Senast publicerat
Senast publicerat:

Vi söker fortfarande ÖB för en kommentar

Josefine Owetz
Margareta Bloom Sandebäck
Josefine Owetz, Chefredaktör

Den 24 juni mejlar jag Försvarsmaktens kommunikationsavdelning med en förfrågan om en kommentar från överbefälhavare Micael Bydén. Officersförbundet har samma dag publicerat ett videoklipp med förbundsordförande Lars Fresker kring införandet av trebefälssystemet. Lars har synpunkter på hur ÖB och Försvarsmaktens ledning har kommunicerat beslutet till de anställda. ”Det finns ett informationsunderskott, både för oss som förbund men framför allt för de berörda medlemmarna. Det öppnar upp för ryktesspridning och många hör av sig till oss och mår dåligt över situationen”, säger Lars Fresker.

» I mitten av september kontaktar jag Försvarsmakten återigen för att höra hur det går. Inget svar. «

Jag kontaktar därför kommunikationsavdelningen och frågar om ÖB vill ge en kommentar till Officerstidningen om hur han ser på kritiken från Officersförbundet. ”Hade han kunnat ha kommunicerat beslutet på ett annat sätt till personalen?”, skriver jag i mejlet. Jag får en bekräftelse på att intervjuförfrågan har mottagits. Sedan går veckorna. Tystnad. Sommaren kommer, och går. I mitten av september kontaktar jag Försvarsmakten för att höra hur det går. Inget svar.

Ytterligare en vecka senare påminner jag om min påminnelse om kommentar. Då hänvisas jag till ett inlägg som Försvarsmaktens kommunikationsdirektör har skrivit på myndighetens bloggportal, som är en replik på en debattartikel som publicerats på Kkrva:s blogg med rubriken ”Därför slutför Försvarsmakten införandet av ett trebefälssystem”. ”Det här är den kommentaren vi ger och hänvisar dig till” får jag till slut som svar med en länk till inlägget.

Det är problematiskt att myndigheten duckar för frågor och gömmer sig bakom enkelriktad kommunikation. Att enbart kommunicera via den egna bloggportalen är dock ett effektivt sätt att slippa undan kritik och följdfrågor. Jag anser att de anställda förtjänar bättre.

Öppet meddelande till ÖB: Intervjuförfrågan kvarstår.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarets materielverk har tecknat kontrakt med franska Naval Group om fyra nya fregatter till marinen. Det första fartyget ska levereras 2030.

    Josefine Owetz
    Kontrakt klart om fyra fregatter
    Kontraktet undertecknades av FMV:s generaldirektör Mikael Granholm och Naval Groups vd Pierre-Eric Pommellet ombord på en fransk fregatt den 31 augusti i Stockholm.

    Foto: Foto: Pontus Lundahl/TT

    De nya fregatterna är av klassen FDI, Frégate de Défense et d’Intervention, som även används av Frankrike och Grekland. Fartygen byggs i Frankrike och ska bland annat utrustas med luftvärnssystemen Aster 30 och CAMM-ER samt svenska system som sjömålsroboten RBS 15, torped 47 och Giraffe 1X.

    – Det här är en stor dag för FMV och för marinen. FMV tecknar nu kontrakt på fyra mycket avancerade fartyg som stärker både vår egen och Natos samlade försvarsförmåga, säger FMV:s generaldirektör Mikael Granholm i en artikel på FMV:s webbplats.

    Fregatterna ger avancerad och kvalificerad luftförsvarsförmåga och ökad förmåga till ubåtsjakt. De blir också viktiga för att etablera sjökontroll och skydda militära och civila transporter i Östersjöområdet.

    – Detta är en fråga som kommer att förändra marinen i grunden inom en mängd områden men samtidigt ett steg som är helt nödvändigt som allierad, säger marinchef Johan Norlén i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

    Kontraktet som är värt cirka 47 miljarder kronor omfattar även utbildningssystem, reservdelar och tillhörande materiel. Fartygen får namnen HMS Luleå, HMS Norrköping, HMS Trelleborg och HMS Halmstad. Leveranserna ska ske mellan 2030 och 2034.

     

    Ur arkivet: