Ges ut av Officersförbundet

Etableringen av Amf 4: ”Personalrörlighet kommer att vara en nyckel”

Återetableringen av Amf 4 ska ske genom övertagande av verksamhet och personal från nuvarande Amfibieregementet samt Försvarsmedicincentrum. Som officer inom amfibie väntar flera år av omfattande rörlighet mellan Berga och Göteborg för att lösa bemanningen på båda förbandsorterna.

Överste Hans Granlund

Enligt nuvarande planering kommer Älvsborgs amfibieregemente, Amf 4, formellt att inrättas den 1 oktober. Överste Hans Granlund är chef för etableringsorganisationen och han har arbetat heltid sedan förra sommaren med uppdraget att återetablera Amf 4.  

– Mitt uppdrag som etableringsledare är att genomföra och leda de förberedelser som behöver göras intill det att förbandet sätts upp. Till min hjälp har jag en handfull medarbetare, säger Hans Granlund på telefon från Göteborg. 

Förutsättningarna för att etablera ett nytt regemente på Göteborgs garnison är goda, förklarar han. Garnisonen är redan i dag en stor arbetsplats och inrymmer bland annat Försvarsmedicincentrum, FömedC, liksom 17:e bevakningsbåtskompaniet, 132:e säkerhetskompani sjö och 5:e amfibiebataljonen. Här finns också Militärregion väst och hemvärnsgrupper.

– Göteborgs garnison är en fungerande försvarsmaktsgarnison och hyste en gång ett amfibieregemente i den form som vi nu ska etablera. Utmaningen är att när man lade ner Amf 4 så återfyllde man etablissemanget med annan verksamhet som också ska finnas kvar. 

» Förbandet sätts upp genom att vi tar över verksamhet och resurser från Amf 1 och FömedC. «

För att återetablera Älvsborgs amfibieregemente kommer en successiv omfördelning av personal att genomföras, främst från Amfibieregementet på Berga. Befintliga kompanier i Göteborg som i dag organisatoriskt tillhör Amf 1 kommer att överföras till det nya förbandet.

– Förbandet sätts upp genom att vi tar över verksamhet och resurser från Amf 1 och FömedC. Detta innebär att förbandet inte växer fram gradvis utan ganska abrupt uppstår genom överföring av personal, uppgifter och budget. Sedan tillför vi en amfibiebataljon. 

I och med återetableringen av ett amfibie-förband på västkusten övertas också kommendantskap och garnisonsansvaret för Göteborgs garnison. Garnisonen har i dag drygt 1.000 anställda och 300 värnpliktiga. Under den kommande tioårsperioden kommer garnisonen att växa med närmare 600 medarbetare. Förutom den militära verksamheten finns andra myndigheter och organisationer på området, däribland Sjöfartsverket och Kustbevakningen. 

All verksamhet på garnisonen kommer att fortsätta som i dag, samtidigt som ytterligare verksamhet tillförs. Det kommer att krävas olika typer av infrastruktursatsningar, konstaterar Hans Granlund. 

– Försvarsmakten har haft en lång dialog med Fortifikationsverket om vilka behov av investeringar i infrastrukturen som vi ser behövs. Långa och ingående utredningar har gjorts avseende vad som behövs på kort och lång sikt. Det är ett grannlaga arbete med investeringar för många hundra miljoner.

» I takt med att utbildningen av värnpliktiga och övningar med krigsförband utökas ökar också beläggningen på de övningsområden och skjutfält vi har i skärgården. «

All infrastruktur som behövs för militär verksamhet finns redan på garnisonen, i form av förråd, matsalar, verkstäder och kaserner. Sedan nedläggning av Amf 4 för drygt 15 år sedan har dock inga större investeringar skett i infrastrukturen på garnisonsområdet. Vissa delar av den grundläggande infrastrukturen behöver åtgärdas för att verksamheten ska kunna utökas. Det handlar bland annat om förläggning för värnpliktiga och kontors- och utbildningslokaler samt utbyggnad av kaj-, båtuppställnings- och förtöjningsplatser.

– I takt med att utbildningen av värnpliktiga och övningar med krigsförband utökas ökar också beläggningen på de övningsområden och skjutfält vi har i skärgården, säger Hans Granlund.

Behovet av att långsiktigt samordna produktion och fördelning av uppgifter mellan Amf 1 och Amf 4 kommer att kvarstå under lång tid. Personalrörligheten kommer att vara en nyckel och samtidigt en utmaning under många år framåt, förklarar Hans Granlund.

– Under mycket lång tid framöver kommer ens karriär om man är befäl och officer i amfibieförbanden i perioder växla mellan de två förbanden. Vi är de vi är och den stora volymen amfibiekompetens finns på Berga.

För att underlätta växelvis tjänstgöring på de båda amfibieförbanden lägger etableringsorganisationen stor vikt vid att få Amf 4:s organisation serielik den som i dag finns på Amf 1.

– Alltifrån benämningar till hur vi planerar övningsverksamhet ska vara likadant. När man blir kommenderad till den andra platsen ska man inte behöva lägga på extra tid och förberedelser för att kunna lösa uppgiften, säger han och betonar att serielikhet och samordning av produktionen kommer att vara en nyckel till framgång.

Den 1 oktober är planen att fanan på det nya amfibieregementet ska hissas. För Hans Granlund känns det extra speciellt att få leda etableringsorganisationen.

  I juli är det 40 år sedan jag ryckte in här i Göteborg. Jag har alltid tillhört förbandet i Vaxholm men i olika omgångar fram till nedläggningen av Amf 4 även tjänstgjort i Göteborg. Så för mig klappar ett extra varmt hjärta för Älvsborgs amfibieregemente. Att se detta återetableras är något som jag aldrig trodde att jag skulle få uppleva. Det känns fantastiskt.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev?

Prenumerera på Officerstidningen nyhetsbrev och få de viktigaste artiklarna direkt i mejlkorgen. Nyhetsbrevet är under uppbyggnad men ange gärna din mejladress redan nu om du är intresserad.

Officerstidningen är nominerad till ett av Fackförbundspressens journalistpriser. Tidningens art director Christian Gård kan vinna pris för bästa redigering.

Fackförbundspressens journalistpriser delas ut årligen och går till årets bästa journalistiska insatser i åtta olika prisklasser. Nu står det klart att Officerstidningen och art director Christian Gård är nominerade i kategorin ”Bästa redigering” för formgivningen av temasidorna om Försvarsmaktens tillväxt i nr 2 2020.

– Det är ju alltid roligt när ens arbete uppmärksammas! Tycker också att den här nomineringen är ett bra kvitto på det arbete vi gjort – och fortfarande gör – med Officerstidningen för att leverera en läsvärd och attraktiv tidning till medlemmarna, säger Christian Gård. 

Chr NY HEMSIDA-2
Christian Gård, Offcerstidningens Art director

Övriga nominerade i kategorin är Sofia Andersson för Hotellrevyn och Lotta Lundin för Publikt.  

Föreningen Fackförbundspressen samlar tidningar utgivna av organisationer inom LO, Saco och TCO. Föreningen arbetar för att stärka intresset för fackförbundspressens journalistik och för att ge den större genomslag i samhällsdebatten.

Fackförbundspressens priser delas ut den 27 oktober. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Bland yrkesofficerare ökade andelen bullerrelaterade hörselskador med 50 procent förra året och även hos värnpliktiga syns en tydlig ökning av antalet hörselskador, enligt en bullerskadeanalys från Försvarsmedicincentrum. Vådaskotten stod för många av skadorna.

Antalet hörselskador till följd av vådaskott ökade från 36 till 72 fall mellan 2019 och 2020.

Trots att bullerrelaterade hörselskador varit ett särskilt fokusområde inom Försvarsmakten sedan 1998, ökar antalet hörselskador till följd av bullerexponering för flera personalkategorier. Årets fördjupade analys av inrapporterade hörselskador uppvisar en negativ trend bland yrkesofficerare, reservofficerare och civilanställda med en ökning på 50 procent det senaste året. Bland kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/K) var ökningen 9 procent och hos värnpliktiga 7 procent. Jämfört med åren 2010–2011 har antalet inrapporterade bullerskador bland rekryter ökat med 55 procent. 

– Antalet bullerrelaterade hörselskador bland yrkesofficerare, reservofficerare, civilanställda och GSS/K är relativt få och då kan svängningarna mellan åren bli stor. Men det här ger inga positiva signaler, säger Björn Skoog vid Försvarsmedicincentrum som genomfört analysen. 

Antalet anmälda bullerrelaterade hörselskador har ökat från ett knappt hundratal 2018 till cirka 160 året efter och runt 240 i fjol, enligt rapporten.

» Vid sådana här övningar måste man antingen sova med hörselskydden på eller så får b-styrkan inte skjuta in i tälten. «

Framför allt är det vådaskott och andra vapenrelaterade bullerskador som ökar. Vådaskotten stod för 33 procent av skadorna förra året. Antalet hörselskador till följd av vådaskott ökade från 36 till 72 fall mellan 2019 och 2020. I elva fall avfyrades vapen vid laddning eller patron ur och åtta händelser inträffade i inomhusliknande miljöer som tält, vapenvårdslokaler eller i fordon. Andra bullerskador kopplade till vapen handlade om hörselskydd som inte används eller av misstag bragts ur sitt läge. Vid flera tillfällen har skador inrapporterats vid eldöverfallsövningar där folk legat och sovit i sina tält när b-styrkan gått till anfall och börjat skjuta. 

– Vid sådana här övningar måste man antingen sova med hörselskydden på eller så får b-styrkan inte skjuta in i tälten. Eldöverfallsrelaterade skador var vanliga förr, men efter att vi hade arbetat med dem ett antal år och hörselskydden blev bättre sjönk skadorna och har sedan legat på en stabilt låg nivå. Men nu ser vi att de ökar igen, säger Björn Skoog. 

IMG_1755
Björn Skoog

Att bullerrelaterade hörselskador ökar i Försvarsmakten kan ha flera bakomliggande orsaker, menar Björn Skoog.  

– Att de värnpliktiga utbildas i riskerna med bullerskador är jag rätt säker på, men frågan är vem som leder utbildningen och vilken kvalitet utbildningen håller. Systematiskt arbetsmiljöarbete ges litet utrymme på Officersprogrammet och det är svårt att säga hur mycket kunskap i arbetsmiljöfrå

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Personer med adhd och andra neuropsykiatriska diagnoser ska inte längre automatiskt uteslutas från möjligheten att pröva sin lämplighet till militärtjänstgöring. Ändringen sker efter att Diskrimineringsombudsmannen, DO, i ett tillsynsbeslut kommit fram till att Försvarsmakten och Plikt- och prövningsverket har överträtt diskrimineringsförbudet.

Personer med neuropsykiatriska diagnoser kommer inte längre automatiskt att uteslutas från möjligheten att pröva sin lämplighet till värnplikt.

I juli kom beslutet att personer med adhd, autism och andra neuropsykiatriska diagnoser inte längre automatiskt ska vara diskvalificerade för att prövas för sin lämplighet att göra militärtjänst. I stället ska varje fall prövas individuellt. Ändringen kommer efter att Diskrimineringsombudsmannen, DO, gjort en tillsyn mot Försvarsmakten och Plikt- och prövningsverket. DO kom fram till att det rörde sig om diskriminering genom den automatiska uteslutningen.  I det webbformulär som använts som lämplighetsprövning av de som ska kallas till mönstring för värnplikt eller frivillig militärtjänstgöring har det funnits frågor om personen någon gång diagnostiserats med autism eller adhd. De som svarat ja har inte gått vidare i antagningsprocessen. 

– Eftersom det inte kan uteslutas att personer med dessa diagnoser har den förmåga som krävs för att göra militär tjänstgöring anser DO att det strider mot diskrimineringslagen med en automatisk uteslutning av dessa personer – även om det senare i prövningen skulle visa sig att de ändå inte uppnår ställda krav för tjänstgöring, säger diskrimineringsombudsman Lars Arrhenius i ett pressmeddelande.

» Det kan inte uteslutas att personer med dessa diagnoser har den förmåga som krävs för att göra militär tjänstgöring. «

För att möjliggöra en individuell bedömning har Försvarsmakten nu beslutat att ta bort den automatiska uteslutningen som sker då en individ anger att denne har en adhd- eller autismdiagnos. Under förutsättning att övriga delar av testet är godkänt kommer dessa individer att kunna gå vidare och boka tid för en prövning. 

”Vid prövningen genomförs därefter en individuell bedömning av personens möjligheter att genomföra en grundutbildning med värnplikt inom ramen för antagningsprocessen”, skriver Försvarsmaktens personaldirektör Klas Eksell i beslutet om förändringen i rekryttestet.   

Parallellt med förändringarna kommer också en särskild översyn av Försvarsmaktens medicinska bedömningsgrunder med fokus på adhd och autism att genomföras skyndsamt, skriver Försvarsmakten vidare. 

Försvarsmakten har under DO:s utredning förklarat att det finns en ökad risk för personer med diagnoserna adhd eller autism att inte klara militärtjänst, men att det inte kan uteslutas att det finns personer med diagnoserna som har förmåga att göra det

Även Polismyndigheten har beslutat om att ändra antagningsreglerna till polisutbildningen. Personer med diagnos ska inte längre per automatik gallras bort, utan ges möjlighet till prövning med en individuell bedömning. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post