfattande.

    – Vi står i ett skifte där den digitala möjligheten att påverka hur man leder Försvarsmakten är massiv. Vi har redan testat AI-modeller inom delar av Försvarsstaben och Högkvarteret med goda resultat.

    På sikt ser Carl-Johan Edström samtidigt ett behov av att få ut fler officerare från staberna till förbanden.

    – Vi är generellt för stora i staberna. Om digitaliseringen och möjligheten att leda på ett effektivare sätt innebär att vi kan få ut fler officerare i verksamheten så är det bara bra.

    Omorganisationen ska genomföras inom nuvarande ekonomiska och personella ramar. Samtidigt ska personalens kompetens utvecklas och anpassas efter nya ledningens behov.

    – Ingen kommer att förlora sitt jobb, men det är inte säkert att den exakta arbetsuppgift man har idag finns i organisationen den 1 januari 2028. Men vi har fantastisk personal som vi vet att vi kommer att kunna kompetensutveckla.

    Ur arkivet: