Litet förtroende för svensk försvarsförmåga vid väpnat angrepp 

Svenska folket anser att vi behöver ett starkt försvar och få vill se minskade anslag till Försvarsmakten. Däremot är det bara en dryg femtedel av svenskarna som tror att Sverige har tillräcklig förmåga att stå emot ett väpnat angrepp. Det framgår av den senaste årliga nationella SOM-undersökningen som tar tempen på svenskarnas inställning till bland annat politik, myndigheter och andra institutioner. 

Opinionsmässigt seglar försvaret sedan några år i medvind – den nationella SOM-undersökningen genomförs varje höst och visar ett tydligt folkligt stöd för försvaret och den försvarspolitik som förts under försvarsminister Peter Hultqvist. Försvaret åtnjöt från de nationella SOM-undersökningarnas start 1986 och igenom hela 1990-talet en positiv förtroendebalans (den andel som uppger mycket eller ganska stort förtroende minus den andel som uppger mycket eller ganska litet förtroende) bland svenskarna. Från 1990-talets mitt inleddes dock en negativ långtidstrend och under 2000-talets inledning föll försvarets förtroendebalans under noll med en lägstanotering på -21 i 2008 års undersökning. Sedan 2017 års SOM-undersökning är svenskarnas förtroende för försvaret istället i en uppåtgående trend som fortsatte även i 2021 års nationella SOM-undersökning som genomfördes programenligt under september-december 2021. 

Försvarets förtroendebalans bland svenskarna blev +36 år i 2021 års SOM, en liten men stadig uppgång från +30 föregående år. Trots de senaste årens uppgångar kvarstår ett mindre förtroende för försvaret i befolkningen jämfört med förtroendet för bland annat polisen respektive domstolarna (+61 respektive +39). Av svenskarna uppger 49 procent ett mycket eller ganska stort förtroende för försvaret medan 13 procent uppger ett mycket eller ganska litet förtroende. Liksom i 2020 års undersökning uppger 38 procent ett varken stort eller litet förtroende för försvaret. 

 

Sedan några år uppvisar alla nuvarande riksdagspartiers sympatisörer en positiv förtroendebalans gällande försvaret. Allra störst förtroende uppger sympatisörer till Liberalerna (+60), därefter följer sympatisörer till Centerpartiet (+49), till Socialdemokraterna (+45), till Moderaterna (+44) respektive till Miljöpartiet (+42). På en egen nivå återfinns Kristdemokraternas sympatisörer (+30). Sverigedemokraternas sympatisörer verkar ha etablerat en stabilt positiv förtroendebalans (+15) efter att länge ha utgjort den enda sympatisörsgruppen med negativ förtroendebalans för försvaret. Sympatisörer till Vänsterpartiet uppger 2021 ett något minskat förtroende (+11) jämfört med 2020 vilket för första gången gör det lägre än SD-sympatisörernas, om än med liten marginal.  

Förtroendemåttet i den nationella SOM-undersökningen är erkänt komplext och mångfacetterat. Det inrymmer uppfattningar både om en verksamhets förmåga att sköta sitt uppdrag (utvärdering) och om dess betydelse för samhället (viktighet). Uppger någon exempelvis ett ”ganska litet förtroende” för försvaret så kan det stå för att personen inte anser försvaret utgöra en särdeles viktig samhällsfunktion – exempelvis att krigsrisken bedöms vara mycket liten – men uppfattar att verksamheten överlag fungerar väl. En alternativ tolkning av ”ganska litet förtroende” kan vara att försvaret anses vara mycket viktigt men att det inte alls har tillräcklig förmåga eller fungerar väl. 

För att bättre förstå nyanserna i svenskarnas uttryckta förtroende för försvaret har vi analyserat faktorerna viktighet respektive utvärdering mer i detalj genom att lägga till två påståenden. Påståendet ”Det är viktigt att Sverige har ett starkt militärt försvar” indikerar den betydelse/viktighet som den svarande tillmäter försvaret, och 75 procent av svenskarna instämmer (47 procent svarar ”helt riktigt”, 28 procent svarar ”delvis riktigt”). 11 procent anser att påståendet är helt (5 procent) eller delvis (6 procent) oriktigt. Vidare uppger 14 procent ”ingen uppfattning”. Opinionsbalansen (den andel som är mycket eller ganska positiva minus den andel som är mycket eller ganska negativa) för påståendet om vikten av ett starkt svenskt militärt försvar är således +66. Bland riksdagspartiernas sympatisörer noterar Moderaternas respektive Kristdemokraternas högst opinionsbalans med +79, strax före Centerpartiets respektive Liberalernas på +75. Sverigedemokraternas sympatisörer noterar opinionsbalans +72 och Socialdemokraternas sympatisörer opinionsbalans +59. Även sympatisörer till Miljöpartiet respektive Vänsterpartiet är tydligt, dock aningen mindre än övriga, övertygade om behovet av ett starkt militärt försvar (opinionsbalans +36 respektive +40). Försvaret uppfattas således som en viktig samhällsinstitution av befolkningen – en av grundpelarna för legitimitet och förtroende.  

Som ”utvärdering” inkluderades påståendet ”Försvaret skulle klara av att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp”. Det är således här fråga om ”utvärdering” i en mycket speciell mening, inte en utvärdering främst av den faktiska verksamheten utan en bedömning av en fiktiv situation av en typ som det moderna svenska försvaret aldrig har verkat i. Med detta förbehåll går det att konstatera att svenskarna inte tror att försvaret skulle klara av att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp. Medan försvaret överlag uppfattas som en viktig verksamhet bland befolkningen, saknas tro på att dess förmåga skulle vara tillräcklig i ett skarpt krigsfall. Tjugotre procent av svenskarna anser påståendet om försvarets tillräckliga förmåga vara helt eller delvis riktigt, medan 60 procent anser det vara helt eller delvis felaktigt (opinionsbalans blir således -37). Sjutton procent anger ingen uppfattning. Ingen kategori/grupp nedbruten på partisympati, kön eller ålder tror att försvaret skulle klara av att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp. Mest pessimistiska avseende försvarets förmåga är sympatisörer till Sverigedemokraterna respektive Liberalerna, minst (men fortfarande) pessimistiska är sympatisörer till Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Män är något, men inte dramatiskt, mer pessimistiska än kvinnor. 

Den nationella SOM-undersökningen genomfördes före årsskiftet och effekter av Rysslands anfallskrig i Ukraina avspeglas därmed givetvis inte alls i de redovisade resultaten, och inte heller de avseende inställningen till ett svenskt Nato-medlemskap. Bland övriga SOM-resultat kan noteras ett fortsatt starkt motstånd mot minskade försvarsutgifter samt en utbredd övertygelse att klimatförändringar leder till ökade friktioner och konflikter mellan länder. Avseende nästkommande SOM-undersökning, som genomförs nu i höst, återstår att se om krigsrapporteringens bild av Rysslands militära förmåga/oförmåga i Ukraina kommer att få svenskarna att ändra uppfattning om försvarets möjlighet att motstå ett (ryskt) militärt angrepp i mer positivt ljus. En relativt vanlig uppfattning i debatten är att analytiker kraftigt överskattat Rysslands militära förmåga och blir Sveriges och Finlands Natoansökningar beviljade ställs frågan om försvar mot ett militärt angrepp måhända i en annorlunda dager. Till ovanstående kommer den nu pågående upprustningen av försvaret, där riksdagens alla partier är eniga om att öka försvarsanslaget till två procent av BNP. Uppenbart är att svensk säkerhetspolitik är inne i sin mest dynamiska period på mycket länge och att svenskarna i stort, såhär långt, uttrycker ett starkt stöd för försvars- och säkerhetspolitiken och för försvarets utveckling. 

Redaktör: Linda Sundgren

Karl Yden
Karl Ydén, Reservofficer, samt forskare verksam bland annat vid Centrum för Studier av Militär och Samhälle (CSMS), Chalmers tekniska högskola, King’s College London och Kungl

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Officerstidningen kan vinna pris som årets facktidning på Tidskriftsgalan. ”Väldigt hedrande och roligt”, säger chefredaktör Josefine Owetz.

När branschorganisationen Sveriges Tidskrifter i oktober utser ”Årets tidskrift fackpress” kan Officerstidningen vinna det prestigefulla priset.

– Hurra! Tusan vad roligt. Detta känns väldigt hedrande, säger Officerstidningens chefredaktör Josefine Owetz.

Nomineringen till priset som Årets Tidskrift lyder:

”När bevakningsområdet plötsligt hamnar i hetluften och målgruppen växer gäller det att ha en god beredskap. Det har Officerstidningen. Med nyhetsledande reportage får läsarna en fördjupad förståelse för det hastigt försämrade säkerhetsläget och upprustningen av det svenska försvaret.”

– Jag är stolt och glad över nomineringen. Vi är en liten redaktion som arbetar hårt för att göra en läsvärd och aktuell tidning till medlemmarna. Det är jättekul att det uppmärksammas, säger Josefine Owetz.

Skärmavbild 2022-09-23 kl. 15.58.43
Josefine Owetz, chefredaktör Officerstidningen

De övriga tre tidningarna som nominerats till Årets Tidskrift Fackpress är Arbetet, ATL och Sveriges Natur.

Tidskriftspriset verkar för en hög kvalitet inom tidskriftsbranschen genom att premiera goda förebilder och nyskapande insatser. Nominerade och vinnare av Tidskriftspriset tas fram av ett antal jurygrupper med erfarna personer från mediebranschen.

Vinnarna utses under Tidskriftsgalan den 19 oktober.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Den 1 september kom beskedet från Arbetsgivarverket: stridspiloter som fått höjd pensionsålder under sin anställning får behålla tidigare pensionsavtal. Men hittills har inte någon av de tjänstlediga piloterna kommit tillbaka till flygvapnet, enligt Per-Martin Sternevi, ordförande för Försvarspiloternas intresseorganisation.

Pilotförsörjningen i flygvapnet har varit ett återkommande problemområde under många år. Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

Många av flygvapnets stridspiloter sökte i vintras tjänstledigt för studier i höst. I slutet av augusti kunde Officerstidningen berätta att ett 30-tal av flygvapnets piloter lämnat Försvarsmakten.

Missnöjet i pilotkollektivet beror på ett drygt decennium av frustration över löner och arbetsvillkor, men även över det statliga pensionsavtal från 2016, PA 16 avdelning 1 – som innebar att pensionsåldern för flygförare födda 1988 och senare ändrades från 55 år till 67 år.

Den 1 september beslutade Arbetsgivarverkets om nya pensionsvillkor för den berörda gruppen piloter. De som omfattas av övergångslösningen är piloter födda 1988 och senare och som efter sin antagning fått höjd pensionsålder. Totalt handlar det om runt 90 personer.

– Jag är glad att vi i dialog med Försvarsmakten i en akut situation för en avgränsad grupp, snabbt kunnat finna en lösning som omhändertar frågan och stärker Försvarsmaktens personalförsörjning av piloter på kort och lång sikt, säger Anna Falck, Arbetsgivarverkets förhandlingschef, i ett pressmeddelande.

Piloterna får nu åter möjlighet att gå i särskild flygförarpension enligt samma förutsättningar som PA 16 avdelning 2.

» Jag hoppas och tror att våra tjänstlediga piloter kommer tillbaka och att övriga väljer att stanna. «

– Jag är glad och tacksam över att Arbetsgivarverket tog sig an frågan och fann en lösning inom avtalet. Jag hoppas och tror att våra tjänstlediga piloter kommer tillbaka och att övriga väljer att stanna, sa flygvapenchef Carl-Johan Edström i ett pressmeddelande från Försvarsmakten efter beskedet.

Men hittills har ingen av de tjänstlediga piloterna valt att återvända till flygvapnet, enligt Per-Martin Sternevi, ordförande för Försvarspiloternas intresseorganisation, FPI, en kårsektion till Officersförbundet. 

– Trots att arbetsgivarparten valde att ta ett ensidigt beslut utan arbetstagarorganisationen så är det ändå bra att pensionsbeslutet har kommit. Men som vi har kommunicerat innan, och befarat, så har det inte haft någon avgörande effekt. Jag har ännu inte hört om någon som har kommit tillbaka sedan man fick Arbetsgivarverkets beslut i handen. Ju längre tiden går, desto mer ökar avståndet till Försvarsmakten och frågan är om det ens finns intresse att komma tillbaka efter tjänstledigheten, säger han. 

» Nu behöver Försvarsmakten stå till svars för ett flygvapen som fullständigt håller på att implodera. «

Per-Martin Sternevi fortsätter:

– Löneutvecklingen är så pass viktig och det är en avgörande faktor bakom missnöjet eftersom den är så eftersatt gentemot andra myndigheter. Om man lever i tron att man kan lösa detta genom att ge tillbaka det som en gång togs ifrån dessa individer så har man inte insett problematiken. Det har sedan länge varit tydligt från piloterna att pensionsfrågan inte är nyckeln, utan en del av helheten. Men flygvapnet har valt att inte lyssna och nu behöver Försvarsmakten stå till svars för ett flygvapen som fullständigt håller på att implodera.

Per-Martin Sternevi, ordförande för Försvarspiloternas intresseorganisation.

I mitten av juli tillsattes en partsgemensam utvecklingsgrupp, UG Behålla, för att arbeta med Försvarsmaktens personalförsörjning av piloter på kort och lång sikt. Flygvapenchefen har också fattat beslut om att omfördela 600 miljoner de kommande tio åren på olika satsningar för att motverka pilotavgångar.

– Nu när Arbetsgivarverket har gjort sitt är det upp till oss att fortsätta arbetet med att säkerställa personalförsörjningen med åtgärder som ligger inom Försvarsmaktens mandat, för denna och andra grupper. Min och Flygstabens fokus ligger där först på att implementera de åtgärder som har beslutats och sedan arbeta vidare inom andan för ÖB dagorder om personalförsörjning. Det viktiga arbetet som UG Behålla gör kommer att fortsätta, säger flygvapenchef Carl-Johan Edström i pressmeddelandet.

Försvarspiloternas intresseorganisation efterlyser åtgärder inom löneområdet och har flera gånger poängterat att lönen kommer att bli en avgörande faktor för att Försvarsmakten ska ha en chans att få tillbaka och behålla piloter, säger Per-Martin Sternevi.

– Vi ligger lönemässigt i stort sett runt 20 000 kronor i månaden under andra statliga myndigheter som bedriver flygtjänst. Jag har uppfattat att flygvapnet avser förhålla sig till Försvarsmaktens processer avseende lönebildning. Ska man göra det tror inte jag att man kan rädda flygvapnets personalförsörjning. 

» Vi ligger lönemässigt runt 20 000 kronor i månaden under andra statliga myndigheter som bedriver flygtjänst. «

– Försvarsmakten äger sin egen lönebildning. Att hänvisa till egna processer i denna situation är helt irrelevant. Jag har en känsla av att man ännu en gång tänker syna sina piloter för att se om de kommer tillbaka efter några veckor eller inte. Det är i så fall väldigt olyckligt då Försvarsmakten, förutom att bli snuvad på sina förhoppningar, även fortsätter att bli av med piloter. Det har vi redan sett tecken på då cirka tio transportpiloter lämnade in ansökningar om tjänstledighet för studier i förra veckan, säger Per-Martin Sternevi.

Transportpiloter är de som flyger Hercules, specialflyg och statsflyg. 

Officerstidningen har sökt företrädare för flygvapnet men de har tackat nej till en intervju. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Snart kommer de första anpassade kroppsskydden med bättre passform för fler kroppstyper. Försvarets materielverk, FMV, har tecknat två nya avtal för leverans av kroppsskydd till Försvarsmakten, varav ett är utformat specifikt för kvinnor.

Nya kroppsskydd, framtagna för kvinnor sett till passform och storlekar, levereras under nästa år.

Behovet av utrustning med bättre passform för kvinnor i Försvarsmakten har varit en återkommande fråga i många år. Nyligen skrev FMV avtal för leverans av anpassade kroppsskydd med företaget TYR Tactical.

– Det skickar en viktig signal att Försvarsmakten tar fram utrustning som passar för kvinnor eftersom det är enormt viktigt att skyddet har rätt storlek, vikt och passform för att soldaten ska kunna lösa sina uppgifter med bibehållet högt stridsvärde, säger Marvin Lifbom, chef för avdelningen Gemensam materiel på FMV, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.  

De nya skydden är speciellt framtagna för kvinnor sett till passform och storlekar, och ger en likvärdig skyddsnivå som det befintliga Kroppsskydd 12, skriver FMV. Leverans sker under 2023. Utöver detta har FMV även tecknat avtal för ytterligare leverans av Kroppsskydd 12. Bakgrunden är att Sverige behöver återanskaffa kroppsskydd för att ersätta de som sänts till Ukraina under det pågående kriget. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post