Senast publicerat
Senast publicerat:

Etableringen av Amf 4: ”Personalrörlighet kommer att vara en nyckel”

Återetableringen av Amf 4 ska ske genom övertagande av verksamhet och personal från nuvarande Amfibieregementet samt Försvarsmedicincentrum. Som officer inom amfibie väntar flera år av omfattande rörlighet mellan Berga och Göteborg för att lösa bemanningen på båda förbandsorterna.

Josefine Owetz
Försvarsmakten
Överste Hans Granlund

Enligt nuvarande planering kommer Älvsborgs amfibieregemente, Amf 4, formellt att inrättas den 1 oktober. Överste Hans Granlund är chef för etableringsorganisationen och han har arbetat heltid sedan förra sommaren med uppdraget att återetablera Amf 4.  

– Mitt uppdrag som etableringsledare är att genomföra och leda de förberedelser som behöver göras intill det att förbandet sätts upp. Till min hjälp har jag en handfull medarbetare, säger Hans Granlund på telefon från Göteborg. 

Förutsättningarna för att etablera ett nytt regemente på Göteborgs garnison är goda, förklarar han. Garnisonen är redan i dag en stor arbetsplats och inrymmer bland annat Försvarsmedicincentrum, FömedC, liksom 17:e bevakningsbåtskompaniet, 132:e säkerhetskompani sjö och 5:e amfibiebataljonen. Här finns också Militärregion väst och hemvärnsgrupper.

– Göteborgs garnison är en fungerande försvarsmaktsgarnison och hyste en gång ett amfibieregemente i den form som vi nu ska etablera. Utmaningen är att när man lade ner Amf 4 så återfyllde man etablissemanget med annan verksamhet som också ska finnas kvar. 

För att återetablera Älvsborgs amfibieregemente kommer en successiv omfördelning av personal att genomföras, främst från Amfibieregementet på Berga. Befintliga kompanier i Göteborg som i dag organisatoriskt tillhör Amf 1 kommer att överföras till det nya förbandet.

– Förbandet sätts upp genom att vi tar över verksamhet och resurser från Amf 1 och FömedC. Detta innebär att förbandet inte växer fram gradvis utan ganska abrupt uppstår genom överföring av personal, uppgifter och budget. Sedan tillför vi en amfibiebataljon. 

I och med återetableringen av ett amfibie-förband på västkusten övertas också kommendantskap och garnisonsansvaret för Göteborgs garnison. Garnisonen har i dag drygt 1.000 anställda och 300 värnpliktiga. Under den kommande tioårsperioden kommer garnisonen att växa med närmare 600 medarbetare. Förutom den militära verksamheten finns andra myndigheter och organisationer på området, däribland Sjöfartsverket och Kustbevakningen. 

Liknande läsning:

All verksamhet på garnisonen kommer att fortsätta som i dag, samtidigt som ytterligare verksamhet tillförs. Det kommer att krävas olika typer av infrastruktursatsningar, konstaterar Hans Granlund. 

– Försvarsmakten har haft en lång dialog med Fortifikationsverket om vilka behov av investeringar i infrastrukturen som vi ser behövs. Långa och ingående utredningar har gjorts avseende vad som behövs på kort och lång sikt. Det är ett grannlaga arbete med investeringar för många hundra miljoner.

» I takt med att utbildningen av värnpliktiga och övningar med krigsförband utökas ökar också beläggningen på de övningsområden och skjutfält vi har i skärgården. «

All infrastruktur som behövs för militär verksamhet finns redan på garnisonen, i form av förråd, matsalar, verkstäder och kaserner. Sedan nedläggning av Amf 4 för drygt 15 år sedan har dock inga större investeringar skett i infrastrukturen på garnisonsområdet. Vissa delar av den grundläggande infrastrukturen behöver åtgärdas för att verksamheten ska kunna utökas. Det handlar bland annat om förläggning för värnpliktiga och kontors- och utbildningslokaler samt utbyggnad av kaj-, båtuppställnings- och förtöjningsplatser.

– I takt med att utbildningen av värnpliktiga och övningar med krigsförband utökas ökar också beläggningen på de övningsområden och skjutfält vi har i skärgården, säger Hans Granlund.

Behovet av att långsiktigt samordna produktion och fördelning av uppgifter mellan Amf 1 och Amf 4 kommer att kvarstå under lång tid. Personalrörligheten kommer att vara en nyckel och samtidigt en utmaning under många år framåt, förklarar Hans Granlund.

– Under mycket lång tid framöver kommer ens karriär om man är befäl och officer i amfibieförbanden i perioder växla mellan de två förbanden. Vi är de vi är och den stora volymen amfibiekompetens finns på Berga.

För att underlätta växelvis tjänstgöring på de båda amfibieförbanden lägger etableringsorganisationen stor vikt vid att få Amf 4:s organisation serielik den som i dag finns på Amf 1.

– Alltifrån benämningar till hur vi planerar övningsverksamhet ska vara likadant. När man blir kommenderad till den andra platsen ska man inte behöva lägga på extra tid och förberedelser för att kunna lösa uppgiften, säger han och betonar att serielikhet och samordning av produktionen kommer att vara en nyckel till framgång.

Den 1 oktober är planen att fanan på det nya amfibieregementet ska hissas. För Hans Granlund känns det extra speciellt att få leda etableringsorganisationen.

  I juli är det 40 år sedan jag ryckte in här i Göteborg. Jag har alltid tillhört förbandet i Vaxholm men i olika omgångar fram till nedläggningen av Amf 4 även tjänstgjort i Göteborg. Så för mig klappar ett extra varmt hjärta för Älvsborgs amfibieregemente. Att se detta återetableras är något som jag aldrig trodde att jag skulle få uppleva. Det känns fantastiskt.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    I somras startade Försvarsmaktens första krigsinkubator med befäl och soldater som samlades för att själva lösa problem de stöter på i sin tjänstgöring. De nio problemområden som valdes ut är antingen åtgärdade eller ska vidareutvecklas under hösten.

    Linda Sundgren
    Strilab
    Markdrönaren ”Råttan” togs fram av soldater vid IB 1 2025 och vidareutvecklades under Strilab. På bilden: Johan Liu, GSS/T, en av utvecklarna bakom ”Råttan”.

    Foto: Anna Winberg/Försvarsmakten

    Kriget i Ukraina har bidragit med många lärdomar. Inte minst det ukrainska försvarets innovationsförmåga och framgångarna för deras laboratorier och utvecklingsenheter i krigsförbanden. Löjtnant Jakob Blomqvist, reservofficer vid Livgardesbrigaden IB 1, såg ett behov av snabbare teknikutveckling även i Försvarsmakten. Tillsammans med en handfull kollegor fick han klartecken från brigadledningen på IB 1 att genomföra en krigsinkubator inspirerad av tech-världen – en organisation som stödjer innovation och utveckling inom militär verksamhet. Initiativet fick namnet Stridslaboratoriet IB 1, Strilab, och var verksamt under fem veckor med start i juli.

    – Idén med en krigsinkubator är att låta de som möter problemen, alltså soldater och officerare, själva lösa dem. De fattar exakt vad det handlar om och eftersom vi själva är militärer kan vi också testa grejerna i fält direkt, säger Jakob Blomqvist, chef för Strilab.

    Jakob Blomqvist

    Jakob Blomqvist

    Reservofficer vid Livgardesbrigaden IB 1

    Han berättar att merparten av de 28 individer som deltog i Strilab var reservofficerare eller tidvis tjänstgörande soldater, som till vardags studerar vid lärosäten som brittiska Cambridge, Kungliga tekniska högskolan eller Handelshögskolan i Stockholm. Första veckan ägnades åt utbildning med instruktörer bestående av bland annat influgna tech-chefer från Silicon Valley och professorer i entreprenörskap vid Harvard Business School.

    – De bidrog med sin tid pro bono, men man ska inte underskatta hur mycket folk gillar att stötta Nato. För att göra det speciellt för dem bokade vi in lektionerna på Karlberg. Att komma från Silicon Valley och få undervisa på Karlbergs slott är unikt och för deltagarna innebar det utbildning i världsklass, säger Jakob Blomqvist, som själv bor i USA där han driver ett investmentbolag inom kritisk infrastruktur.

    Resterande fyra veckor ägnades åt innovation, teknikutveckling och tester i fält. Nio projektområden valdes ut och en arbetsgrupp knöts till varje område. Däribland ”Eld”, en app för kommunikation vid indirekt bekämpning, ”Fältjournalen” som är ett fältjournalsystem för militära sjukvårdsåtgärder samt ”Soldatappen” avsedd för personaladministration och som redan var i bruk.

    – Vi valde avsiktligt avgränsade problemområden där vi trodde att det var möjligt att skapa effekt på fem veckor. Det uteslöt exempelvis vissa vapensystem med hänsyn till säkerhet och tidsbegränsning, säger Jakob Blomqvist.

    I slutet av perioden gjordes en utvärdering av Strilab.

    – Alla nio utvecklingsområden går vidare. De flesta används nu i någon form. Andra har tagits över av industrin för vidare utveckling. Vissa områden är mer interna för IB 1 och de har brigaden tagit över.

    Fördelen med krigsinkubatorn är att officerare och soldater är både användare och utvecklare och att utvecklingen sker på förbanden.

    Nu hoppas Jakob Blomqvist att Strilab ska permanentas och att krigsinkubatorn blir ett återkommande inslag i verksamheten.

    – Förhoppningen är att intern förmågeutveckling som Strilab ska bli en del av både grund- och krigsorganisationen hos IB 1. Nästa sommar hoppas jag att vi kan återupprepa inkubatorn i större skala så att fler i Försvarsmakten kan delta, säger han och fortsätter:

    – Fördelen med krigsinkubatorn är att officerare och soldater är både användare och utvecklare och att utvecklingen sker på förbanden. Experimentkontor brukar placeras långt borta på någon stridsskola, men här sker utvecklingen på plats och vi gör det tillsammans. Där har vi den stora vinsten.

    Ur arkivet: