Senast publicerat
Senast publicerat:

Litet förtroende för svensk försvarsförmåga vid väpnat angrepp 

Svenska folket anser att vi behöver ett starkt försvar och få vill se minskade anslag till Försvarsmakten. Däremot är det bara en dryg femtedel av svenskarna som tror att Sverige har tillräcklig förmåga att stå emot ett väpnat angrepp. Det framgår av den senaste årliga nationella SOM-undersökningen som tar tempen på svenskarnas inställning till bland annat politik, myndigheter och andra institutioner. 

Karl Ydén
Joel Thungren / Försvarsmakten

Opinionsmässigt seglar försvaret sedan några år i medvind – den nationella SOM-undersökningen genomförs varje höst och visar ett tydligt folkligt stöd för försvaret och den försvarspolitik som förts under försvarsminister Peter Hultqvist. Försvaret åtnjöt från de nationella SOM-undersökningarnas start 1986 och igenom hela 1990-talet en positiv förtroendebalans (den andel som uppger mycket eller ganska stort förtroende minus den andel som uppger mycket eller ganska litet förtroende) bland svenskarna. Från 1990-talets mitt inleddes dock en negativ långtidstrend och under 2000-talets inledning föll försvarets förtroendebalans under noll med en lägstanotering på -21 i 2008 års undersökning. Sedan 2017 års SOM-undersökning är svenskarnas förtroende för försvaret istället i en uppåtgående trend som fortsatte även i 2021 års nationella SOM-undersökning som genomfördes programenligt under september-december 2021. 

Försvarets förtroendebalans bland svenskarna blev +36 år i 2021 års SOM, en liten men stadig uppgång från +30 föregående år. Trots de senaste årens uppgångar kvarstår ett mindre förtroende för försvaret i befolkningen jämfört med förtroendet för bland annat polisen respektive domstolarna (+61 respektive +39). Av svenskarna uppger 49 procent ett mycket eller ganska stort förtroende för försvaret medan 13 procent uppger ett mycket eller ganska litet förtroende. Liksom i 2020 års undersökning uppger 38 procent ett varken stort eller litet förtroende för försvaret. 

 

Sedan några år uppvisar alla nuvarande riksdagspartiers sympatisörer en positiv förtroendebalans gällande försvaret. Allra störst förtroende uppger sympatisörer till Liberalerna (+60), därefter följer sympatisörer till Centerpartiet (+49), till Socialdemokraterna (+45), till Moderaterna (+44) respektive till Miljöpartiet (+42). På en egen nivå återfinns Kristdemokraternas sympatisörer (+30). Sverigedemokraternas sympatisörer verkar ha etablerat en stabilt positiv förtroendebalans (+15) efter att länge ha utgjort den enda sympatisörsgruppen med negativ förtroendebalans för försvaret. Sympatisörer till Vänsterpartiet uppger 2021 ett något minskat förtroende (+11) jämfört med 2020 vilket för första gången gör det lägre än SD-sympatisörernas, om än med liten marginal.  

Förtroendemåttet i den nationella SOM-undersökningen är erkänt komplext och mångfacetterat. Det inrymmer uppfattningar både om en verksamhets förmåga att sköta sitt uppdrag (utvärdering) och om dess betydelse för samhället (viktighet). Uppger någon exempelvis ett ”ganska litet förtroende” för försvaret så kan det stå för att personen inte anser försvaret utgöra en särdeles viktig samhällsfunktion – exempelvis att krigsrisken bedöms vara mycket liten – men uppfattar att verksamheten överlag fungerar väl. En alternativ tolkning av ”ganska litet förtroende” kan vara att försvaret anses vara mycket viktigt men att det inte alls har tillräcklig förmåga eller fungerar väl. 

För att bättre förstå nyanserna i svenskarnas uttryckta förtroende för försvaret har vi analyserat faktorerna viktighet respektive utvärdering mer i detalj genom att lägga till två påståenden. Påståendet ”Det är viktigt att Sverige har ett starkt militärt försvar” indikerar den betydelse/viktighet som den svarande tillmäter försvaret, och 75 procent av svenskarna instämmer (47 procent svarar ”helt riktigt”, 28 procent svarar ”delvis riktigt”). 11 procent anser att påståendet är helt (5 procent) eller delvis (6 procent) oriktigt. Vidare uppger 14 procent ”ingen uppfattning”. Opinionsbalansen (den andel som är mycket eller ganska positiva minus den andel som är mycket eller ganska negativa) för påståendet om vikten av ett starkt svenskt militärt försvar är således +66. Bland riksdagspartiernas sympatisörer noterar Moderaternas respektive Kristdemokraternas högst opinionsbalans med +79, strax före Centerpartiets respektive Liberalernas på +75. Sverigedemokraternas sympatisörer noterar opinionsbalans +72 och Socialdemokraternas sympatisörer opinionsbalans +59. Även sympatisörer till Miljöpartiet respektive Vänsterpartiet är tydligt, dock aningen mindre än övriga, övertygade om behovet av ett starkt militärt försvar (opinionsbalans +36 respektive +40). Försvaret uppfattas således som en viktig samhällsinstitution av befolkningen – en av grundpelarna för legitimitet och förtroende.  

Som ”utvärdering” inkluderades påståendet ”Försvaret skulle klara av att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp”. Det är således här fråga om ”utvärdering” i en mycket speciell mening, inte en utvärdering främst av den faktiska verksamheten utan en bedömning av en fiktiv situation av en typ som det moderna svenska försvaret aldrig har verkat i. Med detta förbehåll går det att konstatera att svenskarna inte tror att försvaret skulle klara av att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp. Medan försvaret överlag uppfattas som en viktig verksamhet bland befolkningen, saknas tro på att dess förmåga skulle vara tillräcklig i ett skarpt krigsfall. Tjugotre procent av svenskarna anser påståendet om försvarets tillräckliga förmåga vara helt eller delvis riktigt, medan 60 procent anser det vara helt eller delvis felaktigt (opinionsbalans blir således -37). Sjutton procent anger ingen uppfattning. Ingen kategori/grupp nedbruten på partisympati, kön eller ålder tror att försvaret skulle klara av att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp. Mest pessimistiska avseende försvarets förmåga är sympatisörer till Sverigedemokraterna respektive Liberalerna, minst (men fortfarande) pessimistiska är sympatisörer till Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Män är något, men inte dramatiskt, mer pessimistiska än kvinnor. 

Liknande läsning:

Den nationella SOM-undersökningen genomfördes före årsskiftet och effekter av Rysslands anfallskrig i Ukraina avspeglas därmed givetvis inte alls i de redovisade resultaten, och inte heller de avseende inställningen till ett svenskt Nato-medlemskap. Bland övriga SOM-resultat kan noteras ett fortsatt starkt motstånd mot minskade försvarsutgifter samt en utbredd övertygelse att klimatförändringar leder till ökade friktioner och konflikter mellan länder. Avseende nästkommande SOM-undersökning, som genomförs nu i höst, återstår att se om krigsrapporteringens bild av Rysslands militära förmåga/oförmåga i Ukraina kommer att få svenskarna att ändra uppfattning om försvarets möjlighet att motstå ett (ryskt) militärt angrepp i mer positivt ljus. En relativt vanlig uppfattning i debatten är att analytiker kraftigt överskattat Rysslands militära förmåga och blir Sveriges och Finlands Natoansökningar beviljade ställs frågan om försvar mot ett militärt angrepp måhända i en annorlunda dager. Till ovanstående kommer den nu pågående upprustningen av försvaret, där riksdagens alla partier är eniga om att öka försvarsanslaget till två procent av BNP. Uppenbart är att svensk säkerhetspolitik är inne i sin mest dynamiska period på mycket länge och att svenskarna i stort, såhär långt, uttrycker ett starkt stöd för försvars- och säkerhetspolitiken och för försvarets utveckling. 

Redaktör: Linda Sundgren

Karl Yden
Karl Ydén, Reservofficer, samt forskare verksam bland annat vid Centrum för Studier av Militär och Samhälle (CSMS), Chalmers tekniska högskola, King’s College London och Kungl
Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Första halvåret av 2026 har präglats av en rad beslut för marinen. Organisationen ska stöpas om, det strategiska samarbetet med Polen fördjupas ytterligare och fyra nya fregatter ska anskaffas. ”Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger”, säger marinchef Johan Norlén.

Josefine Owetz
Marinchef Johan Norlén
"De kommer att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten", säger marinchef Johan Norlén om de kommande fregatterna.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Marinchef konteramiral Johan Norlén har slagit sig ner i en av mässarna ombord på HMS Carlskrona. Det är Almedalens fjärde dag och i likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt program i Visby. Senare denna torsdag ska han bland annat delta i ett samtal tillsammans med arméchef Jonny Lindfors med temat ”Försvaret av alliansen från land och till sjöss”.

Hur är läget i marinen i juni 2026?

– Det är mycket bra. Vi är en organisation som har mycket att göra, med en fantastisk personal som sliter varje dag och gör en strålande insats. Samtidigt har vi en tydlig uppgift att lösa. Jag upplever en stor tillfredsställelse, även om jag vet att det är tufft på många håll, säger Johan Norlén.

Tempot i marinen är fortsatt högt, konstaterar han. Utöver att marinen ständigt löser sina nationella uppgifter, deltar fartyg och besättningar regelbundet i Natos verksamhet i Östersjön. Marinens operationscentral på Muskö har dagligen kontakt med CTF Baltic (Commander Task Force Baltic), den stab som leder Natos marina insatser och övningar i Östersjöregionen.

– Vi bidrar hela tiden till alliansen och har dagligen kontakt mellan våra respektive ledningscentraler. Vi har alltid fartyg ute som genomför operationer och verksamhet i olika beredskapsnivåer. Vi hade förra året, och till viss del även i år, flera fartyg som är avdelade till alliansen.

I slutet av maj fattade Johan Norlén beslut om inriktningen för marinens nya organisation och under hösten inleds införandet. Från den 1 januari 2029 ska marinen bestå av fem organisationsenheter i stället för dagens åtta. Dagens flottiljer och regementen upphör som egna organisationsenheter och bildar tillsammans tre nya marina baser.

Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss.

– Nu börjar egentligen arbetet. Vi går in i en längre införandeperiod som samordnas med ÖB:s förändringar av den centrala ledningen. Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet. Väldigt enkelt uttryckt: vi ska göra rätt saker snarare än saker rätt.

Det senaste året har marinen också genomfört Operation Älvsnabben, ett arbete som ska ge bättre kontroll över marinens materiel.

– Det handlar om att få bättre ordning i registervården och öka vår förmåga att snabbare mobilisera om det skulle krävas. Även om vi såklart redan är ganska snabba ändå, i och med att vi har många stående förband.

Johan Norlén

"Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet", säger Johan Norlén om marinens nya organisation.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

En annan stor händelse under våren var beslutet att Sverige går vidare med anskaffning av fyra fregatter från Frankrike. Fartygen, som tillverkas av det franska bolaget Naval Group, ska levereras från 2030. Johan Norlén beskriver materielprojektet som en milstolpe.

– Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger. Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt.

De nya fartygen ska ge Sverige en luftförsvarsförmåga som få europeiska länder förfogar över, men marinchefen betonar att fregatterna innebär betydligt mer än luftvärn.

– Vi bygger ett avancerat luftförsvarssystem som i dagsläget bara finns i Italien, Frankrike och Storbritannien, men fregatterna stärker dessutom vår ubåtsjaktförmåga. De kommer också att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten.

Parallellt ska Visbykorvetterna moderniseras och utrustas med luftvärnsrobotsystem, de nya A 26-ubåtarna närmar sig leverans och utvecklingen av obemannade och autonoma system fortsätter.

– Vi behöver bygga en hybridmarin. Vi kommer att behöva både bemannade och obemannade system. Erfarenheterna från Ukraina och Röda havet visar att vi måste kunna hantera allt från drönare till ballistiska hot och samtidigt ha kontroll över det som händer under ytan.

Hur ser det ut med marinens personalförsörjning?

– Det går väldigt bra. Vi har fördubblat vår personalstyrka sedan 2022 i alla kategorier. Bara under förra året växte vi med 500 medarbetare. Omkring 60 procent av dem som gör värnplikten i marinen stannar kvar som anställda eller går vidare till officersutbildning.

Nästa steg handlar om att få fler att stanna kvar längre i organisationen och skapa tydliga karriärvägar, inte minst genom de möjligheter som Nato innebär, säger Johan Norlén och tar lyfter CTF Baltic som exempel. Staben ligger för närvarande i tyska Rostock, men ska flytta till Polen om något år. 2032 är planen att CTF Baltic ska ledas från Karlskrona.

– Det är ett enormt åtagande, men också en fantastisk möjlighet. CTF Baltic har en extremt viktig roll i Östersjöområdet. Att den placeras i Sverige kommer också att ge våra medarbetare möjlighet att tjänstgöra i Nato utan att lämna landet.

Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare.

Ett annat område som utökats under året är det strategiska samarbetet med Polen. Den 29 juni tecknade Polen avtal om att skaffa ubåt av typ A 26 från Saab, vilket fortsätter att fördjupa partnerskapet, konstaterar marinchefen.

– Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare. Ubåtsaffären är en liten del, vi samarbetar redan kring undervattensområdet, minröjning, ubåtsräddning och kustrobotsystem. Vårt samarbete kommer att utvecklas under många år framöver.

Som en del av överenskommelsen kommer Polen att hyra den svenska ubåten HMS Södermanland fram till dess att de nya ubåtarna levereras. Utbildning av polsk ubåtspersonal startar direkt efter sommaren och genomförs vid Första ubåtsflottiljen och Sjöstridsskolan i Karlskrona.

– Utbildningen börjar i höst och sedan kommer åtagandet att fortgå över tid i minst 10 år framåt. Vi kommer också att vara behjälpliga i utbildningar på A 26. Detta en stor möjlighet och kraftansträngning för de som är berörda.

Har du något medskick till marinens anställda?

– Jag är stolt och glad varje dag över marinens personals fantastiska insats. Jag vet att det har varit tungt och jag kan inte lova att det kommer bli en ljusning på den punkten i framtiden. Men jag önskar alla en fantastiskt trevlig sommar och välförtjänt ledighet. Jag hoppas att ni laddar batterierna och kommer tillbaka med ny kraft inför höstens uppgifter och uppdrag.

Ur arkivet: