Etableringen av Amf 4: ”Personalrörlighet kommer att vara en nyckel”

Återetableringen av Amf 4 ska ske genom övertagande av verksamhet och personal från nuvarande Amfibieregementet samt Försvarsmedicincentrum. Som officer inom amfibie väntar flera år av omfattande rörlighet mellan Berga och Göteborg för att lösa bemanningen på båda förbandsorterna.

Överste Hans Granlund

Enligt nuvarande planering kommer Älvsborgs amfibieregemente, Amf 4, formellt att inrättas den 1 oktober. Överste Hans Granlund är chef för etableringsorganisationen och han har arbetat heltid sedan förra sommaren med uppdraget att återetablera Amf 4.  

– Mitt uppdrag som etableringsledare är att genomföra och leda de förberedelser som behöver göras intill det att förbandet sätts upp. Till min hjälp har jag en handfull medarbetare, säger Hans Granlund på telefon från Göteborg. 

Förutsättningarna för att etablera ett nytt regemente på Göteborgs garnison är goda, förklarar han. Garnisonen är redan i dag en stor arbetsplats och inrymmer bland annat Försvarsmedicincentrum, FömedC, liksom 17:e bevakningsbåtskompaniet, 132:e säkerhetskompani sjö och 5:e amfibiebataljonen. Här finns också Militärregion väst och hemvärnsgrupper.

– Göteborgs garnison är en fungerande försvarsmaktsgarnison och hyste en gång ett amfibieregemente i den form som vi nu ska etablera. Utmaningen är att när man lade ner Amf 4 så återfyllde man etablissemanget med annan verksamhet som också ska finnas kvar. 

» Förbandet sätts upp genom att vi tar över verksamhet och resurser från Amf 1 och FömedC. «

För att återetablera Älvsborgs amfibieregemente kommer en successiv omfördelning av personal att genomföras, främst från Amfibieregementet på Berga. Befintliga kompanier i Göteborg som i dag organisatoriskt tillhör Amf 1 kommer att överföras till det nya förbandet.

– Förbandet sätts upp genom att vi tar över verksamhet och resurser från Amf 1 och FömedC. Detta innebär att förbandet inte växer fram gradvis utan ganska abrupt uppstår genom överföring av personal, uppgifter och budget. Sedan tillför vi en amfibiebataljon. 

I och med återetableringen av ett amfibie-förband på västkusten övertas också kommendantskap och garnisonsansvaret för Göteborgs garnison. Garnisonen har i dag drygt 1.000 anställda och 300 värnpliktiga. Under den kommande tioårsperioden kommer garnisonen att växa med närmare 600 medarbetare. Förutom den militära verksamheten finns andra myndigheter och organisationer på området, däribland Sjöfartsverket och Kustbevakningen. 

All verksamhet på garnisonen kommer att fortsätta som i dag, samtidigt som ytterligare verksamhet tillförs. Det kommer att krävas olika typer av infrastruktursatsningar, konstaterar Hans Granlund. 

– Försvarsmakten har haft en lång dialog med Fortifikationsverket om vilka behov av investeringar i infrastrukturen som vi ser behövs. Långa och ingående utredningar har gjorts avseende vad som behövs på kort och lång sikt. Det är ett grannlaga arbete med investeringar för många hundra miljoner.

» I takt med att utbildningen av värnpliktiga och övningar med krigsförband utökas ökar också beläggningen på de övningsområden och skjutfält vi har i skärgården. «

All infrastruktur som behövs för militär verksamhet finns redan på garnisonen, i form av förråd, matsalar, verkstäder och kaserner. Sedan nedläggning av Amf 4 för drygt 15 år sedan har dock inga större investeringar skett i infrastrukturen på garnisonsområdet. Vissa delar av den grundläggande infrastrukturen behöver åtgärdas för att verksamheten ska kunna utökas. Det handlar bland annat om förläggning för värnpliktiga och kontors- och utbildningslokaler samt utbyggnad av kaj-, båtuppställnings- och förtöjningsplatser.

– I takt med att utbildningen av värnpliktiga och övningar med krigsförband utökas ökar också beläggningen på de övningsområden och skjutfält vi har i skärgården, säger Hans Granlund.

Behovet av att långsiktigt samordna produktion och fördelning av uppgifter mellan Amf 1 och Amf 4 kommer att kvarstå under lång tid. Personalrörligheten kommer att vara en nyckel och samtidigt en utmaning under många år framåt, förklarar Hans Granlund.

– Under mycket lång tid framöver kommer ens karriär om man är befäl och officer i amfibieförbanden i perioder växla mellan de två förbanden. Vi är de vi är och den stora volymen amfibiekompetens finns på Berga.

För att underlätta växelvis tjänstgöring på de båda amfibieförbanden lägger etableringsorganisationen stor vikt vid att få Amf 4:s organisation serielik den som i dag finns på Amf 1.

– Alltifrån benämningar till hur vi planerar övningsverksamhet ska vara likadant. När man blir kommenderad till den andra platsen ska man inte behöva lägga på extra tid och förberedelser för att kunna lösa uppgiften, säger han och betonar att serielikhet och samordning av produktionen kommer att vara en nyckel till framgång.

Den 1 oktober är planen att fanan på det nya amfibieregementet ska hissas. För Hans Granlund känns det extra speciellt att få leda etableringsorganisationen.

  I juli är det 40 år sedan jag ryckte in här i Göteborg. Jag har alltid tillhört förbandet i Vaxholm men i olika omgångar fram till nedläggningen av Amf 4 även tjänstgjort i Göteborg. Så för mig klappar ett extra varmt hjärta för Älvsborgs amfibieregemente. Att se detta återetableras är något som jag aldrig trodde att jag skulle få uppleva. Det känns fantastiskt.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
”Bristen på flygstridsledare har fått påverkan för flygsäkerheten. Även flygverksamheten får följder, där bland annat divisionernas krigsduglighet och provflygningar med Jas 39 E påverkas.”
Faksimil från Officerstidningen nummer 2, 2019

FAKTA

Bristen på flygstridsledare

Då: En omfattande brist på flygstridsledare som innebar att bara 75 procent av Försvarsmaktens behov kunde levereras. Trots att behovet låg på sex till åtta nyutbildade flygstridsledare, utbildades bara en till tre personer om året. Det fanns stora utmaningar i att kunna utföra de dagliga uppgifterna med bibehållen flygsäkerhet, och verksamheten var därför kraftigt anpassad. 

Nu: Drygt fyra år senare råder det fortfarande en brist på flygstridsledare, men det har ljusnat betydligt. I dag utbildas fler flygstridsledare än tidigare och det finns numera möjlighet att utbilda åtta till tio personer per år.

I mars 2019 rapporterade Officerstidningen om det alarmerande läget på 161:a strilbataljonen och Håkan Leijonqvist, chef för bataljonen, uttalade sig om situationen:

– Läget är allvarligt eftersom vi förra året bara kunde leverera 75 procent av Försvarsmaktens behov och prognosen för i år ser ungefär likadan ut. Det här påverkar stridsdugligheten hos våra divisioner och kan leda till att vi exempelvis inte kan bistå Saab i deras materielutveckling med exempelvis Jas 39 E eller att piloter inte kan utbildas i den utsträckning som skulle behövas, sa han. 

Enligt en analys som HKV Prod flyg presenterade 2018 gick det då inte längre att utföra den dagliga verksamheten utan att flygsäkerheten påverkades negativt eftersom bristen på flygstridsledare var för stor. 

Den långsiktiga prognosen för flygstridsledarorganisationen visade en stadigt sjunkande trend, medelåldern bland flygstridsledarna var hög samtidigt som nyrekryteringen var låg. Att utföra de dagliga uppgifterna med bibehållen flygsäkerhet var inte längre möjligt och därför fick verksamheten anpassas därefter. 

» Flygsäkerhetsläget har förbättrats tack vare nytillskottet av personal men balansen mellan uppgifter och resurser är fortfarande något ansträngd. «

I dag är läget annorlunda, berättar överstelöjtnant Håkan Leijonqvist, som numera är ställföreträdande flottiljchef på Upplands flygflottilj.

– Vi är i flygsäkert läge. Flygsäkerhetsläget har tydligt förbättrats sedan sist tack vare nytillskottet av personal, men balansen mellan uppgifter och resurser är fortfarande något ansträngd.

Ansvaret för flygsäkerheten har i dag lyfts till bataljonchefsnivå, något som Håkan Leijonqvist efterfrågade redan 2019. Än är flygvapnet inte i mål, och det kommer att finnas ett personalunderskott under flera år framåt. Men det ser betydligt ljusare ut, till stor del tack vare att värnpliktiga kan påbörja sin flygstridsledarutbildning inom ramen för grundutbildningen, samt att man som soldat kan jobba som flygstridsledare.

– Dessa reformer har gjort personalförsörjningslinjerna tydligare och robustare. Tidigare var det svårt att ansöka till kursen och Försvarsmakten hade ett mycket begränsat urval. Nu kan man söka året runt och man kan placeras som flygstridsledarbiträde redan under värnplikten. 

Dessutom har lönebilden för flygstridsledare gjorts om, vilket gjort att anställda inom Försvarsmakten blivit intresserade av att söka sig till strilbataljonen.

– Vi har lyckats vända utvecklingen, och har i dag möjlighet att utbilda åtta-tio flygstridsledare om året. Vi har fortfarande svårt att helt fylla utbildningen, men vi är på god väg, säger Håkan Leijonqvist. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Försvarets materielverk ska fördubbla sin omsättning under kommande år och hundratals tjänster ska tillsättas, däribland 160 militära befattningar. Men konkurrensen om officerskompetensen är hård och en dialog förs med Försvarsmakten om hur bemanningen ska lösas.
I dag är 60 YAM-befattningar på FMV vakanta. Samtidigt kan behovet av militär kompetens komma att öka ytterligare de närmaste åren.

Den pågående upprustningen ökar trycket på flera företag, organisationer och myndigheter, däribland Försvarets materielverk, FMV. Med regeringens inriktning ska myndigheten fördubbla sin omsättning under de kommande åren och antalet medarbetare ska öka med 680 årsarbetskrafter, vilket bedöms motsvara cirka 900 personer.

– Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. Vi kommer nog inte att nå riktigt ända fram, men väldigt nära. Sedan ska vi växa med ytterligare ungefär 600 personer de kommande fyra åren, säger Ylva Navér, HR- och kommunikationsdirektör på FMV.

Av de planerade rekryteringarna behövs cirka 160 personer med militär kompetens på FMV, så kallade YAM-befattningar. YAM står för yrkesofficer vid annan myndighet och innebär att officerare lånas ut av Försvarsmakten till en civil myndighet under viss tid. Men tillgången på militär kompetens är begränsad och ännu har man inte lyckats bemanna upp alla YAM-rader.

» Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. «

– Vi har haft ett behov av 160 YAM-befattningar sedan jag började på FMV för ett drygt år sedan, men vi har inte lyckats bemanna fler än 100 av dem. Det är också möjligt att vi kommer att identifiera ytterligare behov av YAM-befattningar under kommande år, säger Ylva Navér. 

Det händer att officerare på eget initiativ ansöker till lediga tjänster på FMV, utanför YAM-systemet. Hur många personer det rör sig om finns inga siffror på, men diskussioner har inletts med Försvarsmakten om hur det ska hanteras.

– Vi ska inte välja bort någon därför att de kommer från Försvarsmakten utan bara ta hänsyn till vilken kandidat som är bäst lämpad för tjänsten, och ibland är det en officer, säger Ylva Navér.

En växande personalstyrka kräver också utökade arbetsytor. FMV har förhyrt lokaler runt om i Stockholm utanför Tre vapen och våren 2024 ska en ny paviljong med 130 arbetsplatser vara inflyttningsklar på Värtavägen. Men FMV rekryterar inte bara till Stockholm utan också till verksamhetsorter ute i landet. Bland annat sker en omfattande tillväxt inom Test och evaluering, som i år ska utökas med dryg 100 befattningar. Test och evaluering har verksamhet i Vidsel, Härnösand, Linköping, Karlsborg/Skövde, Älvdalen, Enköping och Karlskrona.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
I november 2021 meddelade Försvarsmakten att det nya skyddsglasögonsystemet snart skulle komma. Detta efter att Försvarets materielverk upphandlat nya skyddsglasögon. Men de har sedan dess legat hos Försvarsmaktens centrallager.

– Det stämmer att vi har fått leverans av skyddsglasögon, men vi kunde inte bekräfta att de klarade laser. Det vore en allvarlig kvalitetsbrist ur ett säkerhetsperspektiv, därför har vi hållit kvar dem på centrallagret i väntan på att reda ut den här frågan, säger Försvarsmaktens logistikchef brigadgeneral Claes Isoz.

Nu är frågan utredd, testerna har visat att glasögonen klarar laser och leveranser kommer att ske till förbanden i närtid.

Det nya kroppsskyddet 23 D, som är specialanpassat för kvinnor, skulle ha levererats till förbanden innan midsommar i år.  

– Nu blev det inte så. Det beror på att vi även där haft utmaningar med den tekniska dokumentationen. Kroppsskydden är väldigt dyra och vi behövde tillse att verksamheten skulle kunna ta hand om dem på ett bra sätt när det gäller förvaring, underhåll och användning. Brukarutbildningen är planerad till vecka 40, sedan ska de direkt ut, säger Isoz. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post