Analys

SOM-undersökning

Litet förtroende för svensk försvarsförmåga vid väpnat angrepp

Svenska folket anser att vi behöver ett starkt försvar och få vill se minskade anslag till Försvarsmakten. Däremot är det bara en dryg femtedel av svenskarna som tror att Sverige har tillräcklig förmåga att stå emot ett väpnat angrepp. Det framgår av den senaste årliga nationella SOM-undersökningen som tar tempen på svenskarnas inställning till bland annat politik, myndigheter och andra institutioner.

Text: Karl Ydén
Foto: Joel Thungren / Försvarsmakten

2022-09-09

Opinionsmässigt seglar försvaret sedan några år i medvind – den nationella SOM-undersökningen genomförs varje höst och visar ett tydligt folkligt stöd för försvaret och den försvarspolitik som förts under försvarsminister Peter Hultqvist. Försvaret åtnjöt från de nationella SOM-undersökningarnas start 1986 och igenom hela 1990-talet en positiv förtroendebalans (den andel som uppger mycket eller ganska stort förtroende minus den andel som uppger mycket eller ganska litet förtroende) bland svenskarna. Från 1990-talets mitt inleddes dock en negativ långtidstrend och under 2000-talets inledning föll försvarets förtroendebalans under noll med en lägstanotering på -21 i 2008 års undersökning. Sedan 2017 års SOM-undersökning är svenskarnas förtroende för försvaret istället i en uppåtgående trend som fortsatte även i 2021 års nationella SOM-undersökning som genomfördes programenligt under september-december 2021.

Försvarets förtroendebalans bland svenskarna blev +36 år i 2021 års SOM, en liten men stadig uppgång från +30 föregående år. Trots de senaste årens uppgångar kvarstår ett mindre förtroende för försvaret i befolkningen jämfört med förtroendet för bland annat polisen respektive domstolarna (+61 respektive +39). Av svenskarna uppger 49 procent ett mycket eller ganska stort förtroende för försvaret medan 13 procent uppger ett mycket eller ganska litet förtroende. Liksom i 2020 års undersökning uppger 38 procent ett varken stort eller litet förtroende för försvaret.

Den årliga Som-undersökningen genomförs av Som-institutet (samhälle, opinion, media) i Göteborg. Som-institutet är en oberoende organisation som sedan 1986 mäter svenskarnas åsikter, beteenden och värderingar inom områden som politik, försvar, medier, myndigheter med mera. Den nationella undersökningen går ut till över 20 000 slumpmässigt utvalda personer i åldrarna 16-85 år, bosatta i Sverige. Varje år kompletteras enkäten med frågor om aktuella händelser, vanor och attityder liksom specifika frågor ställda i samarbet med forskare och myndigheter.

Sedan några år uppvisar alla nuvarande riksdagspartiers sympatisörer en positiv förtroendebalans gällande försvaret. Allra störst förtroende uppger sympatisörer till Liberalerna (+60), därefter följer sympatisörer till Centerpartiet (+49), till Socialdemokraterna (+45), till Moderaterna (+44) respektive till Miljöpartiet (+42). På en egen nivå återfinns Kristdemokraternas sympatisörer (+30). Sverigedemokraternas sympatisörer verkar ha etablerat en stabilt positiv förtroendebalans (+15) efter att länge ha utgjort den enda sympatisörsgruppen med negativ förtroendebalans för försvaret. Sympatisörer till Vänsterpartiet uppger 2021 ett något minskat förtroende (+11) jämfört med 2020 vilket för första gången gör det lägre än SD-sympatisörernas, om än med liten marginal.

Förtroendemåttet i den nationella SOM-undersökningen är erkänt komplext och mångfacetterat. Det inrymmer uppfattningar både om en verksamhets förmåga att sköta sitt uppdrag (utvärdering) och om dess betydelse för samhället (viktighet). Uppger någon exempelvis ett ”ganska litet förtroende” för försvaret så kan det stå för att personen inte anser försvaret utgöra en särdeles viktig samhällsfunktion – exempelvis att krigsrisken bedöms vara mycket liten – men uppfattar att verksamheten överlag fungerar väl. En alternativ tolkning av ”ganska litet förtroende” kan vara att försvaret anses vara mycket viktigt men att det inte alls har tillräcklig förmåga eller fungerar väl.

För att bättre förstå nyanserna i svenskarnas uttryckta förtroende för försvaret har vi analyserat faktorerna viktighet respektive utvärdering mer i detalj genom att lägga till två påståenden. Påståendet ”Det är viktigt att Sverige har ett starkt militärt försvar” indikerar den betydelse/viktighet som den svarande tillmäter försvaret, och 75 procent av svenskarna instämmer (47 procent svarar ”helt riktigt”, 28 procent svarar ”delvis riktigt”). 11 procent anser att påståendet är helt (5 procent) eller delvis (6 procent) oriktigt. Vidare uppger 14 procent ”ingen uppfattning”. Opinionsbalansen (den andel som är mycket eller ganska positiva minus den andel som är mycket eller ganska negativa) för påståendet om vikten av ett starkt svenskt militärt försvar är således +66. Bland riksdagspartiernas sympatisörer noterar Moderaternas respektive Kristdemokraternas högst opinionsbalans med +79, strax före Centerpartiets respektive Liberalernas på +75. Sverigedemokraternas sympatisörer noterar opinionsbalans +72 och Socialdemokraternas sympatisörer opinionsbalans +59. Även sympatisörer till Miljöpartiet respektive Vänsterpartiet är tydligt, dock aningen mindre än övriga, övertygade om behovet av ett starkt militärt försvar (opinionsbalans +36 respektive +40). Försvaret uppfattas således som en viktig samhällsinstitution av befolkningen – en av grundpelarna för legitimitet och förtroende.

Som ”utvärdering” inkluderades påståendet ”Försvaret skulle klara av att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp”. Det är således här fråga om ”utvärdering” i en mycket speciell mening, inte en utvärdering främst av den faktiska verksamheten utan en bedömning av en fiktiv situation av en typ som det moderna svenska försvaret aldrig har verkat i. Med detta förbehåll går det att konstatera att svenskarna inte tror att försvaret skulle klara av att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp. Medan försvaret överlag uppfattas som en viktig verksamhet bland befolkningen, saknas tro på att dess förmåga skulle vara tillräcklig i ett skarpt krigsfall. Tjugotre procent av svenskarna anser påståendet om försvarets tillräckliga förmåga vara helt eller delvis riktigt, medan 60 procent anser det vara helt eller delvis felaktigt (opinionsbalans blir således -37). Sjutton procent anger ingen uppfattning. Ingen kategori/grupp nedbruten på partisympati, kön eller ålder tror att försvaret skulle klara av att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp. Mest pessimistiska avseende försvarets förmåga är sympatisörer till Sverigedemokraterna respektive Liberalerna, minst (men fortfarande) pessimistiska är sympatisörer till Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Män är något, men inte dramatiskt, mer pessimistiska än kvinnor.

Den nationella SOM-undersökningen genomfördes före årsskiftet och effekter av Rysslands anfallskrig i Ukraina avspeglas därmed givetvis inte alls i de redovisade resultaten, och inte heller de avseende inställningen till ett svenskt Nato-medlemskap. Bland övriga SOM-resultat kan noteras ett fortsatt starkt motstånd mot minskade försvarsutgifter samt en utbredd övertygelse att klimatförändringar leder till ökade friktioner och konflikter mellan länder. Avseende nästkommande SOM-undersökning, som genomförs nu i höst, återstår att se om krigsrapporteringens bild av Rysslands militära förmåga/oförmåga i Ukraina kommer att få svenskarna att ändra uppfattning om försvarets möjlighet att motstå ett (ryskt) militärt angrepp i mer positivt ljus. En relativt vanlig uppfattning i debatten är att analytiker kraftigt överskattat Rysslands militära förmåga och blir Sveriges och Finlands Natoansökningar beviljade ställs frågan om försvar mot ett militärt angrepp måhända i en annorlunda dager. Till ovanstående kommer den nu pågående upprustningen av försvaret, där riksdagens alla partier är eniga om att öka försvarsanslaget till två procent av BNP. Uppenbart är att svensk säkerhetspolitik är inne i sin mest dynamiska period på mycket länge och att svenskarna i stort, såhär långt, uttrycker ett starkt stöd för försvars- och säkerhetspolitiken och för försvarets utveckling.

Redaktör: Linda Sundgren

Dela artikel:

”Soldaten i fält” har översatts – ska delas ut till ukrainska soldater

Svenska SoldF har översatts till ukrainska. Bakom initiativet står Daniel Smith, kapten i armén och doktorand vid Försvarshögskolan. Han har varit projektledare för en projektgrupp som har översatt boken ”Soldaten i fält”. Nu ska den delas ut till ukrainska soldater.

Text: Josefine Owetz

2023-06-01

Soldaten i fält, SoldF, innehåller anvisningar och råd för soldatens uppträdande både på och utanför stridsfältet. Den ger grundläggande kunskaper som alla soldater måste ha och är utformad så att självstudier underlättas. SoldF är därför en utmärkt soldatmanual, menar kapten Daniel Smith.

Vid sidan av doktorandstudierna vid Försvarshögskolan har han de senaste månaderna varit projektledare för en volontärgrupp som har översatt SoldF till ukrainska. Idén till projektet fick han efter att ha talat med svenska volontärer som utbildar ukrainska medborgare i militär grundutbildning på plats i Ukraina.

– I utbildningen använder sig de svenska instruktörerna av det som står i SoldF. Jag fick höra av några instruktörer att flera ukrainska soldater uttryckt att de var intresserade av att få boken översatt så att de själva kan ta del av innehållet. Det var så jag kom på idén att starta projektet med att översätta boken, säger Daniel Smith och fortsätter:

– Detta är ett konkret, enkelt och billigt sätt att på bred front bidra till att göra Ukraina farligare för Ryssland. Det känns bra att kunna vara med och bidra till att några liv kanske kan räddas.

» Detta är ett konkret, enkelt och billigt sätt att på bred front bidra till att göra Ukraina farligare för Ryssland. «

Vad gör SoldF användbar?

– Den är allomfattande och täcker in väldigt många olika delar. Den är bra utformad och har en stor mängd bilder och illustrationer som gör den väldigt pedagogisk. SoldF har en stor bredd på innehållet och ger inte bara kunskap om hur strid går till utan också hur man ska äta och ta hand om fötterna. För att fungera som en soldat behövs inte så mycket mer än det grundläggande. SoldF gör inga anspråk på att ge mer än just det.

I december gick Daniel Smith ut med en efterlysning på Facebook och sökte efter frivilliga med språkkunskaper i ukrainska som ville engagera sig i översättningen.

– Det var många som ville hjälpa till. Jag har fördelat ut olika delar av översättning till volontärerna.

Han lyfter särskilt fram förvaltare Jan Almgård vid Ledningsregementet som har varit en nyckelperson i projektet och agerat som huvudöversättare och sakkunnig. Almgård kan ukrainska, har tjänstgjort som observatör i Ukraina och har lång erfarenhet av att utbilda soldater i Försvarsmakten.

– Almgård granskar de viktigaste kapitlen för att se till att allt blir rätt. Det är många facktermer och begrepp som måste bli korrekta. Han har sett till att bokens innehåll blir användbart för ukrainska soldater.

Fyra månader efter att projektet drog i gång är nu den ukrainska utgåvan av SoldF färdig. Hittills finns boken tillgänglig i en digital version. Den kommer också i närtid att tryckas och ska delas ut som tryckt publikation till de ukrainska soldater som utbildas inom ramen för Operation Interflex. Därefter kommer ytterligare en upplaga av boken att tryckas och skickas ner till de soldater som utbildas på plats i Ukraina.

» För att fungera som en soldat behövs inte så mycket mer än det grundläggande. SoldF gör inga anspråk på att ge mer än just det. «

Projektet har drivits helt ideellt. För finansiering av tryck står Arméstaben och Rikshemvärnsstaben för. Försvarsmaktens publikationsavdelning vid Markstridsskolan gav tidigt tillåtelse till projektgruppen att genomföra översättningen och bidrog med hjälp vad gäller de upphovsrättsliga bitarna, berättar Daniel Smith.

– Jag vill verkligen lyfta fram alla som varit med och bidragit till projektet. Jag kan inte ukrainska. Projektet har koordinerats och projektletts av mig, men det är alla frivilliga volontärer som har gjort jobbet.

Vad har du fått för reaktioner från ukrainare om detta projekt?

– I Ukraina har responsens varit väldigt fin. Många har blivit intresserade och jag har fått förfrågningar från människor som vill ha den. En ukrainsk mekaniserad brigad har också aviserat att de vill trycka en egen upplaga av boken, säger Daniel Smith.

Här finns den ukrainska versionen av SoldF digitalt.

Dela artikel:

Aktuellt
NCU

Bildspecial: Här är delarna som ingår i nya uniformssystemet

I februari tecknades ett gemensamt nordiskt ramavtal om leverans av det nya stridsuniformsystemet Nordic Combat Uniform, NCU. I Försvarsmakten kommer uniformen att ha benämningen markstridsuniform 24 (MSU/24). Officerstidningen har fått en presentation av det nya uniformssystemet på Försvarets materielverk.

Text: Anna-Maria Stawreberg
Foto: Margareta Bloom Sandebäck

2023-06-01

Det är lite av en raritet som vi får ta del av i konferensrummet på Försvarets materielverk, FMV, i Stockholm i början av maj. Än så länge finns det nämligen bara ett enda referensexemplar av uniformen.

– Vi har börjat få delleveranser av enstaka plagg i systemet, men uniformen kommer inte att delas ut före sista kvartalet 2024, när den kompletta leveransen av den första ordern har kommit, säger Maria Nilsson, projektledare för soldatutrustning på FMV.

Storlekssystemet i markstridsuniform 24 kommer att finnas i ett 30-tal storlekar. Alla överdelar bygger på kroppslängd och bröstmått, och utgår från fältjackan.

– Det är nytt. Tidigare utgick storlekssystemet från vikt och längd, säger Maria Nilsson.

» Uniformen kommer inte att delas ut före sista kvartalet 2024, när den kompletta leveransen av den första ordern har kommit. «

Underdelarna utgår från beninnerlängden, höftmått och midjemåttet. Uniformssystemet är könsneutralt, bortsett från underkläder och underställ.

– Ett av ”skall-kraven”, det vill säga de krav som de slutliga leverantörerna var tvungna att uppfylla, är att kläderna ska passa lika bra för män och kvinnor under militära aktiviteter, säger Maria Nilsson, och berättar att man vid utvärderingen av uniformen lagt extra fokus på detta och att Sverige lade till en ytterligare vecka av tester för att uniformen ska passa bra för både kvinnor och män.

Systemets olika delar har testats i labb och 400 soldater från de nordiska länderna har deltagit i ett brukartest där man använde system från fyra olika leverantörer i dagligt bruk. Soldaterna som deltog fick svara på regelbundna enkäter under testets gång.

Delar som ingår i markstridsuniform 24-systemet:

Stridsjacka
Stridsjackan är tillverkad av flamskyddat tyg. Huvan är löstagbar och har flera justeringar så att hjälmen ska få plats under. Löstagbara armbågsskydd. Stridsjackan har ventilationsfickor samt ficka bak för till exempel mössa.

Stridsbyxa
Stridsbyxan har påsydda knäskydd. Även löstagbara knäskydd ingår och byxan har särskilda stroppar för att man ska kunna reglera nivån på knäskydden. I midjan finns kardborreknäppning med reglage för att den ska kunna anpassas utifrån midjemåttet.

På byxans bakdel finns en ”dragspelsfunktion” för att byxan inte ska hasa när man sitter på huk. Den har även en reglering vid smalbenen för att byxan ska kunna justeras efter behov.

Stridsskjorta
Stridsskjortan är tillverkad av mjuk och följsam jersey på bålen och samma tyg på ärmarna som stridsjackan.

Bältet
Är justerbart och kan flyttas mellan alla ingående byxor. Till systemet finns också hängslen som kan användas till samtliga byxor som ingår.

Underkläder
Underkläderna är tillverkade i 100 procent merinoull av ett norskt företag som tillverkar plaggen i Estland och Lettland. Tack vare den höga ullhalten behöver plaggen inte tvättas lika ofta och har en svalkande effekt när det är varmt, och en värmande effekt när det är kallt.

Underkläderna finns både som trosa och kalsong.

BH
BH:n är av modell dubbelfodrad sporttopp. Tillverkad av 100 procent merinoull och storleksanpassad efter längd och bröstvidd.

Ulltröja och ullbyxor
Ullbyxorna och ulltröjan är tillverkade av Woolpower i Östersund och har högre ullhalt än de ullkläder som tidigare ingick i systemet. Ulltröjan finns i såväl halfzip som fullzip, det vill säga med dragkedja i kragen, alternativt hela vägen ner. Undertröjan är sömlös och har ullfrotté på insidan.

Undertröja och byxa med nätdetalj
Nätbrynjan och nätbyxan fungerar som luftiga underställ och transporterar fukt och isolerar värme.

Skaljacka och skalbyxa
Skaljackan och skalbyxan är både vind- och vattentäta.

Värmejackan
Värmejackan finns i två varianter, lätt och tjock. Den tjocka jackan som man bär ytterst har dragkedjor för att kunna expanderas beroende på hur mycket plagg man har under.

Värmebyxa
Värmebyxan finns i två varianter, lätt och tjock. Värmebyxan har dragkedjor i sidan för att de ska vara lätta att ta av och på. Den har en högre bakdel och är justerbar i midjan. Byxan är i ett gore-tyg, som bevarar värmen längre.

Snöjacka
Jackan har dragkedjor för att kunna komma åt underliggande fickor och för att reglera ventilation. Kamouflagemönstret på snökläderna har nya inslag av grått.

Snöbyxor
Snöbyxan har fickor fram med särskild knäppning i stället för kardborreband – under testerna visade det sig nämligen att det fastnade snö i kardborrebanden. De har rejäla knappar för att det ska vara möjligt att knäppa och knäppa upp ficklocken utan att behöva ta av vantarna.

Ficklocken är högre och rejälare än tidigare för att det inte ska komma in snö.

Fickor
De flesta av uniformens fickor har stroppar invändigt så att man kan hänga fast till exempel kompass och nycklar.

Reparationskit
Ett reparationskit med till exempel laglappar ingår för att soldaten själv ska kunna utföra enklare reparationer.

Mönstret
Uniformssystemet har tre olika konfigurationer: europeisk med extra tillägg för sträng kyla, djungel och öknen.

Det svenska mönstret är något mindre än tidigare och har tre kronor integrerat. Det är numera ett mönsterskyddat kamouflage.

Dela artikel:

Podd om utlandsveteraners erfarenheter: ”Vi vill slå hål på myterna”

I den nya podden ”I rikets tjänst” får lyssnarna ta del av utlandsveteraners erfarenheter. ”Podden skapades för att sticka hål på myterna som finns om utlandsveteraner. Jag hoppas att vi kan få se fler utlandsveteraners berättelser ta plats i det offentliga samtalet”, säger producenten Mikael Wallentin Åström, vid Försvarsmaktens Veterancentrum.

Text: Josefine Owetz
Foto: Privat

2023-05-28

På enskild insats i fredens tjänst”, ”När krigaridentiteten tar över” och ”Hemmahjältar och utlandsveteraner”. Det är namnen på tre av avsnitten i podden ”I rikets tjänst”, som släpptes i början av april.

– ”I rikets tjänst” ska fördjupa frågan hur Försvarsmakten låter Sverige leva i fred. Det innebär att vi fördjupar hur våra utlandsveteraner och Försvarsmaktsanställda jobbar för det ändamålet varje dag, antingen utomlands eller i riket, säger Mikael Wallentin Åström vid Försvarsmaktens veterancentrum, producent och initiativtagare till podden, och själv utlandsveteran med flera utlandsinsatser i bagaget.

Podden är en samproduktion mellan Försvarsmaktens veterancentrum och Operativa kommunikationsförbandet, OPKOMM, i Enköping.

– Jag vände mig till mina chefer med mitt förslag om podden. Hur kan vi få ut information om utlandsveteraner och samtidigt sticka hål på myterna? Cheferna på både Veterancentrum och OPKOMM var positiva till att göra en podd och sa att det var självklart att vi skulle göra det här. Inspelningarna påbörjades i höstas, säger han.

» Hur kan vi få ut information om utlandsveteraner och samtidigt sticka hål på myterna? «

Utöver Mikael Wallentin Åström, som även är reservofficer vid Operativa kommunikationsförbandet, har en grupp anställda vid OPKOMM ingått i produktionen. Mikael är tillsammans med Jenny Jemtå Sjöfrid programledare i podden.

I fem avsnitt får lyssnarna ta del av några utlandsveteraners erfarenheter och insikter före, under och efter insatsen. Utöver det fördjupas ett antal olika teman och aspekter av utlandstjänstgöring, exempelvis den militära identiteten, hur meriter från en utlandsinsats står sig på den civila arbetsmarknaden och hur det är att vara anhörig till någon som är på insats.

En viktig målsättning med ”I rikets tjänst” har varit att slå hål på myter som finns om utlandsveteraner, förklarar Mikael Wallentin Åström.

– Jag är ganska trött på rapporteringen i media, och även inom Försvarsmakten till viss del, där vi ofta pratar om våra utlandsveteraner men inte med dem och deras anhöriga. Det handlar om att ge dem en röst i rummet. Det vill vi göra i den här podden.

» Vi har tittat på vad vi sett i media och hur man rapporterar kring utlandsveteraner. Var finns de största missförstånden? «

Vilka myter finns det om utlandsveteraner?

– Ett exempel är den psykiska ohälsan, där allmänhetens bild ofta är att det är många utlandsveteraner som mår psykiskt dåligt. Det finns de som mår dåligt, och de ska få hjälp och stöd, men det finns också många som mår bra. Utlandsveteraner mår i regel bättre än befolkningen i övrigt. Det var en sådan myt vi ville slå hål på, säger han och fortsätter:

– Varje avsnitt har som angreppspunkt att försöka lösa ett tankeproblem. Vi har tittat på vad vi sett i media och hur man rapporterar kring utlandsveteraner. Var finns de största missförstånden? Var finns myterna? Hur kan vi gestalta det här? Varje avsnitt utgår också från Försvarsmaktens uppdrag till Veterancentrum.

Vad hoppas ni att podden ska bidra med?

– Podden skapades för att sticka hål på myterna. Jag hoppas att vi kan få se fler utlandsveteraner ta plats i det offentliga samtalet. Att berättelserna från våra utlandsveteraner ska ta plats vid fikabordet på jobbet, hemma och på AW:n. där de som lyssnat kan reflektera kring avsnittens innehåll, säger Mikael Wallentin Åström och tillägger:

– Vi är 54 000 nu levande utlandsveteraner som bär på dessa unika erfarenheter. Berättelserna fortsätter. Jag hoppas att podden skapar samtal kring hur vi kan bidra efter våra tjänstgöringar.

Podden finns att lyssna på här. Bakom produktionen står Mikael Wallentin Åström, Jenny Jemtå Sjöfrid, Christoffer Harborg, Johan Ahlberg och Sefania Mohja vid Operativa kommunikationsförbandet.