Senast publicerat
Senast publicerat:

Försvarsmakten till JO: Kontroll av kadettbostäder hade lagstöd

Justitieombudsmannen, JO, granskar Försvarsmaktens kontroll av kadettbostäder på Militärhögskolan Karlberg i höstas. Av myndighetens yttrande i ärendet framgår att man anser sig ha haft stöd i lagen, men att informationshanteringen på flera punkter har brustit

Maria Widehed
JO har inlett en granskning av militärpolisens rutinkontroll av samtliga kadetters bostadsutrymmen på Militärhögskolan Karlberg den 20 november 2024.

Foto: Caisa Rasmussen/TT

Den 20 november klockan 07.45 ställde kadettbataljonen upp samtliga kadetter som bor på Militärhögskolan Karlberg. Där informerades de om att det under dagen skulle genomföras en större undersökning med inriktning på narkotika och att de inte skulle få tillträde till sina rum igen förrän de var undersökta. Fram till klockan 18 genomförde militärpoliser med hjälp av hundar från Första militärpolisbataljonen vid Livgardet vad man kallade för en rutinkontroll av kadetternas boende- och studieutrymmen, något som Officerstidningen rapporterade om.

– Militärpolisen söker igenom kadetternas boende- och studieutrymmen efter narkotika och olagliga substanser. De gör detta löpande på Försvarsmaktens förband där det finns värnpliktiga och kadetter och denna gång genomförs denna rutinkontroll hos oss, sa Niklas Englund, kommunikationschef på Militärhögskolan Karlberg, då.

Han svarade vidare nej på frågan om man fått några indikationer på att det fanns narkotika på området.

Tre kadetter anmälde händelsen till Justitieombudsmannen, JO, och den 7 februari kom beskedet att JO inleder en granskning. I en remiss begärde JO ett yttrande från Försvarsmakten med en redogörelse för myndighetens handläggning och för vilket rättsligt stöd som kontrollen hade.

I Försvarsmaktens yttrande till JO den 11 april anger Försvarsmakten som bakgrund att Militärhögskolan Karlberg över tid har fått in uppgifter om att narkotika brukats och förvarats inom skyddsobjektet. Uppgifterna ska ha kommit från såväl kadetter som skyddsvakter.

Man uppger vidare att skolchefen bedömt att misstankarna krävde åtgärder och att han därför tog kontakt med flera instanser inom Försvarsmakten, varav en var Första Militärpolisbataljon vid Livgardet.

Myndigheten väljer i yttrandet att lyfta hur informationen inte överensstämmer med vad skolans kommunikationschef Niklas Englund tidigare har uppgett om att det inte funnits indikationer på att narkotika fanns inom skyddsobjektet, en konsekvens av vad Försvarsmakten kallar ”en brist i den interna informationsöverföringen”.

Liknande läsning:
Behovet av drogfrihet på skyddsobjektet och i kadetternas verksamhet har utgjort ett tungt skäl för åtgärden

Av yttrandet framgår att Försvarsmakten anser sig ha agerat inom lagen om disciplinansvar inom totalförsvaret, LDT (1994:1811). Myndigheten menar vidare att både planering och genomförande har anpassats för att leva upp till kraven i de allmänna principerna för tvångsmedel.

Samtidigt skriver Försvarsmakten att LDT medger undersökning av väskor och skåp samt stickprovskontroller om särskilda skäl föreligger. Försvarsmakten lyfter här en proposition antagen i juni 1985 – lag om disciplinförseelser av krigsmakt krigsmakt m.m.”  (1985/86:9), som stöd för vad som kan anses vara ”särskilda skäl” i sammanhanget.

Myndigheten betonar också att skolan är ett militärt skyddsobjekt, liksom att kadetterna i en skriftlig överenskommelse med Militärhögskolan Karlberg har lämnat medgivande till att skolans personal får genomföra ”kontroll av ordning i boenderummen”. Försvarsmakten nämner också hur större undersökningar är vanligt förekommande efter större övningar och i samband med att utbildning under värnplikt avslutas. ”Den påverkar alla inblandade på likvärdigt sätt”, skriver myndigheten.

Avslutningsvis uppger Försvarsmakten att ”behovet av drogfrihet på skyddsobjektet och i kadetternas verksamhet har utgjort ett tungt skäl för åtgärden”, samtidigt som man i yttrandet skriver att såväl den felaktiga information som kommunicerats till Officerstidningen som informationen till kadetterna har varit bristfällig.

Nu får anmälarna en möjlighet att kommentera svaret. JO fortsätter därefter att arbeta med ärendet tills dess att utredningen är klar.

 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Skärpta antagningskrav och större inflytande för försvarsgrenarna att själva påverka kadetternas utbildning på funktionsskolorna. Officersprogrammet håller på att stöpas om för att bättre matcha Försvarsmaktens behov av officerskompetens. Målet är att förändringarna ska vara införda till höstterminen 2027.

    Linda Sundgren

    Foto: Oscar Olsson/TT

    Sedan ett drygt år pågår ett arbete med att förändra antagningen och strukturen på Officersprogrammet, OP. Förändringsarbetet går under namnet OP 2030, och leds av Försvarsmakten med stöd av Försvarshögskolan. Ett syfte med omgörningen är att på kort tid utbilda kadetter till krigsplaceringsbara officerare.

    – Redan efter första halvåret på Officersprogrammet ska man kunna vara användbar i krigsorganisationen som chef eller operatör. Vi har inte oändligt med tid och därför behöver vi göra den här inriktningen, säger flottiljamiral Jonas Hård af Segerstad, utbildningschef och ställföreträdande chef vid Försvarsstabens genomförandeenhet.

    Men det rör sig inte om någon officersexamen efter en termin, påpekar Försvarshögskolans vicerektor, generalmajor Anders Callert.

    – Det handlar om den absolut lägsta officersnivån och någon som vi skulle kunna skicka till fronten om det vore så. Sedan får man klä på de andra delarna efterhand, säger han.

    För att snabbt kunna utbilda krigsplaceringsbara officerare kommer innehållet i Officersprogrammet att stuvas om. Den försvarsmaktstid som idag är uppdelad i flera kortare perioder i början och slutet av terminerna kommer att bakas samman till en längre period som sträcker sig över hela första terminen.

    Varje försvarsgren får ett stort ansvar för den första terminen.

    – Varje försvarsgren får ett stort ansvar för den första terminen och kan sätta sin egen målsättning för den verksamheten. Ett arméförband kan genomföra en plutonchefsutbildning som vi vet att de vill göra. I flottan kan man även nyttja tiden för att reducera befintlig efterutbildning. Först under termin två kommer Försvarshögskolans utbildningar att sätta igång fullt ut, säger Anders Callert.

    Även kraven på förkunskaper hos dem som erbjuds plats på Officersprogrammet ska höjas. Dels ska alla som antas till utbildningen ha genomfört gruppbefälsutbildning under eller efter värnplikten. Dels ska de ha kunskaper från grundutbildningen som överensstämmer med den inriktning de ska läsa på Officersprogrammet. För att uppnå detta ska försvarsgrenarnas inflytande över både försvarsmaktstiden och antagningen öka.

    – Det är fortfarande en central utbildning och Försvarshögskolan är fortsatt utbildningsanordnare, men försvarsgrenarna ska få större påverkan. Man kommer behöva ha en viss bakgrund från sin grundutbildning kopplat till den inriktning man läser på Officersprogrammet, säger Jonas Hård af Segerstad.   

    Jonas Hård af Segerstad

    Jonas Hård af Segerstad

    Försvarsmaktens utbildningchef

    En annan ambition med omgörningen är att öka överrensstämmelsen mellan utbildningen och Försvarsmaktens behov av kompetens. 

    – Under några år har vi varit väldigt glada över att det är många som vill läsa till officer, och det är bra, men nu behöver vi tydligare rikta utbildningen mot Försvarsmaktens behov, säger Jonas Hård af Segerstad och fortsätter:

    – Behöver vi en officer med viss sorts kompetens, exempelvis inom teknik, då ska vi kunna styra antagningen så att det är just tekniker vi utbildar.

    Även Anders Callert menar att stärka försvarsgrenarnas inflytande är rätt väg att gå.

    – De som har bäst möjlighet att avgöra vilka som är mest lämpade som officerare är de som ansvarar för grundutbildningen, och det är försvarsgrenarna. Därför kommer de få mycket att säga till om, säger han.

    Om vi behöver fler av en viss kategori då måste vi rikta ett visst antal platser mot det behovet.

    En annan förändring kopplat till Officersprogrammet är att kadetterna ska välja inriktning på utbildningen i ett tidigare skede än vad som nu är fallet. Idag sker valet en bit in på första terminen, men i det nya systemet är ambitionen att inriktningen ska vara beslutad tidigare än idag.   

    – Om vi behöver fler av en viss kategori då måste vi rikta ett visst antal platser mot det behovet, och det är försvarsgrenarnas och förbandens behov som ska styra. Det kommer också stärka relationen mellan kadetterna och förbanden, vilket vi tror bara är en fördel, säger Jonas Hård af Segerstad.

    Generalmajor Anders Callert, vicerektor FHS.

    Anders Callert

    Vicerektor Försvarshögskolan

    – Vi har länge byggt vår verksamhet på ett frivilligt system. Under flera år hade vi frivillig grundutbildning och sedan en stor frihet för kadetterna att välja inriktning på Officersprogrammet, säger Anders Callert och fortsätter:

    – Men som arbetsgivare kan man vara mycket tydligare och tala om att det är de här jobben som finns. I slutändan måste Försvarsmakten fungera och ha täckning på alla områden.

    Att de skärpta antagningskraven kan leda till minskade kadettkullar är en risk värd att ta, menar de.

    – Att som idag ha över 300 kadetter som startar varje år har vi långsiktigt inte behov av. Det är bättre att vi får in rätt individer och att förbanden får de officerare med den kompetens de behöver. Vi kan acceptera att det blir något färre kadetter om precisionen blir bättre, säger Jonas Hård af Segerstad.

    Om vi skulle hamna i ett läge där vi behöver snabbutbilda officerare, då har vi en metod för det.

    Några större förändringar av kursinnehållet på OP planeras däremot inte. Enligt de synpunkter som försvarsgrenarna inkom med inför omgörningen, framkom att de är belåtna med innehållet i utbildningen, säger Anders Callert. 

    – Försvarsgrenarna är mycket nöjda med innehållet och kadetterna ska fortfarande ha det antal högskolepoäng som krävs för examen. Det vi gör nu är framför allt en ompaketering.

    Jonas Hård af Segerstad säger att han ser flera fördelar med omstruktureringen av OP. Inte minst när det gäller att uppnå målet att snabbt utbilda krigsplaceringsbara officerare.

    – Om vi skulle hamna i ett läge där vi behöver snabbutbilda officerare, då har vi en metod för det. Och det vi ser i omvärlden tyder på att ett sådant behov kan uppstå. Då vet vi hur vi skulle kunna ställa om utbildningen till enterminsutbildningar för att snabbt få fram officerare.

    Ambitionen är att förändringarna kopplade till Officersprogrammet ska vara införda till starten av höstterminen 2027.

     

    Ur arkivet: